Stämningen, en så kallad ”class action complaint”, lämnades in till domstolen i Kalifornien i somras. En anonym rohingysk kvinnlig flykting i USA stämmer Facebook för sig själv och för gruppen rohingyska flyktingar i USA.

I stämningen hävdar gruppen att Facebook – vars ägarbolag byt namn till Meta – dels låtit hatkampanjerna och jakten på rohingya pågå och spridas på plattformen, dels att själva plattformen som sådan och dessa affärsmodell är uppbyggd på ett sätt som gynnar hatretorik.

Attackerna mot den muslimska minoriteten rohingya i Myanmar pågick som värst mellan 2012 och fem år framåt. Kulmen nåddes 2016 och 2017 då militären i Myanmar påhejad av buddhistiska nationalister brände hela byar, dödade, torterade och våldtog rohingyer och försatte över 700 000 på flykt, många till grannlandet Bangladesh.

– Militärens övergrepp har kallats folkmord av bland annat USA. FN-utredningar har säkrat bevis på övergrepp och att det handlade om en riktad kampanj, säger Kristina Jelmin, verksamhetschef på Svenska Burmakommittén, i podden.

Hävdar oskuld

Flera internationella rättsprocesser pågår kring militärens attacker. Bland annat har Gambia dragit Myanmar inför FN:s internationella domstol i Haag, ICJ, och även Internationella brottmålsdomstolen, ICC, utreder. Men stämningen i USA gäller just Facebooks roll i hur hat och uppvigling mot den rohingyiska befolkningen kunde spridas i Myanmar.

2012 och åren som följde var Facebook i princip synonymt med internet i Myanmar, ett land som just öppnat efter år av militärdiktatur. I nya mobiler fanns Facebook redan förinstallerat. Samtidigt som kunskapen om källkritik på nätet var låg bland befolkningen, hade Facebook bara en person som skötte modereringen av inlägg i Myanmar, uppger Mattias Beijmo, författare och expert på techföretags ansvar, i podden.

Det bidrog, enligt honom, till att propaganda kunde spridas på plattformen och medverka till förföljelserna av den muslimska minoriteten.

FN-utredningar har slagit fast att Facebook spelat en roll i att övergreppen kunnat ske och Facebook själva slog 2018 fast i en utredning att de inte gjort tillräckligt för att förhindra spridandet av våldsuppmaningar och hat i Myanmar.

– Man visste vad som hände och ändå tog man inte bort innehåll, säger Kristina Jelmin.

”Förlegad lagstiftning”

Ändå hävdar Facebook i sitt svar på stämningen, som lämnades in till domstolen i början av mars i år, att anklagelserna inte stämmer och fallet ska förkastas. De hänvisar till en paragraf i amerikansk lagstiftning som av domstolar har tolkats som att digitala plattformar inte kan hållas ansvariga för vad tredje part postar på dem.

Lagen och tolkningen har flera decennier på nacken och är inte anpassad efter den typen av sociala medier med spridningsteknologier vi ser i dag, uppger Mattias Beijmo i podden.

– Det är en väldigt förlegad lagstiftning, som inte heller är gjord för den internationella kontexten där ett amerikanskt företag bygger en amerikansk tjänst men som används av miljarder människor som sitter på en annan kontinent, säger han.

Det som sker i vår tid är att de stora plattformarna väljer och vrakar bland amerikansk lagstiftning och lokal lagstiftning på sina lokala marknader på det vis som passar deras syften, fortsätter Mattias Beijmo.

Rohingyas företrädare vill nu att myanmarisk lagstiftning appliceras på deras fall. Men syftet är inte att advokaterna tror att det finns något i den myanmariska lagstiftningen som de kan luta sig mot. Det handlar, , enligt honom, istället om att få amerikanska domstolar att en gång för alla se över tolkningen av USA:s lagstiftning i frågan.

Mitt i allt detta är det dock viktigt att komma ihåg att det inte är Facebook som är förövaren i Myanmar, utan det är den myanmarska militären, påpekar Kristina Jelmin.

–Det är viktigt när det gäller frågan om att ställa personer till svars.