Läs tidigare artikel om föredraget här.

Mål 1: Utrota fattigdom
Hur? Jo, det ska bli lättare för den ärlige men fattige att få lån och anställning. Nyckeln, ska det visa sig, är absolut säker identifiering genom digitala pass med biometri såsom iris, ansiktsigenkänning, fingeravtryck, DNA och liknande. Knutet till identitet kan alla personens handlingar registreras: ekonomiska, sociala, intressen, böjelser, position med mera. Med hjälp av artificiell intelligens kan individens karaktär avgöras och bestämma hur trovärdig och kreditvärdig personen är. Grundat på en sådan helhetssyn skall då även en fattig person beviljas lån för att starta en verksamhet.

Mål 2: Ingen hunger
Hur? Jo, det handlar om genmodifiering, odling utan jord i ledbelysta hallar, odling av insekter, syntetiskt kött, 3D-printad mat. Allt övervakat av datorer och skött av robotar.

Mål 3: God Hälsa
Hur? Digitalt ID möjliggör globalt giltiga vaccinpass och journaler. Medicinska robotkirurger. Hälsoövervakning med hjälp av uppkopplade inplanterade sensorer. Jacob Nordangård visade en reklamfilm med en glad familj som hade dygnet runt-övervakning av gamla svärmor. Tar hon sin medicin? Är hennes värden ok?

Mål 4: God utbildning för alla
Hur? Under pandemins nedstängningar blev AI-stödd distansundervisning modellen i många länder. Nordangård visade en reklamfilm om COOL Monitoring, med vilket läraren kan övervaka sina elever. Läraren kan bland annat se vad eleverna gör på sina datorer och även låsa deras skärm.

Mål 5: Jämställdhet
Hur? Med hjälp av ansiktsigenkänning och digitala ID:n kan till exempel en butik övervaka och föra statistik över om personalen behandlar alla kunder lika med avseende på kön, ras och andra identiteter.

Mål 6: Rent vatten och sanitet
Hur? Reningsteknologier utnyttjar nanoteknologi och genetiskt modifierade bakterier. AI genomför scenarier för att träna inför störningar i VA-systemen. Mätning av olika industriaktiviteters och enskilda människors vattenanvändning (water footprint).

Mål 7: Hållbar energi åt alla
Hur? Smarta AI-övervakade och styrda elnät. Övervakning av hemmet och dess maskiner med smartmetrar och uppkoppling ger konsumenten kontroll och möjliggör centraliserad styrning. I USA blev till exempel kunder med ”smart” luftkonditionering i villan förvånade när deras kylning av huset skruvades ned från en central under perioder av elbrist, utan att de kunde göra något åt det.

Mål 8: Ekonomisk tillväxt och arbete
Hur? Här visade Jacob en reklamfilm om arbetsplatsövervakning med ”real time tracking” av maskiner och material och som ger arbetsledaren ögonblicklig information om var en arbetare befinner sig och vad han gör. Industriarbetare minns kanske tidsstudiemannen? Nu kan det ske anonymt och så mycket mer detaljerat. Minutiös övervakning ska alltså ge ”anständiga arbetsvillkor”? Är det inte snarare ett nyord för slaveri?

Mål 9: Inkluderande och hållbar industri
Hur? Industrin kommer mer och mer att skötas av robotar.

Mål 10: Minskad ojämlikhet inom och mellan länder
Hur? Det handlar bland annat om migrationsövervakning genom att alla får en ”inkluderande digital identitet”. Med ID-brickan som ett implantat under huden kan den märkte passera gränser genom öppna dörrar utan märkbart hinder medan den som saknar kreditering stoppas och hindras.

Mål 11: Hållbara städer
Hur? Fler och fler apparater i hemmen, kameror på offentliga platser och olika mätpunkter som kopplas ihop med hälsoövervakade och ständigt uppkopplade människor som tillsammans bildar ett Internet of everything. I en stadsmiljö kan allt kontrolleras. Där finns självkörande bilar. Satelliter och drönare har koll ovanifrån.

Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
Hur? Propaganda och ”nudging” (upprepning), incitamentsprogram för återvinning. Konsumtionsövervakning genom kontokorten. Det är fullt tekniskt möjligt att genomföra personliga koldioxidkonton, med köpstopp om månadens koldioxidbudget skulle övertrasseras.

Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
Det här är ett mål som har en framskjuten ställning i Agendan, tillsammans med mål 6, 14 och 15 som alla handlar om att bevara den naturliga biosfärens funktion och produktivitet. Men hur ska det ske? Föga förvånande handlar det om övervakning med hjälp av satelliter och mätstationer. Förutom handel med utsläppsrätter och personliga koldioxidkonton kan det handla om att styra om människors intresse av att resa och göra saker i verkliga livet. Med VR-glasögon och starka upplevelseprogram ska människor få ett intressant liv utan att lyfta sig ur soffan.

Inte långt bort finns också möjligheten till geoingenjörskonst, med havsgödning, chemtrails eller satelliter med speglar och skärmar som styr bort delar av den värmande solstrålningen.

Mål 14: Rädda världshaven
Hur? Satellitövervakning av fiskeflottor och genetiskt modifierade koraller är några förslag.

Mål 15: Rädda ekosystem på land
Hur? Övervakning med kameror, satelliter, biometrisk identifiering av djurindivider bland utrotningshotade arter (IoT). Radikal urbanisering är en lösning för att både ha en stor befolkning och ändå större och restaurerade vildmarker.

Robotar som kan uppsöka och eliminera invasiva organismer.

EU-projektet Destination Earth syftar till att skapa en ”digital tvilling” till jorden. Det ska bli mycket mer detaljerat än klimatmodellerna. Med hjälp av ”tvillingjorden” ska man på minuter kunna simulera befolkningsutveckling, miljöfarliga utsläpp, stora exploateringar, långt utöver de nuvarande klimatmodellerna. I modellen kan man sedan simulera olika eventuella motåtgärder.

Mål 16: Fred och rättvisa
Hur? Alla vet ju att krig och konflikter bara orsakas av okunskap och missförstånd och ondsinta människor som sprider ”falska nyheter”, inte sant? Här finns en stor uppgift för moderna AI-system, menar Agendans evangelister. Nätet och social media kan kontinuerligt övervakas så att ”felaktig” information och subversiva åsikter snabbt kan stoppas eller motsägas. På det viset vill man skapa medborgarlojalitet.

Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap
Sista målet handlar om hur ”intressenter” vill samverka för att genomföra målen. Det handlar i praktiken om hur viktiga globalistiska individer och fora håller kontrollen och uppnår politisk samstämmighet. Det vill säga där sådana som Klaus Schwabs WEF och hans Young Global Leaders, de superrikas ”filantropiska” stiftelser och deras finansierade så kal­la­de NGO:er (ickestatliga organisationer) håller makten under FN-paraplyet.