SVERIGE OCH DEN SYRISKA FLYKTINGKRISEN – EN ÖVERSIKT

En flygvy visar flyktinglägret Zaatari torsdagen den 18 juli 2013 nära den jordanska staden Mafraq, cirka 8 kilometer från den jordansk-syriska gränsen.  När Kerry besökte Zaatari flyktinglägret i norra Jordanien träffade Kerry sex representanter för dess 115 000 man starka befolkning, som alla vädjade till honom att skapa flygförbudszoner och skapa humanitära säkra tillflyktsorter i Syrien.  Obama-administrationen har ökat hjälpen till den syriska oppositionen men har noterat allvarliga komplikationer och astronomiska kostnader för att upprätthålla flygförbudszoner eller skydda oppositionen på syrisk mark.(AP Photo/Mandel Ngan, Pool)
En flygvy visar flyktinglägret Zaatari i Jordanien där 115 000 syriska flyktingar vistas

Även om den här artikeln ”är gammal” så beskriver den tydligt varför landet Sverige står där vi befinner oss nu. Fakta, som vi har att ta ställning till.


16 september 2015 · av 

https://warewhulf.blog/2015/09/16/sweden-and-the-syrian-refugee-crises-a-comprehensive-overview/

Sverige är känt världen över som ett land av teknik, uppfinningsrikedom och praktiska lösningar, jag menar vad är det första man tänker på när du nämner Sverige? IKEA förstås – förkroppsligandet av ordet ”praktiskt”.

Det finns dock en aspekt av Sverige som är allt annat än praktisk och det är den logik som framförs av politiker och opinionsbildare i media när det gäller ämnet invandring och flyktingar.

Den här artikeln är egentligen till för svenskar och hade jag behållit mina svenska skrivkunskaper hade jag valt att skriva den på svenska, men eftersom 25 år utomlands har tagit ut sin rätt på mina svenska språkkunskaper kommer du att få lida av engelskan. De flesta källdata och länkar är dock på svenska.

Sverige är unikt i Europa

Låt oss titta på några faktorer som är unika för Sverige när det gäller hur landet hanterar flyktingar:

Sedan andra världskriget har svenskarna haft ett politiskt system där subventioner ur skattepengar betalas ut för olika situationer så att det av eget val har varit praktiskt taget omöjligt att inte överleva. Social välfärd finns i många länder även om Sveriges är bland de mest tillmötesgående. Där Sverige däremot skiljer sig är att många av dessa subventioner även erbjuds asylsökande under den tid de vistas i väntan på att få höra om sin asylstatus. De exakta beloppen varierar beroende på omständigheterna, men till exempel får en familj med 2 vuxna och 3 barn som är inhyst i ett privat boende, alltså inte ett flyktingförläggning, som familj cirka
7 500 kr varje månad i statliga utdelningar. När detta skrivs är 1 SEK ungefär 0,12 USD eller 0,11 Euro.

Det kommer utöver den kostnad staten betalar hyresvärden för det privata boendet som i vissa sällsynta fall har varit så mycket som 1 550 kr per dag för ett studentrum, eller 46 500 kr per månad. Visst var det ett extremfall, men för att ge en uppfattning om storleksordningen var det bara en kommun, Mölndal, som fick 276 miljoner kronor på ett år från statliga skattebetalares pengar för att hysa flyktingar och migranter. Sverige har 290 kommuner.

En annan unik sak med Sverige är att sedan 2013 får syrianska flyktingar som har verifierats permanent uppehållstillstånd (PUT – Permanent Uppehålls Tillstånd). Syriska flyktingar får inte bara PUT av sin närmaste familj och släktingar är också berättigade till PUT. Standarden i Europa är att ge dem tillfälligt uppehållstillstånd. Att tillfälligt uppehållstillstånd är normen är inte oväntat eftersom själva definitionen av flyktingstatus per UNHCR även inkluderar när statusen upphör . Den svenska lagen som omfattar detta finns här som säger att Migrationsverket ansvarar för att avgöra vem som kan ta emot PUT.

En annan aspekt som gör att Sverige sticker ut som månen i perihelium är mängden flyktingar per capita det har tagit in de senaste åren. Enligt både OECD – index och EUROSTAT- index tar Sverige in dubbelt så mycket per capita som andra tvåa, eller mer än alla övriga nordiska länder tillsammans.

Asylsökande per capita 2013

Beror det på att Sverige godkänner en högre mängd flyktingar än sina nordiska grannar? Nej. Biståndsfrekvensen för flyktingsökande bland de nordiska länderna berättar en annan historia . Island avslog noll (0) 2014. Finland avvisade en mycket mindre del av sina asylsökande jämfört med Norge och Danmark som bara avvisade cirka 10 % fler än vad Sverige gjorde.

Första instansbeslut om asylansökningar (utanför EU), 2014Första instansbeslut om asylansökningar (utanför EU), 2014

Därför måste det finnas en annan anledning till att Sverige tar emot fler asylsökande per capita än alla sina nordiska grannar tillsammans.

Nu har ingen gått runt och undersökt de cirka 600 000 flyktingsökande spridda över hela Europa och frågat dem om och varför de skulle vilja komma till Sverige. Därför kan bara gissningar börja svara på denna fråga, något jag inte kommer att försöka göra. Den stora majoriteten av svenska ”debatter” kring dessa ämnen kommer från de som känner sig hotade av invandringen, ”realisterna”, eller, från de som anser något motstånd mot invandring som rasistiskt, ”humanisterna”.

Immigrationsreglerna för flyktingar och speciellt syrier är unikt tillmötesgående i Sverige jämfört med ALLA annat land i världen. Jag har inte granskat alla regler i varje land men jag tror att jag är ganska säker på att säga att Sverige bland alla länder har de mest generösa flyktingförhållandena och ”porösa” gränskontrollerna i världen, särskilt för syrier.

Människor saknar pass

Vad gäller det sista exemplet vet jag inte hur man annars ska göra regeln utan att bli godtycklig vilket jag har full förståelse för, men de kombinerade fördelarna med det svenska systemet för flyktingar som beviljats ​​uppehållstillstånd, särskilt syrier, är som helhet helt unika för Sverige.

Realisterna ekar starka röster som hävdar att dessa mycket tillmötesgående förmåner för syriska flyktingar och löftet om PUT (Permanent Residency) för syrier är de främsta anledningarna till att syrier söker sig till särskilt Sverige. Vissa humanister hävdar att många familjemedlemmar, släktingar och vänner redan finns i Sverige så andra söker naturligtvis vara med dem som de redan känner. Humanisterna hävdar också att Sveriges fördelar för syrier är ett föredöme för resten av världen att följa och att resten av världen är mindre human i detta avseende. En del humanister och antirasister (som de gärna kallar sig) hävdar att att ens ifrågasätta Sveriges flyktingregler och förmåner eller att inte ansluta sig till denna värdegrund är att erkänna att man är rasist.

Den svenska antirasistiska rörelsen strävar efter att framställa denna hållning som en ny ”normal”, och betecknar de som ifrågasätter den som divergerande och extrema. ”Högerextremism” (högerextremism) är den vanligaste beteckningen eller etiketten som tilldelas de som inte ansluter sig till de nuvarande flykting- och invandringsnormerna och -politiken.

