Av: Christoffer Nilsson, Mattias Sandberg
2021-02-07
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/JJlK1P/corona-experternas-mejl-10-000-doda-ingen-totalkatastrof

Corona-pandemin har krävt över 12 000 liv i Sverige. Nu kan Aftonbladet visa hur experterna resonerade i interna mejl – när den första vågen slog till.

“Det skulle betyda 10 000 döda. Tråkigt men ingen totalkatastrof”, skriver matematikprofessorn Tom Britton till bland annat Anders Tegnell i mars 2020.

Det har nu gått drygt ett år sedan det första corona-fallet konstaterades i Sverige.

Över 12 000 har avlidit.

Aftonbladet har tagit del av mejl mellan flera experter, mejl som ger en inblick i hur de resonerade tidigt under pandemin.

Tegnell: Låg risk

Det första svenska fallet bekräftas den 31 januari 2020 i Jönköping. Det är en kvinna som har besökt Wuhan i Kina.

Dagarna innan mejlar Tegnell flera personer på Regeringskansliet:

“Vår bedömning är att kineserna varit väldigt öppna och samarbetsvilliga denna gång”, skriver han.

Samtidigt får Tegnell mejl från oroliga svenskar.

“Eftersom inkubationstiden är upp till 14 dagar och man inte vet huruvida man smittar andra innan man själv fått symptom så bör alla människor som reser från Kina sättas i karantän i minst två veckor”, skriver en.

Men karantän är inte motiverat, enligt Folkhälsomyndigheten.

På Karolinska institutet, KI, gör en professor en annan bedömning.

“Jag ber alla som som nyligen återvänt från ett drabbat område (inklusive större flygplatser ut från de områdena) att vänligen arbeta hemifrån i två veckor”, skriver Sten Linnarsson (bilden), professor och prefekt på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik.

Tegnell får mejlet från en annan medarbetare på KI, med kommentaren att Linnarssons rekommendationen är “väl att ta i”.

– Jag tycker Folkhälsomyndigheten systematiskt har undervärderat risken med corona. Det var tal om att det inte skulle finnas någon risk utanför Kina, att den inte skulle få fäste, utan bli enstaka fall, säger Linnarsson i dag.

Den 10 februari mejlar Tegnell till Line Vold, (bilden) chef för smittskydd och beredskap på norska Folkhelseinstitutet:

“Vår bedömning av risk för spridning i Sverige kvarstår som låg”.

I dag säger Tegnell att han först fick information om viruset kring nyårsskiftet, och att det inte är helt ovanligt att få den typen av signaler från Kina.

– Jag var väl inte så jättefundersam från början, utan tänkte att det här är väl igen någon av de här underliga varianterna som dyker upp i Kina, som det inte blir så mycket av.

Kyrkogård i norra Italien

”Vi gör avsteg”

I slutet av februari kommer nyheten om de första dödsfallen i Italien. Efter en telefonkonferens med bland annat KI:s rektor och universitetsdirektör skriver Jan Albert, professor i smittskydd, till Tegnell:

“En viktig fråga var rekommendationer för återvändande från områden med pågående smittspridning. Vi landade i att vi kommer att rekommendera frivillig hemkarantän för personer utan symptom.”

Han skriver även:

“Vi diskuterade även italienska Alperna. Där kommer vi rekommendera hemarbete till onsdag för att hinna få besked om dessa orter kommer att inkluderas inom kort”.

På nytt väljer medarbetare på KI att inte följa Folkhälsomyndighetens riktlinjer.

“Vi är medvetna om att vi gör ett avsteg”, skriver Albert.

Jan Albert, professor i smittskydd.

I dag säger Albert att de fattade besluten för att ha “lite säkerhetsmarginal”.

– Vi tyckte inte att det gick att utesluta att det pågick mer smittspridning och kanske på andra ställen än man hade grepp om.

Tycker du att Folkhälsomyndighetens riktlinjer borde ha varit striktare?

– Så här i efterskott kan man väl säga det. Jag tror vi genom att ha lite snabbare åtgärder kring tänkbara inflöden, lite mer av karantän, så skulle man ha kunnat minska den tidiga smittspridningen.

