Gunnar Wall (bilden) har skrivit flera böcker om Palmemordet och för ”Mörkläggning – statsmakten och Palmemordet” som gavs ut 1997 fick han Föreningen grävande journalisters pris Guldspaden.

Han har från två håll fått uppgifter om att den lösning som Krister Petersson kommer att presentera rör Sydafrika.

– Jag har tagit del av såna uppgifter. Jag tar det på visst allvar, men det är svårt att säga mer.

– Det är uppgifter från ett par olika håll, från folk som kan ha viss insyn i utredningen. Det är sagt med alla reservationer. Jag håller öppet för att det kan vara så. Jag vill inte påstå att jag sitter på någon kunskap om vad det är de kommer att säga. Men det går inte att utesluta.

– Det skulle vara frestande om jag kunde låta som att jag vet, men det kan jag inte.

Gunnar Wall har inga uppgifter om att några andra spår är aktuella att presenteras som lösning.

– Sydafrika är det enda specifika, förutom Skandiamannen, när jag hört något om vad de ska lägga fram.

Inte låst vid teori

Vad gäller Skandiamannen är Gunnar Wall ännu inte övertygad om att han är gärningsmannen.

– Om Krister Petersson inte har något helt nytt utöver det som redan är känt, skulle det förvåna mig om han lägger fram det som en lösning. Då måste han ha något fullständigt nytt.

– Det är uppenbart att han ägnat viss tid åt honom. Men det kan lika gärna bero på att Skandiamannen varit så omtalad, att Petersson måste kunna visa att han gått igenom det spåret noga och sedan avfärdat det, säger Gunnar Wall.

Gunnar Wall är personligen inte låst vid någon teori.

– Jag försöker hålla mig lite fri i tanken. Ju mindre jag bestämmer mig för, desto lättare har jag att ta in olika indikationer.

Journalisten och författaren Lars Borgnäs (bilden) har skrivit flera böcker om Palmemordet, senast ”Olof Palmes sista steg” som gavs ut tidigare i år.

Lars Borgnäs berättade i februari att han hört från en källa med insyn i utredningen att Krister Petersson kommer att peka ut Sydafrika, Apartheid-regimen eller någon sydafrikansk säkerhetstjänst som ansvarig för mordet.

De uppgifterna tror han fortfarande på.

– Det är mycket sannolikt att det är Sydafrika, säger Lars Borgnäs.

Palmeutredningen kommer att presentera ett antal namn på agenter som var inblandade i mordet, enligt Borgnäs källa.

– Det kan eventuellt finnas ett erkännande med i det hela. Men vad jag förstår kommer ingen att åtalas, och det finns ingen koppling till den svenska sidan.

– Sydafrika är ett tungt spår, både vad gäller motiv, förmåga att utföra mordet på det sätt som skedde, och förmåga att hålla tyst om det efteråt. Många av kriterierna man kan ställa upp på de ansvariga passar in på Sydafrika, eller någon annan säkerhetstjänst, säger Lars Borgnäs.

Vänsterhänt mördare?

Att mördaren skulle vara ”Skandiamannen” tror han inte.

– I mina ögon är det en god sannolikhet att den som sköt Palme höll vapnet i vänster hand. Skytten är alltså naturligt vänsterhänt, eller tränad i att skjuta med båda händerna. En naturligt högerhänt person är inte aktuell, säger Lars Borgnäs.

”Skandiamannen” var högerhänt.

Aftonbladet känner inte till identiteten på de tre Palme-kännarnas uppgiftslämnare. Det är därför oklart om olika personer lämnat uppgifterna till Stocklassa, Wall och Borgnäs, eller om det i några av fallen rör sig om samma individ.

Det har polisen gjort

Sydafrikaspåret blev högaktuellt för Palme-utredningen den 26 september 1996.

Då påstod det före detta sydafrikanska polisbefälet Eugene de Kock under en rättegång i Pretoria att mordet organiserats av hans landsman, superspionen Craig Williamson.

Sedan dess har polisens intresse för Sydafrika varierat.

Här är de åtgärder vi vet att polisen vidtagit på senare tid:

⁠ Enligt uppgift till Aftonbladet hade representanter för Palmeutredningen under första halvan av 2019 ett eller flera möten i Sverige med en person från Sydafrika som har kopplingar till den sydafrikanska säkerhetstjänsten.

I november 2018 avslöjade Aftonbladet att utredningen gjort nya försök att förhöra Bertil Wedin, som redan 1987 pekats ut som möjlig mellanhand i mordet.

Under ett antal år på 1980-talet arbetade Wedin åt Sydafrikas säkerhetstjänst.

Wedin bor sedan några månader före Palmemordet i turkiet-ockuperade Norra Cypern.

Palmegruppen försökte förhöra Wedin efter att Sydafrikaspåret blivit hett 1996, men lyckades inte och lade snart ner försöken.

I juli 2018 skrev dock spaningsledaren Hans Melander till Bertil Wedin för att på nytt försöka förhöra honom.

Wedin skrev tillbaka, och fick svar från åklagaren Krister Petersson, i ett mejl daterat den 18 september 2018, vilket Aftonbladet tagit del av:

”Som säkerligen torde vara bekant för dig, så florerar ett antal tips eller spår i Palmeutredningen. Det rör sig om allt från teorier om ’ensamma galningar’ till kurdspår, Indien, Iran och Sydafrika. Ett namn som ofta dykt upp – i alla fall i den offentliga debatten – är ditt. Då i samband med kontakter med Sydafrika. Det vore bra att försöka få din version av dessa uppgifter för att kunna avfärda eller bekräfta exempelvis sydafrikanska intressen i mordet,” skrev Krister Petersson bland annat.

⁠ I november 2018 förhörde polisen Jakob Thedelin (fingerat namn), en person som umgåtts i kretsarna kring Alf Enerström, en av Sveriges största Palme-hatare. Thedelin hade hörts av Palme-utredningen i ett tidigt skede, men inte undersökts närmare.

Thedelin hade också sedan många år en intensiv mejlkontakt med Bertil Wedin.

I Jan Stocklassas bok ”Stieg Larssons arkiv” lyftes Thedelin fram som möjligen inblandad i mordet.

Polisens intresse för Thedelin resulterade så vitt känt inte i något konkret:

– Jag kan säga att vi har hållit förhör med en viss person och vi har kontrollerat ett bankfack och vi har inte funnit något anmärkningsvärt, sa spaningsledare Hans Melander till Expressen.