Kriget mellan Ryssland och Ukraina har fått världen, och särskilt europeiska länder, att inse värdet av självförsörjning och farorna med överberoende. Ryssland hade ett praktiskt taget monopol på europeisk gas- och energiförsörjning. En försörjningsbrist 2021 avslöjade Europas beroende av rysk gas, med benchmarkpriser som mer än tredubblades. Lagren i EU sjönk till rekordlåg nivå då tungt underhåll utfördes i Nordsjöfälten och leveranser av flytande naturgas omdirigerades för att möta Asiens skyhöga efterfrågan. Med ryska leveranser hotade 2022, drevs europeisk LNG-import till full gas, inhemska producenter lovade att upprätthålla maximal produktion och EU-köpare utnyttjade nya leveranser från Afrika till Centralasien.
Alltsedan krigets början hade de europeiska länderna börjat diversifiera och intensifiera sina ansträngningar för att säkra energiförsörjningen. Den svenska regeringen uppgav till exempel att den hade gett den nationella elnätsoperatören och landets energitillsynsmyndighet i uppdrag att intensifiera ansträngningarna för att förbättra elförsörjningstryggheten på kort och lång sikt.
Sverige har också lagt sin tyngd bakom kärnkraftens stampande återupplivande i Europa och sagt att det kan bygga upp till 10 nya reaktorer under de kommande åren. Ulf Kristersson hade vänt på Magdelena Anderssons tidigare policy att helt gå över till förnybar energi när hans nya förvaltning invigdes i Stockholm. Regeringen tillkännagav också byggandet av fler kärnreaktorer.
Det nordiska landet hade hoppats att dess europeiska och amerikanska allierade skulle bistå Stockholm i dess ansträngningar att öka dess energiförsörjning och som ett resultat av detta få ett slut på Europas energikris. Men svenskarna var omedvetna om att det inte finns några eviga vänner i det internationella rymden.
Läs mer: En fullskalig sammandrabbning mellan NATO och Sverige har precis börjat
Tyskland visade sig till exempel vara ett stort hinder för Sveriges ansträngningar att bygga ut sin kärnkraftssektor. Enligt Euractiv har den tyska energijätten Uniper, som kommer att ägas till fullo av den tyska regeringen, meddelat att man inte kommer att bygga några nya kärnkraftverk i Sverige efter att ha förkastat sitt svenska dotterbolag Barsebäck Krafts planer på att bygga ett nytt kraftverk.
Som ett resultat kommer den tyska energijätten inte att bygga några nya kärnkraftverk i Sverige, vilket utan tvekan är en direkt hån mot Sveriges styrande regerings ambition.
Men varför skulle ett europeiskt land som Tyskland hindra Sveriges ansträngningar att lösa Europas energiproblem? Skulle inte bistånd till Sverige gynna Tyskland genom att säkra försörjningen till det energifattiga landet? Det pågår ett otrevligt geopolitiskt spel här. Som vi tidigare har diskuterat irriterade Sverige myndigheterna i Amerika genom att trotsa det amerikanska imperiets makt och vägra att ta emot Natos kärnvapen på dess mark. Som ett resultat använde USA sina undersåtar i Berlin för att straffa Sverige för att ha agerat mot amerikanska intressen. Men föga insåg Amerika att detta inte längre är unipolaritetens era, där Amerika kan hota vilket mindre land som helst och manipulera sina inre angelägenheter för att passa amerikanska intressen.
Självbestämmande är viktigt i dagens värld, och Sverige är inget undantag. Sverige började leta efter alternativ strax efter att Tyskland förrått dem. Och ansträngningarna har äntligen gett resultat. Enligt färska rapporter skulle Sverige potentiellt kunna köpa kärnkraftsreaktorer från Frankrike för att stärka det nordiska landets energiförsörjning, har den svenska premiärministern sagt under ett besök i Paris.
Läs mer: Sveriges högerregering fördömer Natos expansionsdrömmar
– Sverige behöver köpa minst två kärnkraftsreaktorer, säger statsminister Ulf Kristersson enligt Aftonbladet.
– Jag är helt öppen för att Frankrike blir ett av länderna som säkerställer att Sverige får mer kärnkraft, tillade han.
Detta skulle inte vara musik i USA:s president Joe Bidens öron. Hans försök att strypa Sveriges utveckling är på gränsen till att misslyckas. Dessutom, om det undertecknas, skulle detta avtal hjälpa Frankrike att bjuda över Tyskland i dess ambition att bli en europeisk hegemonin.
Du förstår, Frankrikes president Emmanuel Macron växer fram som en viktigare global ledare under sin andra mandatperiod. Macrons nya framträdande plats härrör inte bara från EU:s tyngd, särskilt i ekonomiska frågor utan också från den unika roll Frankrike ser för sig själv: som en stormakt allierad med – men kunskapsteoretiskt oberoende av – USA. Denna positionering har orsakat problem för många länder, särskilt Tyskland, som har sina egna bråk med Frankrike.
Det senaste avsnittet är ännu ett slag i ansiktet för Biden och hans hantlangare. Det är förfluten tid för Amerika att inse att de inte kan tvinga mindre nationer att följa dess påbud.
Kategorier:Media, Rättsstat, Svensk politik, Världspolitik, Video
Bakom kulisserna 