Tegnell säger i dag att karantän och gränsstängningar i bästa fall kan “skjuta upp saker om man har tur”:

– Jag tror jag har sett någon siffra efteråt att under de här sportlovsveckorna så är det en miljon svenskar som lämnar landet och kommer tillbaks. Det är inte möjligt att på något som helst sätt hantera sådana stora mängder människor.

Han fortsätter:

– Det är klart att med ett väldigt mycket större smittskydd än vad vi har i Sverige, och framför allt med en väldigt mycket större laboratoriekapacitet i början, så kanske man hade kunnat klara det. Men med de resurserna vi hade på plats så gick inte det. Det är fortfarande min övertygelse, det hade inte spelat någon roll vad vi hade gjort mer.

Det hade inte spelat någon roll vad vi hade gjort mer

Första svenska dödsfallet

Det 11 mars sker det första dödsfallet i Sverige. Samtidigt skenar dödssiffrorna i Italien, skräckbilder från landet sprids över världen. Även i Frankrike ökar antalet virusdrabbade.

“När jag ser siffrorna från Italien (och Frankrike, och…) börjar jag undra om det finns andra smittvägar än direkt person-till-person kontakt. Mat??? Fast det säger jag inte högt”, skriver den förre statsepidemiologen Johan Giesecke till Tegnell.

Smittskyddsexperten och förre statsepidemiologen Johan Giesecke

I dag beskriver Giesecke det som en “förflugen tanke”.

Giesecke, som anlitas som expertrådgivare av Folkhälsomyndigheten, är kritisk till Sveriges hantering. I mars mejlar han Tegnell:

“För övrigt tycker jag det är för många myndigheter inblandade i det här utbrottet: Fohm, MSB, SoS, regionerna. När t ex MSB säger i DN igår att det kanske blir brist på skyddsdräkter, vem skulle varit ansvarig för att det hade funnits fler redan innan utbrottet? Och vem hade följt upp en sådan rekommendation? Det här får vi fundera på, och göra om bättre till nästa gång”.

Tegnell svarar:

“Bra fråga tyvärr en strid mellan regioner och stat”.

Giesecke uppger i dag att “styrning och ansvar var delvis oklara” under utbrottet. På Aftonbladets fråga om vad som kan förbättras mejlar han svaret:

“Vem bestämmer. Oklarast var väl regionernas roll”.

I dag säger Tegnell att uttrycket “strid” var att ta i.

Tror mer på flockimmunitet

Tegnell och Folkhälsomyndigheten har förnekat att en viss smittspridning, så kallad flockimmunitet, har varit ett mål i sig med den svenska strategin.

En som står i tät kontakt med Tegnell under inledningen av pandemin är Jan Albert, (bilden) professor i smittskydd vid KI.

Från mitten av februari till den sista mars förra året är de med i mejltrådar med hundratals mejl.

Den 13 mars mejlar Albert:

“Min känsla med visst stöd från data är att detta blåser igenom snabbare än vi anar. Har alla möjliga implikationer”.

Den 17 mars mejlar Tegnell om läget i Italien:

“Med lite optimism kan man se en avplaning av nya fall”.

Albert:

“Precis. Men de flesta tror att det beror enbart på lockdown. Hur mycket lockdown och hur mycket herd immunity är verkligen knäckfrågan. Populationsstudier behövs!”

Tegnell:

“Om nån hade tid borde man titta på de olika lockdowns som gjorts och hur utvecklingen ser ut efteråt”.

Han fortsätter:

“Jag tror mer på herd immunity”.

I dag säger Tegnell:

– Det där vet vi fortfarande inte måste jag säga, relationen mellan hur mycket en immunitet i befolkningen betyder och vad olika lockdown-åtgärder som har kommit och gått egentligen har betytt. Det finns artiklar som pekar åt bägge hållen nu.

Ändrar sin bedömning

I slutet av mars stiger dödssiffrorna i Sverige. Debatten om hur mycket landet ska stänga ner intensifieras.