Jag tror personligen att ett enkelt svar när det gäller varför syrier särskilt söker till Sverige kan sammanfattas från svaret en syrisk flykting gav en Al Jazeera-reporter: ” För att det finns en större chans för mig och min familj att få ett bättre liv där! 

Hade jag suttit i samma båt hade jag nog resonerat likadant.

Ingen svensk kommer lätt att glömma de nu berömda orden från förre statsministern Fredrik Reinfeldt som sipprade ut över svenska mediekanaler strax före förlusten i det nationella valet i september 2014: ” Jag ber svenska folket att ha tålamod och öppna sina hjärtan för de utsatta vi ser runtom i världen! ” (Jag ber svenska folket att ha tålamod och öppna sina hjärtan för de utsatta världen över! ”

Men även om hans allians förlorade valet, blev hans ord den primära drivkraften för den prioritering som den nya rödgröna alliansen som tog över, som i december ingick en röd-grön-blå superallians av både vänster- och högerpolitiska partier som enades enbart utifrån att säkerställa att Sverige skulle fortsätta att öppna sina hjärtan inför ett enda, växande invandringskritiskt parti – SD (SverigeDemokraterna – Sverigedemokraterna.)

Ytterligheterna av polariserade åsikter

Jag vill börja med något som inspirerat mig från ett personligt inlägg av en svensk på facebook . För att göra en poäng om att bara använda sitt hjärta kontra att ha både hjärta och ekonomisk och pragmatisk planering, beskriver den här tjejen en godhjärtad kvinna som börjar ta hand om herrelösa katter men hennes hjärta tar över all logik och snart är denna kvinna en personligt vrak med döda eller döende katter överallt där hon tittar. En liknande faktisk historia som inträffade i Hong Kong är värd att överväga.

En normal arbetande kvinna bodde i ett byhus i utkanten av Hong Kong och hon brukade mata de många herrelösa hundarna som bodde runt byn. Hongkong har ett allvarligt problem med en överbefolkning av herrelösa hundar. Kvinnan började låta hundar bo i sitt hus. Snart började andra i byn som höll hundar ge kvinnan sin kull när deras egna hundar replikerade utanför deras kontroll. Inom ett år höll kvinnan nära 20 hundar och valpar i och runt hennes hus. Kvinnan startade en välgörenhetsorganisation för att samla in pengar till ett litet inhägnad för att kunna hysa fler hundar samt att kunna ha tillräckligt med pengar för att mata hundarna. Hon tog ett lån och fick en inhägnad byggd utanför sitt hus. Hon tog in fler och fler hundar och flera blev inte kastrerade och de började replikera.

Trots förhållandena i hennes härbärge kunde hennes goda hjärta bara inte säga ”nej” när en ny räddad hund lämnades av och siffrorna fortsatte att öka. Hela hennes hus, trädgård och skydd var fullt av hundratals hundar som började drabbas av sjukdomar då hygienförhållandena och närheten till andra hundar blev omöjliga att hantera. Men kvinnan med sitt goda hjärta fortsatte att rädda fler hundar. Flera hundar hade en hudsjukdom som kallas skabb och snart fick majoriteten av hundarna skabb.

Så småningom anmälde en medborgare kvinnan och hennes härbärge till myndigheterna som skickade en hälsoinspektör till anläggningen. Några dagar senare stängdes platsen. De få hundar som fortfarande var i hyggligt skick överlämnades till några offentliga skyddsrum, men majoriteten av sjukdomsdrabbade hundar samlades upp av AFCD, myndigheten över husdjur i Hong Kong, och hölls i några veckor för att se om någon ville anta. Eftersom det finns många fler räddningshundar än potentiella adoptanter var många av dessa hundar tvungna att söva.

Moralen i berättelsen: Bara ett gott hjärta räcker inte för att ta hand om andra. Ett gott hjärta är ett krav för att ta hand om andra, men en storskalig verksamhet måste också ta hänsyn till alla andra ekonomiska, resurs- och logistikfaktorer i direkt proportion och direkt proportion till antalet som tas om hand, annars kommer systemet att kollapsa till sig.

Därför kan alla argument om invandring som enbart bygger på empati tyvärr inte användas i politisk mening eftersom empati ensam inte säkerställer överlevnad för många. Ett typiskt ”siffror-och-volymer-är-oviktiga-argument” som detta sprids dagligen över hela media i Sverige, med budskapet ” Vi som är trötta på minoritetshatsajter som sätter agendan för människor, har tröttnat på att ord som ”volymer” och ”kostnader” sprids som virus i offentliga samtal när man faktiskt pratar om människor.   … jag är rädd, väldigt rädd ! Inte för att de romska tiggarna och de asylsökande kommer hit [Sverige], utan för att så många dör på vägen. För vi borde kunna hjälpa fler, och det gör vi inte!  … Det är dags för er att lyssna på oss, vi antirasister, och vi den stora majoriteten som inte röstar på Sverigedemokraterna, vi som tror på empati, välgörenhet och vill hjälpa till!”

Det är ett stereotypt antirasistiskt budskap som uteslutande fokuserar på empati, medkänsla och hjälp. Detta är avgörande faktorer för att hantera mänskliga angelägenheter, men snälla, du någon som älskar att feltolka fel sammanhang till något – jag likställer inte invandrare med hundar, och inte heller säger att det svenska immigrationssystemet är som ett sönderfallande hundhem. Men jag använder detta som ett exempel för att illustrera att empati och omsorg ensam inte kommer att kunna hantera och upprätthålla sådana situationer och därför måste dessa fruktansvärda ord som ”volymer” och ”kostnad” också beaktas.

Den andra sidan av myntet fokuserar givetvis uteslutande på siffror och kostnader som till synes bortser från alla mänskliga faktorer som är inblandade i situationen, även om det är tekniskt korrekt, som den här som säger: ” Sverige har en gräns för hur många [flyktingar] vi kan ta emot. Detta borde alla förstå! … För att lösa invandringssituationen måste vi kunna diskutera öppet och ärligt om problemet. Volymerna är för stora för att alla ska kunna integreras! 

Enligt min uppskattning tenderar den mycket stora majoriteten av nyhetsartiklar och krönikor av opinionsbildare att antingen enbart fokusera på empati, välgörenhet och hjälp eller volymen, kostnaden och sociala problem till följd av invandringen. Men för att på ett korrekt sätt ta itu med ett så stort ämne som flyktingar och tiggare måste man överväga ALLA dessa faktorer samtidigt MED ett gott hjärta men HANTERAS med logik, sunt förnuft och kostnader och siffror som är väl övervägda och agerat efter.

