I den första delen av två samtalar Mikael Willgert med Jüri Lina som är historiker, författare och filmskapare om Ukraina. Jüri som är född i Estland har under sin barndom växt upp i det sovjetiska systemet. I detta program ger Jüri sin syn på vad som händer i Ukraina. I nästa program får vi höra lite mer historiskt om vad som har lett fram till dagens Ukraina.
När det gäller kriget som nu förs i Ukraina menar Jüri att ukrainarna har varit duktiga på att se till att ha fungerande materiel. Som t.ex. bilar ombyggda till mobila torktumlare för att torka soldater kläder ute i fält. Han menar på att ryska soldater är dåligt utrustade med kalla kläder som gör att deras stridsduglighet försämras. Många ryska soldater har inte blivit tilldelade uniformer utan har för egna pengar varit tvungna att köpa dessa. Även tillgången på handeldvapen har varit dålig, Jüri påstår att vapen från 1800-talet har setts vid fronten. När det gäller stridsvagnar så säger han att ryssarna endast har kvar 3.300 av från början 10.000. En del har slagits ut av ukrainska armen men andra har helt enkelt inte startat.
Sedan kriget startade har 1,1 miljon ryssar lämnat Ryssland permanent. Uppgifter om detta kommer från den ryska Alfa-banken som har registrerat antalet avslutade konton. Bland de länder man flytt till syns Kazakstan, Georgien, Mongoliet samt till Europa via Finland. För de som har stannat och blivit inkallade till ryska armen så har det varit stora problem logement och mat räcker inte till. Dessutom har de unga soldaterna blivit dåligt informerade om vad de ska göra varpå den psykiska ohälsan är stor. Jüri säger att ett stort antal unga män skickas till fronten utan någon militär utbildning alls. På grund av att många som skulle rekryteras flytt Ryssland har man helt slumpmässigt samlat in unga män i tunnelbanan i Moskva för att fylla sina kvoter säger han.
Trots att Sovjet inte längre existerar finns en vurm för den gamla stormakten i Ryssland. Det har gestaltats genom att föra upp nya statyer på Josef Stalin och Fidel Castro bl.a. Jüri Lina menar att detta beror på att man vill visa sig stark. Mild kritik mot Rysslands angrepp mot Ukraina renderar fängelsestraff på åtta år säger han. Vladimir Putin hade en möte med de s.k. soldatmödrarna som inte är glada att skicka sina söner till fronten, han menade då att det inte var någon större skillnad på att dö vid fronten jämfört med de 30.000 som dör i bilolyckor och lika många av alkoholrelaterade anledningar. Detta togs inte emot väl av den ryska befolkningen.
I diskussionen om Putins väljarstöd i Ryssland så säger sig Jüri vara tveksam till de 90% som anges av de ryska opinionsinstituten. ”Så många människor kan inte vara hjärntvättade” säger han. Den bitterhet som ukrainarna känner inför det svek som de anser Ryssland begått mot dem kommer att leda till att det kommer ta minst hundra år innan en försoning kan infinna sig säger Jüri.
Det har nyligen framkommit i en intervju med Tysklands förra förbundskansler Angela Merkel att de så kallade Minsk-avtalen endast var en charad för att ge Ukraina tidsutrymme för upprustning. Putin har därefter sagt att han blev förvånad över detta och kände sig sviken av Tyskland. Detta är något som Jüri menar är ren teater från Rysslands sida. Han jämför med Budapestöverenskommelsen från 1994 då Storbritannien, USA och Ryssland skrev under ett avtal att Ukraina skulle skyddas i samband med avvecklingen av kärnvapen från Ukraina. Vad är det avtalet värt i dag? frågar sig Jüri. Hade kärnvapnen varit kvar hade detta krig inte skett.
När det gäller Ukrainas förre president Viktor Janukovytj så menar Jüri att han var helt lojal till Ryssland och att Ukrainas säkerhetstjänst till stor del var besatt av ryska agenter från FSB. Rysslands planering av att annektera delar av Ukraina ska ha startat 2007. Planen inkluderade bl.a. att annektera Krim där den viktiga flottbasen Sevastopol finns, samt de viktiga gruvorna i östra Ukraina innehållande enorma mängder litium. Idén om att det var en CIA-initierad statskupp 2014 då Janukovytj avsattes kan inte styrkas menar Jüri. Däremot att USA skulle varit positiva till regimskiftet är möjligt säger han.
Trots att USA uppenbarligen har stött Ukraina med militärt materiel så har man inte skickat avgörande vapen ”som skulle ha fått slut på kriget på en månad” säger Jüri. USA vill enligt Jüri dra ut på kriget för att gynna sig ekonomiskt själva gentemot Europa, vilket ser ut att lyckas. Uppgifter om att 12-13 tusen människor i Luhansk och Donetsk skulle blivit dödade genom Ukrainsk beskjutning tar inte Jüri på allvar. Han menar att Ryssland (och Sovjetunionen) alltid varit hemligt stött av USA och att detta skulle gått emot USA:s intentioner. Han påstår att Ryssland i dag styrs av hemliga agenter från USA. Som exempel på att USA styrt Sovjet historiskt tar han upp att inför invasionen i Ungern 1956 så gjordes detta inte bara med USA:s goda minne, utan med en direkt uppmaning .