Albert mejlar till bland annat Tegnell:

“Frågan är mer vad som är lämplig restriktionsnivå som totalt sett är lönsam. Att isolera de äldre så gott det går tror jag är en mycket bra idé. Att under en begränsad tidsperiod försöka köpa sig tid för att hinna slutföra planering mm är nog också vettigt”, skriver han och fortsätter:

“Men att företag, affärer, restauranger etc går omkull kan leda till hälso- och ekonomiska effekter som överstiger de kortsiktiga vinsterna. Kraftigt minskat skatteunderlag bör ju t.ex. kunna leda till minskade pengar till vården”.

Samma dag mejlar Albert igen, nu om Italien:

“Jag hoppas och tror att den oändliga exponentiella tillväxten kommer att flackas av. Förhoppningsvis mer pga av flockimmunitet än lockdown”.

I dag säger Albert att han har ändrat sig.

– Jag trodde nog vi att skulle ha en högre grad av immunitet än vi faktiskt hade. Det är ett typexempel på där jag har fått revidera min bedömning utifrån kunskap som vuxit fram.

Han fortsätter:

– En sak som i viss mån fortfarande överraskar mig är att Norge och Finland så pass väl har lyckats hålla det ifrån sig. Så det här med att bromsa, framför allt det tidiga inflödet och smittspridningen, har ju kanske större effekt än jag trodde när det faktiskt går att hålla ifrån sig smittan. Och vaccin har kommit mycket fortare än jag trodde.

”Dö massa folk”

En som också får mejlet om utvecklingen i Italien är matematikprofessorn Tom Britton.

Han svarar Albert och Tegnell:

“Min bedömning är att övriga länder som ligger före oss i utvecklingen har sett sina kurvor och inte vågat chansa på att tillväxttakten avtar till en rimlig nivå. Jag tror inte vi kan få stopp på epidemin, och merparten måste förr eller senare smittas (vaccin dröjer för länge). På sikt byggs immuniteten upp i landet”.

Britton skriver även:

“Det kommer ju dö massa folk. Gissningsvis mest äldre-äldre och/eller multisjuka, och dessa kanske inte kan ges möjlighet till intensivvård.

Han fortsätter:

“Men om bedömningen är att intensivvårdsplatserna om några veckor inte kommer räcka för i övrigt friska personer, då anser jag att åtgärderna måste trappas upp”.

”10 000 döda – ingen totalkatastrof”

I mejlet räknar Britton på hur många svenskar som riskerar att dö.

“Låt säga att dödligheten är bara dubbelt mot influensa=0.2%. Det skulle betyda 10 000 döda. Tråkigt men ingen totalkatastrof”.

Två dagar senare mejlar Britton nya räkneexempel.

“Med dödligheten ovan så kommer, när epidemin blåst över, ca 15-20k ha dött (såklart högre med högre dödlighet – vissa tror på 1 % men jag är optimist!). Detta ska jämföras med ett dåligt år med säsongsinfluensan då ca 3k dör. Så illa men ingen katastrof”.

I en intervju säger Britton att över hälften av Sveriges befolkning kommer att bli smittade före april månads utgång.

– Vad jag trodde då var att dödligheten var mindre och att mörkertalet var större. Det var där mina prediktioner gick fel. Jag trodde att immunitetsnivån efter första vågen skulle vara 40-50 procent i Stockholm och 30 procent på riksnivå, säger Britton i dag.

Han fortsätter:

– Pratet om flockimmunitet då baserades på att man trodde att fler hade smittas. Men när det sedan visade sig att så inte var fallet, då är flockimmunitetsdiskussionen mindre relevant. Det var för mycket prat om flockimmunitet, eller vi var för långt ifrån flockimmunitet för att det skulle vara intressant.

Varnar om munskydd

Från och med januari i år så rekommenderar Folkhälsomyndigheten munskydd i kollektivtrafiken.

På sin hemsida skriver myndigheten att det vetenskapliga stödet för att det skulle dämpa smittspridningen är svagt, men att det finns situationer där munskydd kan vara av värde.

Frågan har länge varit infekterad.