Den syriska flyktingsituationen – översikt

Till att börja med den här delen skulle jag vilja citera en utmärkt fråga som ställdes av Nuri Kino i en artikel i SvD. Han sa: ” Jag blir så trött på politiker som samtidigt som de avskaffar skatteavdrag för donationer till välgörenhet, står på Medborgarplatsen och predikar mänsklighet. … Vi [syrianer] är stolta svenskar. Det är i Sverige vi har fått möjligheten att leva anständiga liv. Vi har blivit journalister, läkare, revisorer, ingenjörer och vi är tacksamma. Men jag skulle vilja ställa en fråga till er kära höger, vänster, lila, grå, grön, röd och alla andra politiska färger: När ska ni på allvar diskutera orsakerna bakom den enorma nuvarande flyktingsituationen? 

Även om det finns ungefär 60 miljoner flyktingar i världen idag, kommer jag att fokusera på fördrivna syrier som utgör cirka 40 procent (den största enskilda komponenten) av de människor som vill ta sig in i Europa på sätt som farliga båtar över Medelhavet. Omkring 10 miljoner syrier är på flykt; av dessa har cirka 5 miljoner flytt Syrien. 5 miljoner är fortfarande på flykt i Syrien. Av de övriga 5 miljonerna som har flytt Syrien går cirka 2 procent på båtar till Europa.

Denna lilla grupp är sannolikt inte den mest behövande i många fall. För att få plats på en båt måste du vara mycket rörlig och tillräckligt rik för att betala flera tusen dollar till en folksmugglare. De flesta av dessa ”båtmänniskor” började som flyktingar i grannländerna: Jordanien, Libanon och Turkiet.

Cirka 80 000 sökte asyl i Sverige under 2014. Av dessa var 30 583 syrier.

Asylsökande+till+Sverige+1984-2014

För att ge några jämförelser i grova siffror; 2010 fanns det 44 miljoner flyktingar världen över. Enligt UNHCR tog omkring 10 000 vägen över Medelhavet. 20 dog på vägen.

2013 var det totala antalet flyktingar världen över 51 miljoner. 60 000 gick över havet och 600 dog.

2015 finns det 60 miljoner flyktingar världen över och hittills (dock i augusti) i år har 400 000 korsat Medelhavet och hittills har 2 800 dött till sjöss.

Låt oss nu titta på vem som korsar Medelhavet. Enligt UNHCR var nästan hälften av flyktingarna 2015 syrier. Övriga majoriteter kommer från Afghanistan, Eritrea, Nigeria, Somalia, Pakistan, Irak, Sudan, Gambia och Bangladesh.

Historiskt förknippas flyktingar med kvinnor, barn och äldre, men i den senaste vågen av flyktingar från främst Syrien men andra MENA-länder är 72 % män, 13 % kvinnor och 15 % barn och minderåriga.

Just i år har Sverige tagit emot fler asylsökande från Afghanistan än under något av åren ett fullskaligt krig rasade i landet.

I juli genomförde UNHCR forskning och gjorde en undersökning av syrier som hade tagit sig till Grekland. Många svarade inte på enkätfrågorna men resultaten ger ändå några intressanta insikter:

“ 60 % sa att de tidigare tillbringat tid i Turkiet (31 % hade inget svar på denna fråga), ofta på hotell och vandrarhem. Två tredjedelar av de tillfrågade sa att de inte hade fått någon hjälp där, och majoriteten hade lämnat på grund av arbetslöshet och brist på ekonomiskt bistånd. 90 % ville hitta asyl någon annanstans i EU, mestadels i Tyskland och Sverige, för bättre assistans och sysselsättningsmöjligheter. Mer än hälften hade för avsikt att ansöka om familjeåterförening när de väl kom. 

För att få ett asylvisum i Sverige kan du bara ansöka om det en gång i Sverige. Vissa har hävdat att att kunna ansöka om ett svenskt asylvisum på svenska ambassader skulle förhindra den annars riskfyllda resan, ofta underlättad av människosmugglare. Den senaste rapporten från den svenska regeringen säger att det inte finns någon plan för att detta ska inträffa.

Flyktingkostnader – Fakta

Enligt en ny artikel i The Guardian :

Syriens regionala flyktinginsatsplan finansieras endast till 35 % av de 1,3 miljarder dollar som behövs för att stödja flyktingar, både i lägren och genom att tillhandahålla resiliensfinansiering till de länder som är värdar för dem. I Afrika, där kriserna i Centralafrikanska republiken och Sydsudan inte ofta skapar internationella rubriker, är många ansökningar om finansiering mindre än 15 % fulla. Experter säger att det nuvarande systemet, med ständiga nöduppmaningar för att hålla leveranskedjorna igång månad för månad, måste ändras för att erkänna att situationen i Syrien, Irak, Jemen och Centralafrikanska republiken alla försämras och behöver långsiktig finansiering. I augusti tvingade ett underskott på flera miljoner dollar Världshälsoorganisationen att stänga 184 hälsokliniker i 10 av Iraks 18 distrikt, i ett område som har upplevt svåra strider och massiva internflyktingar. Nedskärningarna har gjort att tre miljoner människor saknar tillgång till sjukvård. Världshälsoorganisationen försöker samla in 60 miljoner dollar för att finansiera sjukvård i Irak men hittills har endast 5,1 miljoner dollar getts av givare. Dr Michelle Gayer är chef för akutriskhantering vid WHO. Hon sa till Guardian att klyftan mellan det desperata behovet i länder som Irak och nuvarande finansieringsnivåer riskerade permanenta skador på folkhälsan för hela befolkningar.

”Det globala samfundet, inklusive WHO, vi har att göra med nödsituationer av verkligen aldrig tidigare skådad omfattning och natur,” sa hon. ”Detta har en oproportionerligt stor påverkan på hälsan eftersom hälsan försämras i en konfliktsituation med tiden. Människor har inte vaccinerats, de lider av undernäring, de har psykiska problem på grund av konflikten. Vi sätter länder tillbaka decennier.”

Gayer sa att beslutet att minska tjänsterna var enormt svårt. ”Vi är aldrig 100% finansierade så vi måste alltid prioritera, men det krossar ditt hjärta när du avslutar tjänster för 3 miljoner människor. Det kommer inte att finnas tillgång för trauma som splitter sår, ingen tillgång för barns hälsa eller reproduktiva hälsa. Det blir ingen övervakning av saker som kolera. En generation barn kommer att vara ovaccinerade.”

UNHCR:s totala budget för flyktingkostnader är cirka 70 miljarder SEK. Detta täcker kostnaden för flyktingprogrammen. Mat är en annan sak. Enligt WPP (World Food Program):

”World Food Programme (WFP) kämpar för att möta de akuta livsmedelsbehoven hos nära sex miljoner fördrivna människor i Syrien och i grannländerna. Livsmedelsverksamheten är kraftigt underfinansierad, vilket betyder att WFP har tvingats minska nivån på biståndet till flyktingar i hela regionen… I september slutade över 360 000 syriska flyktingar i grannländer till Syrien att få mathjälp i en åtgärd för att fortsätta fokusera på de extremt utsatta familjerna mitt i en dyster finansieringsutsikt. Detta inkluderar 229 000 flyktingar i Jordanien och mer än 131 000 i Libanon… WFP behöver omedelbart 341 miljoner USD för att fortsätta tillhandahålla en livlina till syrier som drabbats av konflikten fram till slutet av året. Hållbar och förutsägbar finansiering behövs för att säkerställa att WFP:s bistånd fortsätter.”

