Sveriges medlemskap i Nato

Av bakomnyheterna den 19 mars, 2023

2023-03-19

Regeringens proposition 2022/23:74
Sveriges medlemskap i Nato
Prop.
2022/23:74

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 7 mars 2023
Ulf Kristersson
Tobias Billström (Utrikesdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Sverige ansökte den 18 maj 2022 om medlemskap i Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). Samtidigt ansökte Finland om Natomedlemskap. Sveriges respektive Finlands anslutningsprotokoll undertecknades av Natos medlemsstater i Nordatlantiska rådet den 5 juli 2022. Sverige och Finland fick då status som inbjudna länder till Nato. Anslutningsprotokollen ska ratificeras i enlighet med de nationella reglerna i Natos medlemsstater. När samtliga medlemsstater har ratificerat protokollen kan Sverige och Finland

Vilka står bakom ansökan

Rapporten är indelad i sex analysavsnitt och ett avslutande avsnitt med slutsatser. Rapporten presenterades den 13 maj 2022.

Representanterna för Socialdemokraterna (Kenneth G Forslund), Moderaterna (Hans Wallmark, Pål Jonson), Sverigedemokraterna (Aron Emilsson), Centerpartiet (Kerstin Lundgren), Kristdemokraterna (Mikael Oscarsson) och Liberalerna (Allan Widman) var eniga om rapportens innehåll. När det gäller en skrivning om betydelsen av Sveriges militära alliansfrihet har representanterna för Kristdemokraterna och Liberalerna lämnat ett särskilt yttrande. Representanterna för Vänsterpartiet (Håkan Svenneling) och Miljöpartiet (Elisabeth Falkhaven) står bakom rapporten i de delar som rör det försämrade säkerhetspolitiska läget med anledning av Rysslands agerande, de europeiska samt transatlantiska reaktionerna på den ryska aggressionen, Sveriges säkerhetspolitiska inriktning och Sveriges säkerhets- och försvarspolitiska samarbeten, men har lämnat särskilda yttranden när det gäller de delar av rapporten som behandlar möjligheter för och begränsningar av Sveriges nuvarande säkerhets- och försvarspolitiska samarbeten, perspektiv på ett eventuellt svenskt Natomedlemskap samt rapportens slutsatser.

5.5 Sveriges partnerskap med Nato

Sverige samverkar sedan 1994 med Nato inom samarbetet Partnerskap för fred (PFF). Sverige blev 1997 del av Euroatlantiska partnerskapsrådet (EAPR). I samband med Natos toppmöte i Wales 2014 erhöll Sverige status som en av Natos Enhanced Opportunities Partner (EOP). EOP är en ram för ett individuellt utformat partnerskap med fokus på politisk dialog, utbildning och övningar samt informationsutbyte. Partnerskapet har inneburit att Sveriges samarbete med Nato har fördjupats. Med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 och inom ramen för partnerskapet aktiverade Sverige och Nato särskilda modaliteter för förstärkt samarbete (Modalities for Strengthened Interaction, MSI), vilket har intensifierat informationsutbyte och samordning av aktiviteter och strategisk kommunikation kopplat till det nuvarande krisläget.

Inom ramen för partnerskapet med Nato deltar Sverige i utbildningar och i övningar och har även stått värd för sådana aktiviteter, samt samarbetar med Nato i standardiserings- och förmågeutveckling. Sverige har även deltagit i Natoledda militära insatser i Bosnien, Kosovo, Afghanistan och Libyen.

Som framgår av avsnitt 4.3 har Sverige sedan den 5 juli 2022 status som inbjudet land till Nato. Det innebär en gradvis integrering i Natos strukturer. Som inbjudet land deltar Sverige i alla delar av Natos verksamhet, förutom i kärnvapenrelaterade frågor inom ramen för Nuclear Planning Group, där endast medlemmar deltar. Som inbjudet land har Sverige ingen beslutsrätt.

Här kan hela dokumentet läsas:

https://data.riksdagen.se/fil/94AC2EA1-52BC-47EF-9B4E-8D0C660716C2