likely-to-issue-major-ruling-on-ballot-harvesting-soon_3879533.html?utm_source=morningbriefnoe&utm_medium=email2&utm_campaign
=mb-2021-06-30&mktids=785ed1c112616b3f3856613862e0fa12
&est=siUgJdR
LasU1hXlQc%2B3%2FWjdVvTlvIKOamms3D%2B6Y3ovIROnkX
s9dg9HMBjMSlBrgiG01cw%3D%3D
Högsta domstolen är redo att utfärda ett stort beslut som kan påverka ”inhämtning av valsedlar” i hela USA.
Domstolens domare kommer att avge sina sista yttranden under deras nuvarande session på torsdagen, kanske också om en rösträtt som ifrågasätter Arizonas lag som förbjuder inhämtning av valsedlar – eller praxis att samla in valurnor för leverans. Under övervägande är också statens lag som föreskriver avvisande av valsedlar som lämnats in i fel röstningsdistrikt.
Efter att den demokratiska nationella kommittén hade väckt talan mot lagarna ställde den 9:th Circuit of Appeals domstol sig inför demokraterna och körde över dem. Senare överklagade Arizona State Attorney General Mark Brnovich, en republikan, beslutet till Högsta domstolen.
Den GOP-kontrollerade Arizona-lagstiftningen godkände en lag om valsedelsinhämtning under år 2016, som blev praxis – vanligtvis utförd av demokratiska grupper – att gå från dörr till dörr och be folk att ta sina röstsedlar till en lokal vallokal är olagligt. Lagen gör undantag för familjemedlemmar, vårdgivare och personer som bor i samma hushåll. Republikanerna har sagt att detta skulle eliminera bedrägerier och andra oegentligheter.
I ett delat beslut, hävdade den 9:th Circuit of Appeals majoritet att lagen var ett försök till att undertrycka minoritetsväljare.
”Tingsrätten fann att, i kontrast till, det republikanska partiet att de inte i någon större utsträckning har bedrivit valsedelsinsamling som en strategi för att komma ur röstningsstrategin”, skrev domare William Fletcher för myndigheten ifjol. ”Basen för det republikanska partiet i Arizona är vit,” tillade Fletcher. ”Individer som deltog i röstinsamlingen under det gångna valet observerade att väljarna i övervägande vita områden inte alls var lika intresserade av röstinsamlingstjänster”.
Brnovich hävdade emellertid i (pdf) till Högsta domstolen att lagen knappast påverkade minoritetsgruppernas förmåga att rösta och citerade ”små statistiska skillnader”.
”Ingen nekades möjligheten”, sa han i sina argument inför domstolen tidigare i år.
Brnovich föreskrev vidare att det finns ett ”överflöd av alternativ” för väljarna att rösta i val och sa att 9:th Circuit Court of Appeals använde den lilla statistiska skillnaden och ”försökte sedan sluta sig till att på något sätt påstå att Arizonas lagar var rasistiska eller okonstitutionella”.
Även med sina argument sa justitieministern att lagen är en förnuftig valregel som finns i ett dussintals andra stater. Om domstolen under tiden slår ner mot Arizonas statslag, skulle det urholka allmänhetens förtroende för val, hävdade Brnovich.
Michael Carvin, en advokat för Arizona GOP, sa under förhör att lagen skapar svårigheter för republikanerna under valet.
”Det ger oss en nackdel i konkurrensen i förhållandet till demokraterna”, sa han till domare Amy Coney Barrett. ”Politik är ett nollpunktsspel. Och varje extra röst de får genom olagliga tolkningar av avsnitt 2 skadar oss. Det är skillnaden mellan att vinna ett val med 50 mot 49, och att förlora ett val”.
Kategorier:Media, Rättsstat, Världspolitik