BERLIN – Ursula von der Leyen planerar en ny karriär som EU-kommissionschef i Bryssel, men den tyska försvarsministern har fortfarande frågor att svara på på hemmaplan.
En undersökningskommitté i det tyska parlamentet – det tuffaste instrumentet som lagstiftare kan använda för att undersöka regeringens missgärningar – gräver i hur lukrativa kontrakt från hennes ministerium tilldelades externa konsulter utan ordentlig tillsyn, och om ett nätverk av informella personliga kontakter underlättade dessa affärer.
Och de lagstiftare som utreder fallet säger att von der Leyen fortfarande kommer att behöva möta deras frågor även om hon bekräftas som kommissionens ordförande i en omröstning i EU-parlamentet på tisdag.
– Vilket jobb Ursula von der Leyen än har i framtiden kommer det inte på något sätt att förändra det faktum att utskottet kommer att stämma och förhöra henne, säger Tobias Lindner, riksdagsledamot och säkerhetspolitisk talesperson för oppositionspartiet De gröna.
”Det som hände tidigare i försvarsdepartementet under hennes ledning hände – och vi kommer att gå till botten med det.”
Revisorernas främsta kritik var inte att departementet betalade för extern expertis. Det handlade snarare om hur kontrakt tilldelades.
Von der Leyen och hennes departement avböjde förfrågningar om intervjuer för denna berättelse. I november förra året berättade hon för det tyska parlamentet att det hade skett ”misstag” i hur externa konsulter anlitades och sa ”detta borde aldrig ha hänt”. Men hon försvarade användningen av sådana konsulter och sa att de hade varit tvungna att göra en enorm översyn av ministeriet.
Von der Leyen skyllde problemen på en blandning av vårdslöshet, hörnskärning och misstag av individer överväldigade av sitt arbete. Men andra har lagt fram en mindre oskyldig förklaring – att vissa konsulter hade privilegierad tillgång till ministeriets tjänstemän som hjälpte dem att kringgå regler och vinna kontrakt värda miljontals euro.
Även om det inte finns något som tyder på att von der Leyen själv var en del av detta nätverk, har den ökade användningen av externa konsulter varit ett kännetecken för hennes tid som försvarsminister.
Intervjuer med medlemmar i utredningskommittén, vittnesmål och dokument som POLITICO tagit del av tyder alla på att externa konsulter har kunnat få ett växande inflytande på försvarsdepartementets inre arbete under de fem och ett halvt år som von der Leyen har varit ansvarig.
När von der Leyen ställs inför kommittén kommer hon sannolikt också att ställas inför frågor om en intern utredning från hennes departement om affären
– Från början var det Ursula von der Leyens önskan och politiska avsikt att externa konsulter skulle få inflytande, säger Matthias Höhn, riksdagsledamot och säkerhetspolitisk talesperson för vänsterpartiet Die Linke.
När von der Leyen ställs inför utskottet kommer hon sannolikt också att ställas inför frågor om en intern utredning av hennes departement i frågan. I den utredningen ”ställdes inte centrala frågor, misstankarna följdes inte upp”, säger Dennis Rohde, riksdagsledamot för mitten-vänsterpartiet Socialdemokraterna (SPD).
”Allt detta, om du frågar mig, var ett grovt försök att distrahera från missförhållanden och täcka upp för människor bland ledningen”, tillade Rohde.
Kritiken mot ministeriet över skandalen har kommit från flera oppositionspartier och SPD, juniorpartnern i Tysklands koalitionsregering. Medlemmar av von der Leyens konservativa läger har stött henne och ministeriet men även några av dem har varit mindre än fullskaliga i sitt försvar.
Här är nedgången på det som blivit känt som Berateraffäre (konsultskandalen):
Skandalen
Första gången allmänheten hörde talas om skandalen var hösten 2018, då interna rapporter från Tysklands federala revisionskontor läckte ut till media.
Vakthunden, som övervakar tyska regeringens kassaflöden, beskrev dussintals oegentligheter i anställningen av externa konsulter av von der Leyens försvarsdepartement.
Dessa konsulter spelade en viktigare roll än ministeriet offentligt hade hävdat, sade flera medierapporter: Under 2015 uppskattade revisorer till exempel att ministeriet hade spenderat upp till 100 miljoner euro på externa konsulter, men deklarerade bara officiellt 2,2 miljoner euro för ändamålet. Ett år senare hade ministeriet spenderat upp till 150 miljoner euro på rådgivare samtidigt som det bara deklarerade 2,9 miljoner euro.