Om man räknar ihop de totala kostnaderna för alla flyktingprogram, mat och medicin för de 60 miljoner flyktingarna världen över är den kostnaden cirka 200 miljarder SEK (200 miljader kronor) eller 24 miljarder USD.

Som en jämförelse tog Sverige under 2014 emot cirka 48 700 flyktingar och asylsökande om man slår ihop alla de olika kategorier som täcker människor i nöd. Den beräknade totala kostnaden för att ta hand om dessa 48 700 är 40 – 70 miljarder SEK beroende på vilken kostnadskälla du använder.

Beviljade+uppehållstillstånd+1980-2014

En annan jämförelse, för att nå den totala budget som krävs för att Libanon ska ta hand om sina 1,8 miljoner flyktingar är 6 miljarder SEK.

Kostnaden för det initiala intaget av asylsökande var cirka 12 miljarder SEK 2010 . Den beräknade kostnaden för 2015 är 34 miljarder SEK . 2010 täcktes de 12 miljarderna delvis genom att budgetkostnaden för bistånd och hjälpstöd minskade med 2 miljarder SEK . År 2015 täcks de 34 miljarderna delvis genom att biståndet och hjälpstödet minskas med 12 miljarder . Det är en minskning med 600 % av stöd- och biståndsfinansieringen på 5 år.

För att göra siffrorna enkla har Sverige enligt budgeten för 2015 anslagit 37,1 miljarder kronor för att hjälpa behövande, antingen genom att ta emot asylsökande eller genom humanitär hjälp på den plats de behöver, eller genom att ta emot kvotflyktingar.

Av dessa 37,1 miljarder kronor går 34,3 miljarder till budgeten för migration  och  integration i den övergripande statsbudgeten. Migration kostar 17,9 miljarder och integration kostar 16,4 miljarder. Migrationsbudgeten inkluderar även kostnader relaterade till arbetsvisuminvandring samt svenska medborgare som flyttar. Men den största delen går till att ta emot asylinvandrare. Den humanitära biståndsdelen , som inkluderar kvotflyktingar, är 2,8 miljarder SEK. Det är det belopp Sverige har avsatt för att hjälpa människor ”på plats”, inklusive att hjälpa kvotflyktingar att komma till Sverige.

Av dessa 2,8 miljarder SEK går 885 miljoner SEK till FN:s flyktingorganisation UNHCR. Denna organisation ansvarar för kvotflyktingsystemet. Förra året tog Sverige emot lite mer än 1 900 kvotflyktingar.

Inbördeskriget i Syrien är en av de värsta flyktingsituationerna i världen just nu. Enligt SIDA uppgick deras bistånd till kriserna i Syrien 2014 till 320 miljoner kronor varav 40 % gick till bistånd och stöd till grannlandets flyktingläger där majoriteten av syriska flyktingar finns, cirka 5 miljoner totalt. Det är totalt 128 miljoner kronor.

Det betyder att av Sveriges 34,2 miljarder SEK för att hjälpa cirka 48 700 asylsökande som anländer till Sverige på egen hand, spenderar Sverige 128 miljoner SEK på de 5 miljoner flyktingar som bor i flyktingläger runt om i Syrien, varav majoriteten inte har någon möjlighet att åka. någon annanstans.

Politik handlar om prioriteringar. Du kan bestämma dig för hur den svenska regeringen prioriterar sina pengar utifrån alla situationer och fakta som anges ovan.

Sveriges bostadssituation

Enligt Boverket fastställdes 2015 att behovet av gemensamma bostäder för nyanlända flyktingar är 23 100 nya bostäder. För närvarande har Länstyrelserna tecknat avtal med de olika kommunerna för att täcka 8 900 av de 23 100 som behövs. Länsstyrelserna beräknar att totalt 11 700 bostäder kommer att förhandlas i år av de 23 100 som behövs. Det är sannolikt att behovet av bostäder inom kommunerna kommer att hamna på det dubbla vad kommunerna förväntas erbjuda i slutet av 2015. Utifrån nuvarande prognos från Migrationsverket kan följande slutsatser dras:

  • Det totala beräknade behovet av boende för nyanlända som beviljas uppehållstillstånd (inklusive alla skäl för beviljande av uppehållstillstånd samt anhöriga till senare anländande beviljade boende) är 38 500 bostäder per år under 2015 och 2016 om hushållets storlek för nyanlända räknas med. samma utgångspunkt som befolkningen i övrigt.
  • Av dem som beviljas uppehållstillstånd och som förväntas vara kvar i Migrationsverkets egna boenden till utgången av 2016 behövs totalt 14 100 nya bostäder.

Tillverkade media

År 1879 lade kung Oscar II grunden till Uppsala universitets pompösa huvudbyggnad i romersk renessansstil. Det var samma år som den svenske författaren August Strindberg släppte sin debutroman ”Röda rummet” där författaren attackerade lögner och hyckleri från den tidens borgerliga elit. Inskriften som kom att pryda Uppsala universitets föreläsningssalar löd:

” Tänka fritt är stort men tänka rätt är större ” (Think freely is great but think right is greater)

Uppsala universitet skylt

I den andan uttryckte Ulrika By något fascinerande i Dagens Nyheter (DN) 2013. Hon sa:

”Konsekvensneutralitet är bara en glimt i dessa sammanhang. Jag tror att journalistiken måste syfta till att inte underblåsa främlingsfientlighet. (Konsekvensneutralitet är ju bara nys i de här sammanhangen. Jag tycker rakt av att journalistiken ska sträva efter att inte spä på främlingsfientlighet.)”

Jag skulle vilja ta upp några exempel på uttalanden som är vinklade för att ge en falsk bild för att inte underblåsa främlingsfientlighet.

Låt oss börja med Sveriges statsminister Stefan Löfven. Han sa den 10 september 2015:

” När människor flyr från krig, förtryck och terror har vi ett moraliskt och mänskligt ansvar att hjälpa.” ”… De som anländer till Sverige utgör bara 0,1 – 0,2 procent av alla flyktingar.” ”… Flyktingar behövs i Sverige eftersom vår befolkning blir äldre och det finns flera offentliga sektorer som redan skriker efter utbildad personal. 

Låt oss analysera detta uttalande mot fakta.