I början av april 2020 varnar Folkhälsomyndigheten EU-myndigheten ECDC när det gäller munskydd.

“Vi är ganska oroliga över uttalandet ECDC har förberett om munskydd”, skriver Tegnell i ett mejl till Mike Catchpole, (bilden) chefsforskare vid ECDC.

När Aftonbladet begär ut mejlet i slutet av april tar det månader innan Folkhälsomyndigheten lämnar ut det – och då väljer de först att hemligstämpla delar. Men EU-myndigheten ECDC lämnar ut mejl och en bilaga som Tegnell har bifogat.

I bilagan varnar Folkhälsomyndigheten ECDC för att rekommendera munskydd av flera skäl. Folkhälsomyndigheten skriver även att det skulle försvåra myndighetens kommunikation.

“Det skulle också antyda att smittspridningen är luftburen vilket allvarligt skulle skada ytterligare kommunikation och förtroende bland befolkningen och vårdpersonal”, skriver Folkhälsomyndigheten.

“Sammanfattningsvis vill vi varna för att publicera en sådan rekommendation”.

Tegnell säger i dag att han inte “kommer ihåg” just det mejlet.

– Jag vet att jag har frågat Mike upprepade gånger vad de har för vetenskapligt underlag till sin rekommendation och i vilken utsträckning de faktiskt har gjort en konsekvensanalys av att man rekommenderar. Det har jag väl aldrig fått något egentligt svar på någon gång.

Var er kommunikation en anledning till att inte rekommendera munskydd?

– Nej, men däremot så var det väldigt viktigt att gick man ut och rekommenderade munskydd, så måste man vara väldigt tydlig i sin kommunikation, att man inte ansåg att sjukdomen var luftburen.

Norrlands universitetssjukhus i Umeå, intensivvårdsavdelningen under pandemins andra våg

”Bra om äldrevården lyssnat mer”

I mitten av april 2020 har över 1 000 personer avlidit med covid i Sverige, många på äldreboenden. Trots att det tidigt införs besöksförbud och flera äldreboenden utför hälsokontroller på personal tar sig smittan in.

Den 3 april mejlar Jan Albert en studie om asymtomatiska fall till flera medarbetare på Folkhälsomyndigheten.

Två dagar senare mejlar Albert på nytt och vill ses.

“Min uppfattning är alltmer att smittspridning är så snabb och lurig att smitta till äldreboenden har varit mer eller mindre oundviklig. Smitta från presymtomatiska personer och helt asymtomatiska personer är nog viktigare än de flesta insett”.

Albert skriver även:

“Även när det gäller IVA behov är det viktigt att ta höjd för att det kommer fortsätta snabbt upp. Det finns inget som talar för att vi i Sverige, med mer måttlig nedstängning, ska få en annan utveckling än Italien och Spanien”.

I mitten av april mejlar Albert till bland annat Tegnell och riktar kritik mot Folkhälsomyndigheten.

“Trots detta sagt så tycker jag att du och dina FOHM kollegor ibland väl mycket tonar ner betydelsen av smitta från asymtomatiska och presymtomatiska personer. Säkert är de mindre smittsamma än de som har symtom, men detta kan kompenseras av att de är omedvetna om sin infektion (riskkompensation) och kanske fler till antalet”.

Albert har fortfarande samma uppfattning:

– Det var en bedömning som jag och många andra viruskunniga gjorde tidigt, i februari. Det var rimligt att tro för den här sjukdomen, som för många andra, att man är smittsam ett tag innan man blir sjuk. Också att en del fall inte är så tydliga.

Tegnell säger att diskussionen om asymtomatiska har försvunnit och inte längre har relevans:

– Det är faktiskt ganska få som har det här helt utan att märka det, annars skulle vi ha en väldigt mycket högre immunitet i befolkningen än vad vi har. Jag tror många av de som drev det hårt, hur viktigt det är med asymtomatiska, de har fått släppa det, för det har kommit mer och mer indirekta tecken att på att det inte är speciellt vanligt.
När det gäller äldreboenden har flera kommuner och privata utförare fått kritik av Inspektionen för vård och omsorg.