Revisorernas främsta kritik var inte att ministeriet betalade för extern expertis – vilket säkerhetsexperter säger behövs, särskilt när det gäller att tillämpa ny digital teknik. Det handlade snarare om hur kontrakt tilldelades.
Efter att nyheten om skandalen briserade lovade von der Leyens departement åtgärder för att förhindra ytterligare misstag.
Genom att analysera 56 av 375 kontrakt som tilldelats konsulter under åren 2015 och 2016 fann Federal Audit Office att försvarsdepartementet i de allra flesta fall inte gav tillräcklig motivering för att besluta att extern rådgivning behövdes; I mer än en tredjedel av fallen följde förfarandena inte de normala reglerna för tilldelning av kontrakt.
Till exempel anställdes konsulter för ett projekt kallat ”Product Lifecycle Management (PLM)” – som undersökte hur man bäst analyserar och använder data från transportflygplanet A400M – med hjälp av ett övergripande IT-kontrakt som inrättats för ett helt orelaterat syfte, vilket kringgår det vanliga förfarandet för tilldelning av kontrakt.
Efter att nyheten om skandalen briserade lovade von der Leyens departement åtgärder för att förhindra ytterligare misstag. Men efter att några högt uppsatta tjänstemän vägrade att prata med parlamentariker gick oppositionella lagstiftare samman i december för att tvinga fram inrättandet av den utredningskommitté som skulle göra det möjligt för dem att stämma vittnen.
Ministeriet
När von der Leyen tog över försvarsdepartementet i december 2013 var Tysklands väpnade styrkor en spillra. Militär utrustning räknades för hand och många register fanns bara på papper, som von der Leyen berättade för det tyska parlamentet i november förra året.
”Vi är mitt uppe i att digitalisera en stor organisation med en kvarts miljon människor”, sade hon och betonade att ”för att hantera en sådan uppgift behöver du en utomstående syn på saker och ting” och att varje tyskt regeringsdepartement använder externa konsulter.
Von der Leyen – en långvarig allierad till förbundskansler Angela Merkel som redan hade tillbringat åtta år med att leda två andra ministerier – var ivrig att reformera apparaten och avskedade tjänstemannen som övervakade upphandlingen och meddelade att externa rådgivare nu skulle vara involverade i att övervaka betydande projekt.
Berlaymontbyggnaden, EUropeiska kommissionens huvudkontor i Bryssel
Hon anlitade också ett konsortium av konsulter inklusive konsultföretaget KPMG för att analysera flaggskeppsupphandlingsprojekt. Deras rapport skildrade en dysfunktionell organisation som beskrev vissa departementstjänstemän som överväldigade och lyfte fram upphandlingskontrakt som starkt gynnade Tysklands vapenindustri.
Von der Leyen inledde en långtgående omstruktureringsprocess. Det fick hennes respekt bland vissa soldater – men gjorde henne inte till många vänner i andra delar av militären, hennes ministerium och industri, enligt tjänstemän som arbetade under henne vid den tiden.
Nyckelspelarna
Sådana reformer av Tysklands krisdrabbade väpnade styrkor kan ha varit försenade – men hur von der Leyen närmade sig processen gjorde det möjligt för externa konsultföretag att få inflytande i ministeriet och militären, enligt flera medlemmar i förbundsdagens utredningskommitté.
Sommaren 2014 meddelade von der Leyen att Katrin Suder, en framgångsrik affärskonsult, skulle ansluta sig till ministeriet i den mäktiga positionen som försvarsminister, övervaka miljarder euro i upphandlingsutgifter och rapportera direkt till ministern.
Tanken bakom att ta in Suder – en fysiker med doktorsexamen i beräkningsneurovetenskap som hade tillbringat 14 år i att klättra i leden på McKinsey – var att göra processer mer effektiva och att ha någon med företagserfarenhet på hög nivå som kunde gå tå-till-tå med vapenindustrichefer.
Men anställningen satte också igång en process som hjälpte externa rådgivare att öka sitt inflytande, säger medlemmar i förbundsdagens kommitté.
Under åren som följde tilldelades kontrakt till flera konsultföretag. Inget företag har dock varit under så mycket granskning av lagstiftare som det globala konsultföretaget Accenture.
Von der Leyens departement har varit till liten hjälp för att belysa affären, säger flera medlemmar i utredningskommittén.