  • Den nuvarande flyktingvågen består inte i huvudsak av människor som flyr från kulor och bomber utan består av de som redan har fått sin tillflykt i mindre attraktiva länder och söker bättre välfärd och en chans att leva i rika välfärdsstater.
  •  Att ta emot 0,1 – 0,2 procent av världens flyktingar är ingen engångsaffär, utan innebär att Sverige tar emot 0,1 – 0,2 % varje år.
  •  Den relevanta informationen när det gäller att fastställa den ekonomiska påverkan samt resursberäkningar är inte hur stor del av den totala mängden flyktingar vi tar emot utan snarare det totala antalet i förhållande till Sveriges egen befolkning. Om vi ​​tar den höga uppskattningen av statsministern, 0,2%, av de 60 miljoner flyktingar som motsvarar 120 000 som skulle komma till Sverige varje år. Som en referenspunkt fick cirka 110 000 uppehållstillstånd 2014, varav cirka 48 700 var relaterade till flyktingar och asylsökande i alla kategorier. I denna takt kommer personer med utländsk bakgrund om 40 år att vara majoritetsbefolkningen i Sverige. Detta är en ganska betydelsefull information. Möjligen är det vad majoriteten av svenskarna vill göra av humanitära skäl, men då borde detta tydligt kommuniceras av politiker och media, inte täcks av en retorik på 0,2 %. Ingen politiker har ännu förklarat hur Sverige ska hantera och ta itu med dessa siffror, särskilt mot bakgrund av trettio år av misslyckanden med att integrera omkring 1 miljon flyktingar och deras anhöriga. Utrikesfödda står redan för40 % av de långtidsarbetslösa medan de med utländsk bakgrund står för nästan hälften av de med låga skolresultat och står för nästan 60 % av utbetalda socialbidrag (socialbidrag).
  • Det finns gott om åsikter i ämnet och många partiska analyser (biased på grund av utelämnade data i beräkningarna) om huruvida invandrare gynnar ekonomin eller inte. Om man endast betraktar invånarvisum som beviljats ​​på grund av arbete, är detta definitivt fallet. Det finns dock inga logiska bevis som visar att flyktinginvandrare gynnar ekonomin på grund av demografiska skäl eftersom denna kategori av invandrare arbetar mindre och betalar betydligt mindre i skatt. Invandrare betalar totalt cirka 40 procent mindre i skatt än resten av den svenska befolkningen, inklusive de som kommer med arbetsvisum. Denna enorma inkomstklyfta har ökat sedan 1990, inte minskat. Om något blir värre under en 30-årsperiod med höga invandringssiffror, vilka faktorer kommer att göra det bättre i framtiden om inte drastiska politiska förändringar genomförs? Det är också ett påhitt att en stor del av flyktinginvandrarna är högutbildade. Enligt SCB har bara var tionde flykting en högre utbildning. Ungefär hälften har en gymnasieutbildning. Resten har mindre än så.

***

Ett annat exempel publicerades i Svenska Dagbladet (SvD) den 14 september 2015 där rubriken löd:

”Norge har beslutat att ta emot 8 000 syriska flyktingar inom de närmaste 3 åren. Detta medan 80 000 flyktingar kom till Sverige just i år varav 30 000 kom från Syrien.”

Artikeln fortsätter med att kritisera Norges migrationspolitik med detta nummer,
8 000.

Vad artikeln helt utelämnar att nämna är att det beslutet av de 8 000 har med kvotflyktingar att göra. Det är 2 600 per år för Norge. Som jämförelse tog Sverige emot 1 960 kvotflyktingar förra året.

Norge har en liknande andel som Sverige när det gäller att bevilja uppehållstillstånd till asylsökande, dock har färre flyktingar sökt asyl i Norge jämfört med Sverige.

***

Alan Kurdi: What has changed since his death? | Refugees News | Al Jazeera

Den 3 :e september spolades en 3-årig pojke vid namn Aylan (namnet senare korrigerat i media till ”Alan”) upp livlös på Turkiets stränder och blev den nya symbolen för dem som kämpar för fri invandring i Sverige och över hela Europa Den svenska tidningen Aftonbladet rubricerade händelsen med:

“ Aylan, 3, upplevde bara krig ” (Aylan, 3, bara upplevt krig)

En mer känsloskapande bild och rubrik kunde inte ha producerats. Men vad vet vi om Aylan? Detta är vad vi vet . Utanför hans fruktansvärda död hade Aylans familj, medan den ursprungligen kom från den syriska gränsstaden Kobani, faktiskt bott i säkerhet i Turkiet i tre år – under den tid som Aylan hade levt.

FN:s högkommissarie för flyktingar skulle inte erkänna familjen som flyktingar.

Men Abdullah Kurdi hade en syster i Kanada, Tima Kurdi, som skickade pengar för att hjälpa till att betala hyran.

Tima Kurdi ansökte till kanadensiska immigrationstjänstemän om att ta in ytterligare en bror som flykting och ombads att lämna mer information. Hon planerade att senare sponsra Abdullah Kurdis familj också.

Så … exakt vad ”flyktade” han när han betalade en folksmugglare tusentals dollar för att föra hans familj – utan säkerhetsvästar – till Grekland? Tima Kurdi förklarade …

”Situationen är att Abdullah inte har några tänder… Så jag har försökt hjälpa honom att laga sina tänder. Men det kommer att kosta mig 14 000 och uppåt att göra det… Min pappa, han kom på idén, han sa till mig, ‘Jag tror att om de åker till Europa för hans fall och för vår framtid, så tycker jag att han borde göra det , och så får vi se om han kan laga sina tänder’. Och det var vad jag gjorde för tre veckor sedan.”

Hon skickade pengarna till sin bror för att smugglare skulle lämna Turkiet i jakten på en bättre levnadsstandard i Europa.

***

SVT skrev nyligen en artikel med rubriken: ” Tusentals högutbildade flyr till Sverige ” Inse att i Sverige betyder ordet ”högskoleutbildad” högskoleexamen eller högre. En person med ett par års mekanisk utbildning på jobbet i den syriska militären stämmer inte överens med den vanliga betydelsen av ”högutbildad”.

Enligt SCB  är ungefär 10 % av nyligen anlända syrier mellan 18 – 65 år högutbildade, jämfört med 25 % av resten av befolkningen. SCB:s data hämtas huvudsakligen från frågeformulär som alla nyanlända behöver fylla i. Det är ingen fördel att överdriva eller ljuga i ett statistiskt frågeformulär, särskilt att presentera din utbildning som lägre än den är. Att få din utbildningsnivå validerad är en fråga om en separat process senare och denna undersökning har ingen effekt på sådan. Men för att räknas med i statistiken behövs inte denna validering eller officiella dokumentation, bara svaren från enkäten.

SVT nämnde inte att endast 0,3 procent av syrier som anlände 2014 har en naturvetenskaplig utbildning ?

Det är dock anmärkningsvärt att före det syriska inbördeskriget 2011 hade Syrien en av de högsta utbildningsnivåerna i hela Mellanöstern.

***

Andra intar en mycket mer radikal syn som det Anders Lindberg skrev i Aftonbladet i juli: ” Högerns åsikter kan vara en dold sjukdom! Högerns åsikter kan komma från en narcissistisk störning! ” En av nycklarna till den pågående godhetsdebatten är här: Folk till vänster, och vissa liberaler, förstår helt enkelt inte hur människor till höger tänker. De verkar allvarligt tro att människor till höger lider av brist på empati, brist på medkänsla, sociopatie och allmän narcissism.

