Praktisk nödvändighet eller kränkning av grundläggande rättsprinciper?

Publicerad: 2022-09-09

STEFAN WAHLBERGd
Dagens Juridik
https://www.dagensjuridik.se/nyheter/praktisk-nodvandighet-eller-krankning-av-grundlaggande-rattsprinciper/?utm_campaign=220909&utm_medium=email&utm_source=apsis

Praktiska nödvändigheter för att kunna bekämpa den grova kriminaliteten och upprätthålla lag och ordning eller dyra och overksamma kränkningar av grundläggande rättsprinciper som hotar människors rättssäkerhet och integritet?
Riksdagsvalet på söndag kan avgöras av väljarnas syn på den mängd lagförslag på rättspolitikens område som har hamnat i topp bland valets viktigaste frågor.
Dagens Juridik har sammanfattat hur partierna ser på nio av de vanligaste förslagen och hur argumenten för och emot ser ut.

”Detta måste betraktas som ett av de största bedrägerierna i svensk kriminalpolitisk historia.”

Så sa brottmålsadvokaternas nestor Peter Althin när Dagens Juridik förra veckan lät sex seniora toppjurister med vitt skilda bakgrunder inom rättsväsendet kommentera den svenska rättspolitiken inför valet (Dagens Juridik 2022-09-02).

Dagens Juridik 2022-09-02

Flera av toppjuristerna var mer nyanserade och positiva i sina kommentarer kring lagförslagen men sammantaget vägde kritiken tyngre än lovorden. F.d. rikspolischefen och justitierådet Sten Heckscher pekade på behovet av ”kunskapsbaserad argumentation” innan något av lagförslagen genomförs.

Här är din guide till den rättspolitik som i valrörelsens slutspurt kan avgöra söndagens valrysare – en sammanfattning av de politiska argumenten för och emot lagförslagen och hur de åtta riksdagspartierna förhåller sig till frågorna.

Anonyma vittnen

Europadomstolen har slagit fast att anonyma vittnen inte står i strid med de mänskliga rättigheterna men att en anonym utsaga måste värderas med försiktighet. Regeringens utredare, justitierådet Stefan Johansson, har avstyrkt förslaget med hänvisning till bl. a. att det används ytterst sällan i de länder där systemet finns och att de

principiella rättssäkerhetsaspekterna väger tyngre.

Så tycker partierna

Vänsterpartiet: Nej

Miljöpartiet: Nej

Socialdemokraterna: Nej

Centerpartiet: Nej

Liberalerna: Nja. Landsmötet sa nej. Partiledningen vill utreda frågan ytterligare.

Kristdemokraterna: Ja

Moderaterna: Ja

Sverigedemokraterna: Ja

Argument för

Den s.k. tystandskulturen gör att människor inte vågar eller vill vittna av rädsla för repressalier. Fler personer skulle våga vittna om de fick vara anonyma, inte minst när det gäller organiserad brottslighet. De brottsbekämpande myndigheterna anser att det skulle öka möjligheten att klara upp framförallt grova brott.

Argument mot

En grundläggande rättsprincip är att en person som anklagas för brott har rätt att veta och kontrollera vem som styrker anklagelsen. Ett anonymt vittnesmål kan aldrig ha samma bevisvärde som ett öppet vittnesmål. Det finns risk för att människor invaggas i en falsk tro om att man har rätt att vittna anonymt trots att det bara skulle vara aktuellt i undantagsfall.

Minskad ”straffrabatt” för flerfaldig brottslighet

Den s.k. asperationsprincipen som idag tillämpas för straffmätning vid flerfaldig brottslighet innebär normalt att det grövsta brottet straffas utifrån sitt fulla straffvärde och att den strafftid som ”läggs på” för övriga brott minskar successivt utifrån en viss formel.

Så tycker partierna

Vänsterpartiet: Nja. Utred frågan vidare.

Miljöpartiet: Ja.