Mycket uppmärksamhet har fokuserats på rollen som Timo Noetzel, en verkställande direktör på Accenture och en vän till Suder. De två har känt varandra sedan de var kollegor på McKinsey, sa Noetzel till parlamentsledamöter i juni – ett faktum som de alltid hade ”varit öppna med”, sa han.
Och Suder var inte Noetzels enda personliga kontakt på ministeriet. Han beskrev Erhard Bühler – en general som, som dåvarande chef för ministeriets planeringsavdelning, hjälpte till att driva på för att Accenture skulle vara involverad i PLM-projektet-som sin ”mentor”. Bühler, som nu är befälhavare för Natos allierade gemensamma styrkekommando Brunssum, är också gudfar till Noetzels barn.
Bühler har sagt att hans personliga koppling till Noetzel inte spelade någon roll i hans professionella beslut. Men vissa medlemmar i utredningskommittén säger att de är övertygade om att sådana och liknande ”kompisnätverk” hjälpte Accenture och andra konsultföretag att landa kontrakt.
Med hänvisning till PLM-projektet, som omfattades av ett IT-paraplykontrakt, sa SPD: s Rohde att Bühler och två andra avdelningsledare i ministeriet ”ville att Accenture skulle få jobbet, och det var därför de hindrade konkurrensen och initierade ett brott mot lagen.”
Bühler och andra departementstjänstemän avvisade sådana anklagelser i sina vittnesmål till parlamentsledamöter. När det gäller PLM-projektet, till exempel, hade Accenture varit ministeriets förstahandsval på grund av företagets erfarenhet inom området, säger Bühler.
Von der Leyens departement har varit till liten hjälp för att belysa affären, säger flera medlemmar i utredningskommittén.
Mycket uppmärksamhet har fokuserats på rollen som Timo Noetzel, en verkställande direktör på Accenture och en vän till Suder. De två har känt varandra sedan de var kollegor på McKinsey, sa Noetzel till parlamentsledamöter i juni – ett faktum som de alltid hade ”varit öppna med”, sa han.
Och Suder var inte Noetzels enda personliga kontakt på ministeriet. Han beskrev Erhard Bühler – en general som, som dåvarande chef för ministeriets planeringsavdelning, hjälpte till att driva på för att Accenture skulle vara involverad i PLM-projektet-som sin ”mentor”. Bühler, som nu är befälhavare för Natos allierade gemensamma styrkekommando Brunssum, är också gudfar till Noetzels barn.
Bühler har sagt att hans personliga koppling till Noetzel inte spelade någon roll i hans professionella beslut. Men vissa medlemmar i utredningskommittén säger att de är övertygade om att sådana och liknande ”kompisnätverk” hjälpte Accenture och andra konsultföretag att landa kontrakt.
Med hänvisning till PLM-projektet, som omfattades av ett IT-paraplykontrakt, sa SPD: s Rohde att Bühler och två andra avdelningsledare i ministeriet ”ville att Accenture skulle få jobbet, och det var därför de hindrade konkurrensen och initierade ett brott mot lagen.”
Bühler och andra departementstjänstemän avvisade sådana anklagelser i sina vittnesmål till parlamentsledamöter. När det gäller PLM-projektet, till exempel, hade Accenture varit ministeriets förstahandsval på grund av företagets erfarenhet inom området, säger Bühler.
Kommitténs nästa uppgift blir att ta reda på hur mycket von der Leyen visste om eventuella missförhållanden av tjänstemän som arbetade under henne
– Vi måste titta på frågan om varför departementets interna utredning var så slarvig, och om det var avsiktligt, vilket jag misstänker att det var, så om syftet var att ta fram en utredningsrapport som på något sätt skulle lugna ner parlamentet men helst inte avslöja någonting, säger Lindner från De gröna.
Hans parti har gått samman med andra oppositionspartier och socialdemokraterna för att kräva att Conradi avlägsnas från posten som ministeriets rekordadvokat, vilket gör det möjligt för honom att delta i alla sessioner i utskottet.
Henning Otte, talesperson för von der Leyens konservativa block i utredningskommittén, avböjde att bli intervjuad för den här artikeln. Han har tidigare uttryckt en markant annorlunda syn än medlemmar i andra partier på ministeriets ansträngningar att gå till botten med affären och hyllat ”ett grundligt och omfattande” samarbete med riksdagen.