Det gjordes en studie av hur exakt människor från vänster och höger ser på dess motstånd. I ett sådant test fick personer från vänster, mitten och höger i uppdrag att försöka se världen från den motsatta sidans perspektiv. ( Jesse Graham, Brian A. Nosek och Jonathan Haidt, 2012). Det var meningen att varje person skulle svara på frågor som om de tillhörde den motsatta politiska sidan. Resultaten av testet visade att personer i mitten såväl som de till höger ganska exakt kunde föreställa sig hur någon till vänster såg på världen. Men ju längre till vänster testpersonen var, desto mer felaktigt blev hans svar om en persons perspektiv till höger. Efter uttalandena ”Något av det värsta en människa kan göra är att skada ett försvarslöst djur” och ”Jämställdhet är det viktigaste kravet för ett samhälle” trodde vänstern konsekvent att människor till höger inte skulle hålla med. Så var förstås inte fallet.

Medan människorna i mitten och till höger kunde förstå hur människorna till vänster tänkte, även om de inte höll med, trodde många människor till vänster på allvar att människorna till höger var berövade medkänsla och är avsiktligt orättvisa. och orättvist. I den pågående debatten om flyktingar är detta mycket tydligt observerbart. Folket till vänster såväl som de som kallar sig antirasister tror i många fall på allvar att de är de enda som kämpar på den goda sidan.

Några perspektiv värda att överväga

I ett reportage i Sveriges Television (SVT) den 4 september sa utrikesminister Margit Wallström:

” Vi kan klara det här. Vi har tidigare tagit emot många flyktingar. Svenska folket måste visa att vi har ett hjärta. Att vi är människor allihopa. ” (Vi kan få det här att hända. Vi har tidigare tagit emot många flyktingar. Svenska folket måste visa att vi har ett hjärta. Att vi alla är människor.)

Genom att granska hundratals artiklar, krönikor och Facebook-inlägg under de senaste månaderna finns en föreställning om att Sverige har en ”mörk” sida och en ”ljus” sida; en främlingsfientlig sida kontra en humanitär sida med hjärta. Nästan varje artikel avslutas med en fråga: ”Vilken sida tillhör du? Det goda eller det onda?”

En artikel från den 9 september 2015 i Sydsvenskan hade rubriken ” Hatet mot godheten! ” Enligt författaren Per Svensson är kritiken av dem som ibland kallas ”godhetens riddare” en mästerlig undertryckningsteknik. Han konstaterar att det finns två krafter: nynationalism/ondska och idealism/godhet. Tydligen är valet lätt – vem vill vara ond?

Dagens Nyheter (DN) skriver Kristofer Ahlström: ” Varför är det så svårt att tro på godhet? Varför måste alla skäl bemötas med misstänksamhet? Varför måste man ha en baktanke bakom en omtänksam tanke? ” I samma nummer av DN skriver Erik Helmerson: ” Medan fler flyktingar beger sig till Europa och Sverige har det blivit uppenbart att ”godhet” och ”godhet” har blivit fult språk. ”Bra” har blivit synonymt med att vara ”belåten, ouppriktig och hycklande ”

Erik Helmerson hade hittat flera gripande exempel på sådana i samband med den hetsiga flyktingdiskussionen, som dessa två han hittade på Twitter: ” Det är verkligen ett slagfält av godhet där ute just nu. ” Och den här: ” Jag kan inte stå ut med all denna propaganda och konstgjorda godhet. Känner för att spy. 

Andra som Henrik Schyffert som svarade på en fråga om vad han tycker vi ska göra åt flyktingkriserna med: ” Jag är inte insatt och påläst om det här, jag styrs bara av känslor… ”

Sir Paul Collier, en av de mer respekterade experterna på flyktingsituationer tillskriver varför människor lämnar flyktingläger för att söka bättre liv i Europa: ”… människor får inte arbeta: som ett resultat är lägret en gigantisk ”förmånsgata” där människor förlorar inte bara sina hem utan sin autonomi. Eftersom de är arbetslösa tappar hushållens överhuvuden gradvis auktoritet: döttrar driver in i prostitution; söner driver tillbaka till Syrien och lockelsen från de välbetalda väpnade grupperna. 

Paul avslutar sin artikel med:

Båtfolket är resultatet av en skamlig politik där räddningsplikten har frigjorts från en lika tvingande moralregel: ‘du skall inte fresta’. För närvarande erbjuder EU syrier utsikterna till himlen (livet i Tyskland), men bara om de först betalar en skurk och riskerar sina liv. Endast 2 procent ger efter för denna frestelse, men oundvikligen drunknar tusentals i processen. Denna politik är så oansvarig att den moraliskt sett ligger närmare vårdslösheten i dråp än räddningens dygd. Den skänker förmögenhet över de få, dödar tusentals och ignorerar miljoner. Naturligtvis måste de i sjunkande båtar fiskas upp ur havet, men de bör sedan placeras i säkra flyktingläger som erbjuder jobb nu och utsikter att återvända till Syrien när freden återvänder. Först när denna politik väl har införts kommer EU att få moralisk sinnesfrid.

I en annan artikel påpekar Sir Paul följande viktiga faktor:

” Vår plikt är att ge en bättre framtid för så många av de fördrivna som möjligt – och deras överväldigande hopp är inte att bo permanent i Europa, utan att återvända till ett Syrien efter en konflikt. Effektiv räddning bör handla om att rädda så mycket av deras störda liv som möjligt. Naturligtvis, om de är i havet, innebär räddning att dra upp dem ur det. Men varje åtgärd måste sättas inom en större strategi för att göra människors återvändande lönsam.

När delar av Syrien väl återvänder till fred, kommer de att möta en ganska standardutmaning av återhämtning efter en konflikt. Post-konfliktsituationer är politiskt bräckliga och snabb ekonomisk återhämtning hjälper till att stabilisera dem. Det smarta sättet att uppfylla skyldigheten att rädda är att inkubera den ekonomiska återhämtningen nu, innan konflikten tar slut.

Europa kan göra det genom att främja en Syrien-i-exil-ekonomi i Jordanien och andra grannländer. Att arbeta i denna ekonomi skulle återställa en viss värdighet till flyktingars vardag och ge dem ett trovärdigt hopp om att återgå till normaliteten. Att förse en skicklig minoritet av syrier med drömliv i Europa är inte svaret: det skulle vara skadligt för tillfrisknandet, för när de väl har bosatt sig i Europa, med sina barn i skolgång, skulle sådana människor sannolikt inte gå tillbaka till ett post-konfliktsamhälle. Som en konsekvens skulle det ta emot Syrien av just de människor som det kommer att behöva mest. Det är en intellektuellt lat feel-good-policy för bien-pensant.”

Han avslutar artikeln med:

” Den här juridiska strukturen är inte bara dum, den är djupt omoralisk. Europa har en skyldighet att fiska upp flyktingar ur havet eftersom det är moraliskt ansvarigt för att locka dem till havet. Så vad Europa än gör, måste det stoppa denna frestelsepolitik. Att betala en skurk tusentals dollar för en plats på en båt borde inte ge en syrisk flykting rätt till en mer privilegierad inresa till Europa. Det är djupt orättvist mot de andra lidande flyktingarna. 