– Självklart hade det varit bra om äldrevården hade lyssnat lite mer på vad som var på gång. De kunde ha jobbat mer med det och hört av sig mer till, inte oss i första hand för det är inte vi som hanterar och ska hjälpa dem. Men att man där hade haft en högre beredskap och en högre lägstanivå när vi gick in i pandemin. Det tror jag hade gjort rätt stor skillnad, säger Tegnell.

Tegnell: MSB mycket otydliga

Enligt statsminister Stefan Löfven (S) borde masstestningen ha kommit i gång tidigare.

På kvällen den 19 mars mejlar en avdelningschef på Folkhälsomyndigheten bland annat medarbetare på KI och Tegnell.

“Är angeläget att Stockholm får till mer omfattande provtagning och då i första hand av personal men också kanske på äldreboenden för att snabbare identifiera fall innan utbrott”.

Dagen efter mejlar Tegnell med en medarbetare på Regeringskansliet, mejlen är delvis hemligstämplade.

“Vi rekommenderar testning av personal som arbetar med äldre när de har symtom, inte för andra grupper. I Stockholm saknar man kapacitet för detta i andra delar av landet varierar det nog”, skriver Tegnell.

Medarbetaren:

“Det vet jag. Frågan gällde testning som behövs för att kunna fortsätta driften av samhällsviktig verksamhet, inte samhällsviktig verksamhet i allmänhet utan (sekretess)”.

Tegnell:

“Jo men förstår inte riktigt vad mer testning där skulle göra för skillnad“.

Medarbetaren:

“Att snuvig personal ej behöver tas ur tjänst exempelvis. Ni har ju sagt att de ska stanna hemma”.

Tegnell svarar – och riktar kritik mot MSB:

“Kanske enstaka vi har haft samma diskussion för äldreboende. Blir ju små volymer och blir väl främst en lokal diskussion med mycket hård prioritering. Vi kan absolut skicka en signal men då gäller det att man verkligen definierar vilken grupp vi talar om, MSB har hittills varit mycket otydliga i liknande frågor så risken för inflation blir enorm“.

Anders Sönnerberg, professor i infektionssjukdomar vid KI.

I dag säger Tegnell att hans kommentarer grundade sig i erfarenheter från arbetet med svininfluensan.

– Där hade vi också en diskussion om vad är en samhällsviktig verksamhet egentligen och i vilken utsträckning behöver man verkligen vidta ytterligare åtgärder för att det ska finnas arbetskraft där hela tiden. Det var mina erfarenheter därifrån, att det där är extremt svårt, fascinerande svårt, att få en rimlig volym på en sådan fråga.

”Frustration”

Den 6 april mejlar Johan Giesecke flera personer, bland annat Tegnell, Albert och Anders Sönnerborg, professor i infektionssjukdomar vid KI.

“Det verkar inte lätt att ta fram en fungerande serologi i Kanada heller. Men jag säger till alla nu att Sverige har fungerande tester som vi kommer börja använda i halvstor skala under den här veckan”, skriver Giesecke.

Albert svarar:

“Säg hellre de närmsta veckorna så att du inte lovar för mycket”.

Giesecke:

“Fast “de närmsta veckorna” har vi sagt i snart en månad…”

Albert:

“Ja, men nu är det färre veckor. Vi håller på att fintrimma testen, men det går inte att garantera att inget “hänger” sig. Kliniken vill därför inte lova ett specifikt datum”.

Drygt 20 minuter senare mejlar Albert på nytt.

“Det handlar mest om att utåt inte lova ett specifikt startdatum för serologisk testning innan kliniken vet att det kommer kunna hållas”.

Samma dag skriver Sönnerborg:

“Det finns ett enormt tryck på att få igång samhället igen, fabriker, företag, etc. Att börja snabbt (inte med dåliga snabbtester) och att kunna meddela att du är “immun” (med alla reservationer) är både en stark injektion att få folk i arbete igen och också en stark signal att nu rör vi oss framåt och har vänt på steken”.

I dag säger Sönnerborg att han var frustrerad i början av pandemin.