Von der Leyens roll
Kommitténs nästa uppgift blir att ta reda på hur mycket von der Leyen visste om eventuella missförhållanden av tjänstemän som arbetar under henne. Lagstiftare kommer att fortsätta att stämma och förhöra nyckelvittnen fram till slutet av året, inklusive von der Leyen och hennes tidigare statssekreterare Suder, som avgick från sin post förra året.
I nuläget är det fortfarande oklart om von der Leyen var inblandad i upprättandet av de tekniska detaljerna i kontrakt med konsulter, eller hur mycket kunskap hon hade om de fall som nu utreds.
” Faktum är att hittills har varken den interna utredningen eller beteendet hos hennes departement återspeglat något stort engagemang för att reda ut denna fråga”, säger SPD: s Rohde. ”Det är därför vi kommer att kalla von der Leyen … även om hon blir EU-kommissionens ordförande.”
Höhn från det socialistiska partiet Die Linke tillade att det är ”groteskt att det hittills inte har förekommit några disciplinära åtgärder – inte bara på ledarnivå utan var som helst alls.”
”Det är ett uppenbart misslyckande av ledarskapet, hela vägen till toppen, eftersom det skickar en signal till ministeriet att det inte spelar någon roll alls om du håller dig till reglerna eller inte – det kommer inte att få några konsekvenser på något sätt”, sa han.
Nätverket som Ursula byggde
Nätverket som Ursula byggde – POLITICO
Von der Leyens internationella kontakter har gjort att hon befinner sig på beröringsavstånd från EU:s toppjobb.
BERLIN — Bilderberg. Davos. München. Nämn en samling globala eliter och chansen är stor att gästlistan innehåller namnet Ursula von der Leyen.
Under årens lopp har den tyska försvarsministern och nu kandidaten till ordförandeskapet i EU-kommissionen i tysthet byggt upp ett omfattande internationellt nätverk inom politik och näringsliv – kontakter som gav henne nobben för EU:s toppjobb och som kommer att visa sig avgörande när hon söker bekräftelse från Europaparlamentet nästa vecka.
Möten som World Economic Forum (von der Leyen sitter i organisationens styrelse) kritiseras ofta för sin exklusivitet och underblåser fantastiska teorier om att en kabbal av hemlighetsfulla ”globalister” styr världen. I verkligheten är sammankomsterna inte mycket mer än glorifierade cocktailpartyn, där inbjudna lär känna varandra över småprat om globala kriser.
De kan vara lätta att håna, men för världens kommande är den globala cocktailkretsen ovärderlig. Det är i denna sällsynta sfär som von der Leyen byggde sitt internationella rykte. Oavsett om det är på franska, tyska eller engelska kan den blivande kommissionsordförandens största skicklighet vara att hon vet hur man arbetar i ett rum.
” Hon är en extremt begåvad kommunikatör, och det har tagit henne ganska långt”, säger en liberal tysk politisk rival med mer än en antydan till avund. En högt uppsatt Green tillade att von der Leyens flytande franska har hjälpt henne att skapa en relation med den franska politiska klassen som är oöverträffad i Berlin.
”Hon växte upp som barn till en framgångsrik politiker, och hon är väldigt lik sin far, väldigt formell, mycket statusorienterad” – John Kornblum, tidigare USA: s ambassadör i Tyskland
Von der Leyen fick en tidig start. Hon umgicks i Bryssels diplomatiska krets och växte upp omgiven av den typ av mäktiga män som dominerar europeisk politik än idag. Hennes egen far, Ernst Albrecht, den mäktiga premiärministern i Niedersachsen i mer än ett decennium, var bland dem.
” Hon växte upp som barn till en framgångsrik politiker, och hon är väldigt lik sin far, väldigt formell, mycket statusorienterad”, säger John Kornblum, en tidigare amerikansk ambassadör i Tyskland, som känner von der Leyen och också handlade med sin far.
Även om von der Leyen nu betonar sina rötter i Bryssel är hon i hög grad en produkt av vad tyskarna kallar Bildungsbürgertum, den utbildade överklassen som har dominerat landets kulturella och politiska angelägenheter i århundraden.
Att vara Tysklands förbundskansler Angela Merkels minister längst har inte heller skadat. Von der Leyens långa livslängd i de övre skikten av Europas viktigaste nationella regering har bidragit till att sätta henne på förnamnsbasis med alla från nuvarande EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker till Frankrikes president Emmanuel Macron.