För att styrka sin uppgift om att USA i skymundan stödjer Ryssland även i dag berättar Jüri att rester av Ryska missiler skickats på analys till England och där funnits innehålla teknologi från USA som är tillverkad efter att kriget startade.
I denna andra del fortsätter samtalet mellan Mikael Willgert och Jüri Lina om Ukrainas historia. År 1921 gav Lenin order om att alla livsmedel skulle avlägsnas från Ukraina. Genom detta hopades Lenin kunna knäcka det ukrainska motstånd som fanns mot bolsjevismen. Det uppstod en fruktansvärd svält som varade till 1923. Jüri berättar om holodomormuseet som finns i Kiev i Ukraina. Där kan man läsa citat från Lenin som finns inristade på stenplattor på marken. Det förekommer att man försöker förklara bort massvälten under holodomor som att den inte var planerad, men Jüri menar att genom att studera vad Lenin faktiskt skrev så står det helt utan tvivel att svälten av ukrainarna var planerad.
Senare under Josef Stalins regim var det dags för en upprepning. De bönder som 1932 försökte fly den på mat helt utarmade landsbygden in till städerna mejades ner med kulsprutor. Man räknar med att ungefär 3,7 miljoner människor dog under holodomor fram till 1933. Medan ukrainarna svalt sålde Moskva säden till andra länder. Även efter kriget användes svältvapnet mot Ukraina. Mellan 1946 och 1947 svalt ungefär 2 miljoner människor ihjäl när de skulle fås att vara mer medgörliga gentemot sovjetdoktrinen.
I en dom från Kievs appellationsdomstol från 2010 fastslogs att holodomar var ett folkmord. Ett stort antal människor som varit involverade i planeringen dömdes. Jüri berättar att Estland var det första landet att erkänna domen. Sverige har däremot inte gjort detta förmodligen eftersom socialdemokratin inte vill kasta dåligt ljus över socialismen menar han.
Jüri Lina backar i tiden och beskriver händelser under 1700-talet då Ukraina tillsammans med Polen tillhörde det litauiska storriket. Vid en viss tid hade Ryssland problem med angrepp från turkarna men fick hjälp av ukrainska Kosacker. Som tack för detta förlänade Rysslands regent Katerina den stora omfattande landområden till dessa kosacker. Områdena motsvarar i yta ca dubbla arealen av Estland. Kosackerna bildade en egen stat med viss självständighet. Som tack till Katerina namngav de sin huvudort till Jekaterinodar (senare Krasnodar) strax öster om Krimhalvön. Kosackerna fick behålla sin självständighet fram till 1920 då Bolsjevikerna tog makten över dem. Till sin hjälp hade bolsjevikerna både England och Frankrike med sig samt bankirer från Wallstreet.
Jüri nämner den engelska spelfilmen Mr. Jones som är baserad på verkliga händelser. En engelsk journalist tar sig under 30-talet olovandes in i Ukraina och dokumenterar vad han ser. Vid hans hemkomst finner han dock att den engelska regeringen inte vill befatta sig med vad han varit med om. Man vill inte störa relationerna med Ryssland och blundar helt enkelt för folkmordet på ukrainare. Även i kontakter med USA blev det kalla handen för publikation. Jüri Menar att det fanns ett mått av begeistring hos amerikanerna som senare kom till uttryck för hur tyskarna blev behandlade efter kriget. Där man medvetet svalt ihjäl miljontals tyskar.
Mikael Willgert tar upp frågan om folkgruppen ashkinazi i Ukraina, då det är känt att president Volodymyr Zelenskyj och en rad andra politiker i Ukraina tillhör dem. Även ledargarnityret under ryska revolutioner hade flera namnkunniga av ashkenaziursprung bl.a. Lev Trotskij. Det är väl belagt att Lev Trotskij hade välvilligt stöd från bankirer från Wall Street. I staden Odessa anses att runt 30 % av befolkningen var ashkinazi, men med ett särskilt migrationstillstånd reste många till USA och även Israel. På frågan vilken roll ashkinazi spelar idag så berättar Jüri att de flesta s.k. oligarker till hör den gruppen. Även kontakten med en del västerländska regeringen kan sägas ha gynnats nu under kriget menar Jüri.
I fråga om korruption är det väl känt att Ukraina utmärker sig, något som enligt Jüri beror mycket på sovjetsystemet. Även andra f.d. sovjetstater eller östländer har liknande problem.
Kategorier:Media, Rättsstat, Världspolitik, Video
Bakom kulisserna 