Här är en annan mycket skarpsinnig kommentar som gjordes som ett svar på ett Facebook- inlägg:

”Sveriges humanism börjar först när en flykting når Arlanda [Stockholms flygplats] . Allt annat som händer innan de når vår gräns, liksom de flyktingar som varken har råd eller möjlighet att nå Sverige, bortser vårt land [Sverige] fullständigt från. Alla dessa tomma och sirapssöta uttryck som ”öppna era hjärtan”, ”människors lika värde” och ”humanitära” är bara pinsamma bevis på vårt kollektiva hyckleri. Kan ni föreställa er om Rauol Wallenberg hade sagt till judarna i Budapest: ‘Jag känner stor sympati för er! Om du orkar ta dig till Stockholm är ölen på mig! Lycka till! ”Skulle vi ha betraktat honom som ”human”?”

Svensk satir.  Det står på skylten

Svensk satir. På skylten står det ”asylsökande”. Den större mannen är Sveriges statsminister och han säger: ”Grattis, du klarade det!”

Slutsats – min egen

Vad har vi för ansvar gentemot alla flyktingar oavsett om de vill söka asyl i Sverige eller inte? Hur kan vi hjälpa de flesta människor i trängande behov på det mest effektiva sättet?

Många svarar på detta med att lägga alla bönor på att ta emot flyktingar, oavsett om det är flyktingar som lyckas komma till Sverige på egen hand eller i form av en räddningsaktion, som att hämta kvotflyktingar direkt från flyktingläger.

Min slutsats är att så inte är fallet och det har blivit mer och mer uppenbart ju mer jag har lärt mig. Sedan många år tillbaka har den svenska regeringen omprioriterat sina budgetar och tagit pengar avsedda för bistånd och hjälpstöd i flyktingläger och omfördelat dem till att ta emot flyktingar i landet.

I 2015 års budget är denna omfördelning den största någonsin, och näst efter Schweiz är vi nu det OECD-land som har den största omfördelningen från bistånd och hjälp till finansiering av flyktingankomster. OECD-genomsnittet är 2 procent; Sveriges är 21 procent. Efter att ha läst hur finansminister Magdalena Andersson motiverar detta fick jag mig att seriöst fundera över vad som händer med logiken och meningen i detta politiska uttalande :

” Finansminister Magdalena Andersson (S) försvarar omfördelningen med ”den osäkra världen” som resulterar i att fler kommer till Sverige.

Just nu går hela 21 % av bistånds- och hjälppengarna till flyktingar som kommer. Hur högt kan denna andel fortsätta att stiga?

– Det beror på hur många som kommer till Sverige, säger Andersson. 

Är detta vettig och moralisk politik? Rapporter från UNHCR om de olika kriserna har fått mig att seriöst fundera både pragmatiskt och moraliskt om helt enkelt ett ökat intag av flyktingar verkligen är det bästa tillvägagångssättet för Sverige i längden. Ja, det finns den aspekten av vilket ansvar EU har som helhet, såväl som enskilda EU-länders ansvar. Men Sverige kan bara göra så mycket när det gäller att påverka hur såväl EU som deras enskilda medlemsländer kommer att agera. Sverige gör verkligen sitt genom att redan ta emot den absolut högsta mängden flyktingar per capita . Till och med den svenska tidningen Expressen skildrar UNHCR:s bedömning av situationen korrekt .

”Vi ser en tydlig koppling till det försämrade tillståndet i Syrien men också till de mer och mer pressande förhållandena i andra värdländer.

Ett sådant tydligt exempel var när flyktingarna i Jordanien fick ett sms från FN:s livsmedelsprogram (WFP) med beskedet att det helt enkelt inte finns några pengar kvar för att kunna skicka mer mat till dem.

När FN i april förra året höll en internationell konferens för att samla in medel för hjälp- och biståndsinsatser för Syrien lovade deltagarna att ge 3,8 miljarder dollar. Det är mer än hälften av de 8,5 miljarder dollar (71,6 miljarder SEK) som FN har efterfrågat, och förra veckan konstaterade FN att den nya flyktingströmmen är direkt relaterad till att bistånd och hjälpmedel drastiskt minskar.”  

Som jag ser det, ju mer vi avsätter våra begränsade pengar på att ta emot fler flyktingar, desto mindre pengar kommer att anslås till hjälp och bistånd till flyktingläger. Eftersom detta blir en trend med andra länder kan FN inte hålla jämna steg med den budget som krävs för att leverera mat, vatten och medicin till flyktinglägren. Tillståndet förvärras och tvingar flyktingarna att lämna lägren och söka efter ett bättre liv någon annanstans, troligen till platser i Europa som Tyskland och Sverige.

Det är som en nedåtgående spiral. Ju mer Sverige fokuserar på att ta emot flyktingar, desto mindre pengar går till flyktingläger, desto fler flyktingar lämnar sina läger och kommer till Sverige, vem behöver mer pengar för att ta emot dem och tar det från hjälp- och biståndsdelen av budgeten vilket resulterar i att t.o.m. sämre förhållanden i lägren, vilket resulterade i att fler flyktingar lämnar och försöker komma till Europa – en ond cirkel utan slut.

Vad resulterar i störst mängd hjälp från våra begränsade resurser? Jag har inte ett fullständigt svar, men jag tror att det är en kombination av faktorer som inkluderar tillräckligt med hjälp och lättnadsstöd för att hålla den grundläggande livlinjen igång i flyktingläger, samtidigt som man ändrar tillbaka reglerna och villkoren för att flyktingar ska bli mer lika till andra länder i Europa för att inte locka flyktingar särskilt till Sverige på grund av våra nuvarande generösa och lockande förmåner. Då behöver fokus från Sveriges utrikeskontor driva EU att effektivt och på en gång ta itu med källan till flyktingkrisen, som för Syrien är såväl inbördeskriget som den nyare invasionen av ISIL. Sverige skulle kunna föregå med gott exempel och leda denna framgång.

Det finns ingen antingen/eller lösning utan en balans som täcker lämpligt bistånd och hjälpstöd med ett asylprogram som fokuserar på kvotflyktingar enligt tillgängliga sociala och ekonomiska resurser. Byt ut PUT mot TUP (Temporary Residence Status) och gör det svårare att söka asyl vid gränskontrollerna. Detta kommer att minska farliga resor med potentiella dödssiffror. Ökat tryck på EU och deras medlemsländer att spela sin roll, vilket Sverige som en enda nation har mindre inflytande över än sin inre politik. Främst med politiska och diplomatiska åtgärder genom EU, stoppa inbördeskriget i Syrien och med militära åtgärder mot ISIS.

Vilka är dina idéer?

Din slutsats

Jag har i denna artikel presenterat många fakta, aspekter, rådata och olika perspektiv samt erbjudit min egen slutsats. Fakta åtföljs av en länk till källdata. Ibland har jag gett en länk till en artikel som förklarar källdata väl, men inom den artikeln hittar du även länken till själva källdata.

Min förhoppning är att du läser detta och bestämmer dig. Jag vill inte berätta vad du ska tycka, utan snarare ge dig så mycket information som möjligt för att du ska kunna dra dina egna slutsatser.

En del av det jag skrivit ovan har jag helt enkelt översatt från befintliga artiklar i svenska medier. Jag försöker inte ”visa” att jag är ”skribenten” i den här artikeln. Jag har helt enkelt sammanställt och sammanställt alla olika aktuella databitar för att kunna presentera hela bilden som jag ser den.