Angela Merkel, till vänster, med Ursula von der Leyen
Hon har också knutit nära band till mäktiga personer utanför politikens värld, framför allt Bertelsmann, Europas största medieföretag, som äger RTL, kontinentens största kommersiella programföretag, bokförlaget Random House och ett stall av tidskrifter. Bertelsmanns matriark Liz Mohn, som von der Leyen nyligen beskrev som ett ”lysande ljus och förebild”, är en personlig vän.
Bertelsmanns stöd har varit avgörande för att främja karriären för ett antal framstående EU-politiker och EU-tjänstemän, däribland Juncker och kommissionens generalsekreterare Martin Selmayr.
Efter framgångsrika körningar som familjeminister och sedan arbets-marknadsminister – portföljen med den överlägset rikaste budgeten i Tyskland – betraktades von der Leyen allmänt som den näst mäktigaste kvinnan i landet och lioniserades i pressen som regeringens ”PR-stjärna”.
Vart hon än reste ansågs von der Leyen vara kanslerns inofficiella sändebud, ett telefonkort som öppnade många dörrar och som gjorde henne till en eftertraktad samtalspartner, särskilt för dem som sökte en bakväg till den tyska ledaren.
Efter den tyska presidenten Horst Köhlers överraskande avgång 2010 ryktades von der Leyen vara den främsta löparen för att ersätta honom. Även om Merkel till slut bestämde sig för en annan kandidat (Christian Wulff, som senare avgick i skam), var konsensus i Berlin från och med då att von der Leyen var på väg mot större saker.
Faktum är att många observatörer är övertygade om att von der Leyens popularitet är anledningen till att Merkel, som är känd för att skicka potentiella rivaler, gav henne försvarsdepartementet 2014. Få ledare för Bendlerblock, som ministeriet kallas i Berlin, har överlevt sin tid med sina karriärer intakta.
Vilken typ av ledarskap kommer von der Leyen att tillföra EU-kommissionen?
Oavsett om det var en del av Merkels masterplan eller inte, såg det fram till förra veckan ut som att von der Leyen, som på sex år som försvarsminister har misslyckats med att återuppliva den döende Bundeswehr, gick in i sin politiska skymning. Hon ansågs en gång vara en ledande kandidat för att efterträda Merkel, men var inte ens aktuell när Kristdemokratiska unionen valde en ny partiledare förra året.
Det är tack vare hennes internationella nätverk som hennes politiska karriär fortfarande lever. På presskonferensen där hon tillkännagavs av Europeiska rådet verkade till och med Merkel förvånad.
Von der Leyens inhemska rekord verkar inte ha spelat någon som helst roll i överläggningarna. ” Det viktigaste i dessa kretsar är den personliga kopplingen”, säger en rådgivare till ledaren för ett av EU:s mindre medlemsländer.
Alltid artig och godmodig, ”Ursula” – som von der Leyen kallas i internationella kretsar – är ståndaktig i att undvika konfrontation, säger de som har behandlat henne nära.
”Hon har den typ av kompetens som EU verkligen behöver” – John Kornblum
Uppfattningen om von der Leyen som en neutral spelare, hennes anknytning till Merkel till trots, hjälper till att förklara varför hennes namn, framlagt av Macron, seglade genom det tidigare splittrade rådet på några timmar.
Faktum är att von der Leyens problem på hemmaplan, där hon står inför anklagelser om misskötsel och vänskapskorruption på försvarsdepartementet, bleknar i jämförelse med vad som konfronterade Juncker vid tiden för hans nominering.
En spionskandal i Luxemburg hade avslutat Junckers långa svit som premiärminister bara ett år före EU-valet 2014. Men i slutändan stoppade varken den skandalen eller avslöjandena om Junckers roll i att styra Luxemburgs tvivelaktiga bolagsskattesystem hans uppstigning till EU:s högsta politiska ämbete.
Och till skillnad från Juncker är von der Leyen allmänt omtyckt – åtminstone bland dem som räknas.
– Trots sitt svaga rykte i försvarsdepartementet är hon känd som en kompetent och framsynt politiker, säger Kornblum. ”Så hon har den typ av kompetens som EU verkligen behöver.”
Kategorier:Media, Rättsstat, Världspolitik
NEJ HON ÄR INTE EN LEDARE UTAN HAR DIKTATORISKA METODER. SÅ BYT UT DEN MÄNNISKA SOM TVINGAT MÄNNISKOR TILL VACCIN SOM MÖRDAR FOLKET.
Skickat från min iPhone