– Det var en frustration att testerna inte kom igång. Men samtidigt vet vi virusläkare att man kan inte säga att man har ett test innan man har det. För det kommer vara en enorm anhopning av folk som vill testa sig och då kommer laboratorierna inte ha en kapacitet som klarar av det.

Giesecke minns inte sitt mejl, men skriver i en kommentar att det “bör ha varit vid den tiden som vi började ha serologiska tester tillgängliga”.

”Sämst i klassen?”

I mitten av juni mejlar Anders Björkman, professor i infektionsmedicin vid KI, till Tegnell.

Björkman har räknat på R-talet, ökningstakten eller nedgångstakten för antalet döda i corona, och jämfört med andra europeiska länder.

“Min förundran/besvikelse är utvecklingen under maj månad”, skriver Björkman.

Han understryker att Sveriges R-tal ligger högst:

“Är vi nu sämst i klassen? Varför? Vad gör andra länder i så fall som inte vi gör?”

I dag säger Björkman att det är svårt att slå fast vad Sveriges högre R-tal berodde på.

– Det är inte så enkelt att det bara handlar om att ha haft mest lockdown. Men jag har räknat lite på det, jag skulle tro att vi fått cirka 1 000 färre dödsfall, om vi tryckt ner kurvan mer under slutet av april och maj.

Han fortsätter:

– Det var troligen inte fel på strategin. Möjligen fanns det i stället brister när det gäller det operationella, genomförandet av strategin. Det kunde i så fall bero på bristande ledarskap hos myndigheter och politiker på olika nivåer som var operativt ansvariga och eller att befolkningen inte uppfattade att restriktionerna var lika viktiga längre eftersom alla kurvor pekade åt rätt håll.

Enligt Tegnell berodde Sveriges högre R-tal på utvecklingen:

– Vi låg lite efter i utvecklingen. Sverige har konsekvent legat lite efter de andra europeiska länderna, både i starten men också under hösten.

Anders Tegnell, FHM, och Svante Werger, MSB, under en pressträff om coronaviruset

”Vi har utvecklat oss”

Debatten om Sveriges coronastrategi fortsätter, nyligen krävde Moderaterna en ny granskning.

Sten Linnarsson, professor i medicinsk biokemi och biofysik, säger att hans intryck är att Folkhälsomyndigheten redan från början hade uppfattningen att det inte skulle vara möjligt att hindra smittspridningen.

– Kanske att det ledde till att man valde den här linjen att fokusera på att platta ut kurvan, sprida ut fallen, men inte hejda smittan. Om man har en fatalistisk syn är det kanske inte så viktigt med testning och smittspårning då.

Han fortsätter:

– Jag saknar vetenskapligt underlag och prognoser, vad bedömde Folkhälsomyndigheten att konsekvenserna skulle bli om man valde den ena eller andra vägen? Man fastnade väldigt snabbt för den här inriktningen och sen i efterhand har man försökt bortförklara den. Åtgärderna har blivit mycket mer ingripande under den andra vågen, om man jämför vad som gjordes i våras, så det är inte riktigt samma strategi.

VI har inte gjort u-svängar

Anders Tegnell:

– Jag tycker det här är en lite konstig diskussion. Det är så många som pratar om att vi gjort u-svängar och annat. Nej, det har vi inte gjort. Utan vi har utvecklat oss allt eftersom hur epidemin har utvecklats. Hela tiden jobbat med att försöka hålla nere så mycket det går med rimliga åtgärder. Och när de åtgärder vi har infört inte har räckt då har vi försökt skärpa upp dem.

– Men också i viss utsträckning fått lägga till sådant som vi har anledning att tro inte är jätteeffektivt i sig. Men när vi kommer i en situation där vi behöver alla möjliga sätt att bromsa det här, får vi lägga till saker som inte är de allra bästa eller de allra effektivaste.

Kategorier:Hälsa, Rättsstat, Svensk politik, Uncategorized

Etiketter:Anders Tegnell, Corona viruset, Folkhälsomyndigheten, Jan Albert, Johan Giesecke, Sten Linnarsson