Jag hoppas att det kommer att vara till hjälp.

Rekommenderad läsning: Exodus: How Migration Is Changing Our World  av Paul Collier

Utdrag från en recension av Guardian :

”Den före detta Världsbanksekonomen, som nu ger råd till presidenter och premiärministrar, tror att folk fokuserar på fel fråga. Han säger att nyckelfrågan inte är huruvida invandringens inverkan är bra eller dålig – även om han skulle hamna på det godas sida om den pressades. Han argumenterar istället för att vi borde fokusera på hur mycket migration det borde finnas och, mer intressant, vem det verkligen hjälper…

Ty i centrum för hans avhandling står tanken att migrationen har en inbyggd benägenhet att påskynda. När en diaspora växer blir det lättare för andra från samma samhälle att göra samma drag: de kan hitta familjemedlemmar för att tillhandahålla sängar, vänner att ge dem arbete, bekant mat …

Detta kan mycket väl vara sant. Men från detta fynd målar han upp en mörk bild av farlig tillväxt och minskande assimilering, en märklig slutsats med tanke på mycket av bevisen han har sammanställt…

Vi börjar bara brottas med de problem som den moderna migrationen väcker. Collier visar sin komplexitet när det gäller att diskutera de två afrikanska länderna med de största diaspororna, Kap Verde och Eritrea; en bland de bäst styrda nationerna på kontinenten, den andra styrd av en av dess mest hemska regimer. Även om, konstaterar han skarpsinnigt, ”massinvandring … är ett tillfälligt svar på en ful fas där välståndet ännu inte har globaliserats”.

Utdrag från en Financial Times recension:

”I flera år, skriver professor Collier, har en rationell debatt om invandring varit omöjlig eftersom ”politik har kämpats om att använda konkurrerande värderingar snarare än konkurrerande bevis”. Debatten delades mellan ytterligheterna hos dem som såg migration som ett hot och de som trodde att att ifrågasätta det var liktydigt med rasism…

Prof Collier, som har tillbringat sin karriär med att studera fattiga länder, har bestämt sig för att kliva in i detta känsliga territorium. Exodus, skriver han, är inte ett försök att tala om för oss vad vi ska tycka om invandring utan ett försök att skapa en ny ram för hur vi tänker kring den. Alltför länge har beslutsfattare på båda sidor av den politiska klyftan ställt fel fråga. Istället för att bråka om huruvida invandringen är bra eller dålig bör de fokusera på den optimala graden av mångfald.

Han har skapat en modell som han anser är ett mer tillförlitligt sätt att uppnå detta mål. Den bygger på tre faktorer: diasporans storlek; idén att migration ökar diasporans storlek medan ”absorption i det vanliga samhället minskar den”; och tanken att ”absorptionshastigheten beror på diasporans storlek”.

Varför spelar detta roll? För det första, ju större diasporan är, desto långsammare absorberas den i det vanliga samhället. ”Diasporan är det ackumulerade beståndet av icke-absorberade migranter, så det är diasporan som mäter migrationens inverkan på mångfalden”, skriver han. ”Det i sin tur sätter påfrestningar på relationerna mellan ursprungsbefolkningen och nykomlingar.” För det andra, att förstå absorptionshastigheten ger beslutsfattare ett mer tillförlitligt verktyg för planering för framtida migration så att de kan fastställa gränser när det behövs…”

Utdrag från en recension av The Economist:

”PAUL COLLIER är en av världens mest eftertänksamma ekonomer. Hans böcker belyser och provocerar genomgående. ”Exodus” är inget undantag. De flesta polemik om migration hävdar antingen att den är bra eller dålig. De tar upp fel fråga, säger Mr Collier. Den rätta är: hur mycket mer migration skulle vara fördelaktigt, och för vem?…

Migration gör migranter bättre ställda. Om det inte gjorde det skulle de åka hem. De som flyttar från fattiga länder till rika börjar snabbt tjäna rika länders löner, som kan vara tio gånger mer än de kunde ha tjänat hemma. ”Deras produktivitet skjuter i höjden”, säger Collier, eftersom de ”rymmer från länder med dysfunktionella sociala modeller”. Detta är en avgörande insikt…

En fabriksarbetare i Nigeria producerar mindre än han skulle göra i Nya Zeeland eftersom samhället omkring honom är dysfunktionellt: strömmen fortsätter att brista, reservdelar kommer inte fram i tid och chefer är upptagna med att slåss mot muthungriga byråkrater. När ett rikt land släpper in invandrare, ger det dem fördelarna med gott styre och rättsstatsprincipen…

Men den fortsatta massinvandringen hotar den kulturella sammanhållningen i rika länder, säger Collier. Viss mångfald ger krydda: tänk på thailändska restauranger eller kongolesisk musik. Men en stor oabsorberad diaspora kan hålla fast vid de kulturella normer som gjorde dess ursprungsland dysfunktionellt, och sprida dem till värdlandet…

Mr Collier har rätt i att det finns en spänning mellan massinvandring och välfärdsstaten. Ett rikt land som bjöd in alla och ens att leva på pengarna skulle inte förbli rikt länge. Invandrare assimilerar sig bättre i Amerika än i de flesta europeiska länder, delvis på grund av att välfärden är mindre generös där. I delar av Europa är det möjligt för friska nykomlingar att livnära sig på utdelningar, vilket gör de infödda upprörda. I Amerika måste invandrare i stort sett arbeta, så det gör de. Genom arbetet integreras de snabbt i samhället…

Mr Collier godkänner välfärdsstaten i europeisk stil, så hans politiska föreskrifter syftar till stor del på att förhindra att invandringen undergräver den.”

Utdrag från The Telegraph :

”Han identifierar migranter från fattiga länder som de tydliga vinnarna från immigration, eftersom deras inkomst vanligtvis kan tiofaldigas genom att migrera…

Det är på värdländerna som massinvandringens inverkan är mest negativ, särskilt på europeiska länder, vars kulturer inte ger den lättare upptagningen av samhällen som nyligen byggts upp genom immigration, som USA och Kanada…

De mest betydande kostnaderna är sociala. Medan låga invandringsnivåer ger en viss variation till livet, minskar stora, oassimilerade och kulturellt avlägsna block av invandrare vad författaren kallar ”ömsesidig respekt” och förtroende inom ett samhälle – avgörande för det samarbete och den omfördelande beskattningen som välfärdsstaten vilar på, därigenom sätter ”dessa prestationer i moderna samhällen på spel”…

”Det framträdande särdraget hos etnicitet är inte genetiskt utan kulturellt… definieras inte av födseln utan av beteendet”, skriver Collier. Detta betyder att, med den kulturella separatism som uppmuntras och hyllas av läran om mångkultur, kan en ”funktionell social modell … byggd som ett resultat av århundraden av sociala framsteg”, försvagas ”av diasporor knutna till dysfunktionella sociala modeller”.



Kategorier:Media, Rättsstat, Svensk politik, Världspolitik

Etiketter:,

%d bloggare gillar detta: