PUBLICERAD 2015-08-24
Tv-krönika. Morgan Johansson, justitie- och migrationsminister i Sverige, måste ha haft goda skäl till att neka ”Agenda” ett söndagsbesök. Det hoppas man verkligen. Eller var det bara ren rädsla?
https://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/johan-croneman-tank-om-agenda-hade-haft-ett-pling-for-varje-tiondel-sd-okade/
Johan Croneman
På andra sidan i Agenda (SVT1, 21.15) stod SD:s Rickard Jomshof beredd att debattera, men Morgan Johansson hade inte tid, möjlighet (eller lust?!) att komma. Fanns modet där? Morgan Johansson ger i alla fall många av oss intrycket av att vilja undvika diskussionen, delvis kan vi begripa varför – å andra sidan vill man nog aldrig acceptera hans därför: Det är som om ingen längre tror att man verkligen kan vinna något på en diskussion om invandring och flyktingar med Sverigedemokraterna i tv (och det kan man kanske inte heller), kontentan blir att alla duckar och gömmer sig, man är mer mån om att inte förlora än att över huvud taget försöka argumentera.
Det är ändå ingen som hör vad man säger.
Många tycks ha drabbats av politisk panik – och den typen av panik är Sverigedemokraternas våtaste dröm. Givetvis.
Det var länge sedan man såg ett parti så till den milda grad älska sin tid i tv. SD har det mer än enkelt just nu.
Tidigare i ” Agenda” hade professor Sören Holmberg sammanfattat de senaste svängningarna i opinionen (och det svänger bara till SD:s fördel), han sade att det visserligen ”var något enkelt uttryckt”, men i stort sett bara två frågor som var av avgörande betydelse: Missnöjet med invandringspolitiken, och oron för galopperande kriminalitet och ökat våld.
SD vinner över allt fler äldre män, allt fler unga arbetslösa, allt fler företagare – och nu sker svängningarna också i storstäderna.
I detta mycket kritiska läge hukar de verkliga politiska tungviktarna, Christina Höj Larsen, vänsterpartiets talesperson i migrationsfrågor, fick rycka in och snart se sig ganska lätt bli avfärdad av en entonig, smått överlägsen (han undvek länge ögonkontakt med Christina Höj Larsen), men på sitt sätt genomsaklige(!?) Rickard Jomshof: Vi har inte råd, vi har inte plats, det sliter sönder samhället, det kostar bara pengar – som vi kunde lägga på annat: Barnen, de sjuka, gamlingarna.
Man kan tycka att SD lyckats infantilisera hela frågan – och hela debatten: Christina Höj Larsen menade att vi måste ta emot flyktingarna, och att vi har råd med invandring och integration, och att de flesta av oss egentligen vill hjälpa till. Och har råd att betala. Det blir inte så lite en ren låtsasdiskussion. ”Jodå, vi har råd”. ”Nejdå, det har vi inte alls”.
Om man hade kunnat höra ett pling för varje tiondels procent SD ytterligare plussade på sig under ”Agendas” minidebatt hade det blivit ett rätt rejält kackalorum i rutan.Johan Croneman
Om man hade kunnat höra ett pling för varje tiondels procent SD ytterligare plussade på sig under ”Agendas” minidebatt hade det blivit ett rätt rejält kackalorum i rutan.
Jag tror också att ”Agendas” redaktion redan i programprologen lade upp ribban på lägsta nivå, Anna Hedenmo formulerade rubrikerna: ”SD fortsätter starkt uppåt – hur skall övriga partier stoppa trenden”?
Pling.
SD är alltså ett parti som skall stoppas? Pling, pling, pling.
17,8 procent (Sifos senaste mätning) är kanske inte heller bara en politisk ”trend”…? Plingpling.
SD är i dag bra mycket större än både Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centern tillsammans – och dessa tre partier låtsas som om det regnar, och att de fortfarande styr landet. Dingding.
Och ingen av dem har den minsta lust att möta SD i en tv-debatt om flyktingar och invandring.
Jan Björklunds senaste utspel i media gällde fri hyressättning. Gissa om SD är lyckliga över att Björklund och alla andra tittar åt ett annat håll. Då blir det ju bara deras blick kvar till slut!
Här kan du se debatten mellan V:s Christina Höj Larsen och SD:s Richard Jomshof i ”Agenda”
Kategorier:Svensk politik, Uncategorized
Reblogga detta på Micaels Lidéns Blog.