Socialdemokraterna: Nja. Utred frågan vidare.

Centerpartiet: Ja

Liberalerna: Ja

Kristdemokraterna: Ja

Moderaterna: Ja

Sverigedemokraterna: Ja

Argument för

Det är stötande att människor kan få flera grova brott ”på köpet” till följd av systemet med straffrabatt – att en brottsling kan ”slå i taket” när det gäller straff trots att hen har begått en stor mängd brott. Att minska straffrabatten skulle innebär att brottslingar hålls inlåsta längre och därmed förhindras från att begå nya brott.

Argument mot

Det skulle få orimliga konsekvenser om ett stort antal brott ”staplades” på varandra så att t. ex. en mängd mindre allvarliga brott skulle kunna resultera i, låt säga, 25 års fängelse. Vi har inte ett ”öga-för-öga”-system när det gäller straffmätning utan det är markeringen i sig som är viktigast. Dessutom skulle det kräva att antalet fängelseplatser byggdes ut avsevärt.

Obligatorisk häktning för fler brott

Idag är grundregeln för obligatorisk häktning att en person är på sannolika skäl misstänkt för ett brott som har ett minimistraff på två års fängelse. Häktning kan också ske till följd av någon av de särskilda häktningsgrunderna – att det t. ex. föreligger risk för flykt, ny brottslighet eller att den misstänkte förstör utredningen om hen är på fri fot.

Så tycker partierna

Vänsterpartiet: Nja. Vill utreda frågan vidare.

Miljöpartiet: Ja

Socialdemokraterna: Ja

Centerpartiet: Ja

Liberalerna: Ja

Kristdemokraterna: Ja

Moderaterna: Ja

Sverigedemokraterna: Ja

Argument för

Att kunna häkta fler personer som misstänks för brott skulle innebära att man ”får bort dem från gatan” i ett akut skede och därmed förhindra dem från att begå fler (misstänkta…) brott. Om fler brott omfattades av den s.k. obligatoriska häktningsgrunden skulle det dessutom kunna ha en avskräckande effekt att begå mindre allvarliga brott än de som idag omfattas av principen.

Argument mot

En person som misstänkt för brott ska betraktas och behandlas som oskyldig och häktning får inte primärt användas för inkapacitering. Att frihetsberöva en person är statsmakternas yttersta maktmedel och ska användas endast om inga andra medel står till buds. Rent praktiskt innebär en lagändring att det kommer att krävas många fler häktesplatser.

Preventiv avlyssning utan konkret misstanke

Idag ska hemlig avlyssning normalt beslutas av domstol på begäran av åklagare inom ramen för en förundersökning när det finns misstankar mot en viss person om ett konkret brott. Den preventiva avlyssningen syftar till att förhindra brott inom ramen för Polisens underrättelseverksamhet innan en förundersökning är inledd.

Så tycker partierna

Vänsterpartiet: Nej

Miljöpartiet: Ja

Socialdemokraterna: Ja

Centerpartiet: Nej

Liberalerna: Ja

Kristdemokraterna: Ja

Moderaterna: Ja

Sverigedemokraterna: Ja

Argument för

De brottsbekämpande myndigheterna skulle kunna ingripa tidigare än idag och redan på planeringsstadiet av grova brott. Ofta anser sig polis och åklagare ha en god uppfattning om att brott planeras i vissa kretsar utan att ha konkreta misstankar som kan riktas mot en specifik person. Vid s.k. våldspiraler skulle möjligheten till preventiv avlyssning kunna användas för att sätta stopp på t. ex. hämndaktioner.

Argument mot

En grundläggande princip i en demokrati är att staten inte får avlyssna människor om det inte finns ett godtagbart undantag som normalt utgörs av en konkretiserad och individualiserad brottsmisstanke mot en viss person. Varje steg som luckrar upp den principen innebär ett ”sluttande plan” som skapar möjligheter för godtycke och massövervakning som på sikt riskerar att förvandla rättsstaten till en polisstat.

Skärpta eller fördubblade straff för brott kopplade till gängkriminalitet

Det finns redan idag en rad straffskärpningsgrunder i brottsbalken. En av dessa tar sikte på brott ”som utgjort ett led i en brottslighet som utövas i organiserad form eller systematiskt”. En annan handlar om att förmå till exempel en ung person att begå brott.

Så tycker partierna

Vänsterpartiet: Nej

Miljöpartiet: Ja

Socialdemokraterna: Ja

Centerpartiet: Ja

Liberalerna: Ja

Kristdemokraterna: Ja

Moderaterna: Ja

Sverigedemokraterna: Ja

Argument för

Gängkriminalitet skadar samhället mer än många andra brott. Skärpta, eller till och med fördubblade, straff för s.k. gängbrott skulle både verka avskräckande och ge en möjlighet att inkapacitera gängkriminella längre tid. Längre strafftider ger Kriminalvårdens programverksamhet större möjlighet att ”omvända” och motivera gängkriminella att ändra livsstil.

Argument mot

Det är svårt att på ett förutsebart sätt avgränsa en sådan straffskärpningsgrund så att tydliga kriterier och definitioner kan ligga till grund för den rättstillämpning som är lagstiftarens avsikt. Det finns principiella skäl mot att inte straffa utifrån till exempel grupptillhörighet istället för utifrån själva brottets allvarlighet enligt principen ”lika för alla”.

Slopad eller minskad ”ungdomsrabatt” – även för brottslingar under 18 år

Straffmyndighetsåldern är 15 år och innebär att svensk rätt erkänner att barn kan begå brott och hållas ansvariga. Det krävs dock synnerliga skäl för att döma personer under 18 år till fängelse. Om straffvärdet motsvarar fängelse är grundregeln att den unga istället ska dömas till sluten ungdomsvård. Straffrabatten för myndiga ungdomsbrottslingar (18-21 år) avskaffades tidigare i år.

Så tycker partierna

Vänsterpartiet: Nej

Miljöpartiet: Ja

Socialdemokraterna: Ja

Centerpartiet: Ja

Liberalerna: Ja

Kristdemokraterna: Ja

Moderaterna: Ja

Sverigedemokraterna: Ja

Argument för

Dagens maxtid för sluten ungdomsvård på fyra år är för kort när det gäller grova brott. Skillnaden för brottslingar 15-17 år och för brottslingar som har fyllt 18 år måste minska för att bli rimliga och proportionerliga. Minskad ”ungdomsrabatt” motverkar att minderåriga utnyttjas för att begå grova brott eftersom de kommer ”så billigt” undan.

Argument mot

Brottslingar som inte har fyllt 18 år är barn och kan inte utifrån sin mognad, utveckling och ringa livserfarenhet överblicka konsekvenserna av sitt handlande på samma sätt som vuxna brottslingar. Hårdare straff mot barn riskerar att stigmatisera och cementera en identitet av utanförskap och kriminalitet redan i unga år och skapa ett ”vi-mot-dom”-samhälle hos barn.

Slopad eller minskad villkorlig 2/3-frigivningen

Principen om villkorlig 2/3-delsfrigivning framgår av brottsbalken. Om det finns ”särskilda skäl” kan dock frigivningen skjutas upp. Sådana skäl kan vara allvarlig misskötsamhet i fängelset eller att brottslingen inte ha deltagit i anvisade vård- eller behandlingsprogram. Fram till år 1993 gällde obligatorisk halvtidsfrigivning.

Så tycker partierna

Vänsterpartiet: Nej

Miljöpartiet: Nej

Socialdemokraterna: Ja

Centerpartiet: Nej

Liberalerna: Ja

Kristdemokraterna: Ja

Moderaterna: Ja

Sverigedemokraterna: Ja

Argument för

Det framstår som märkligt att ett beslut av en domstol om en viss strafflängd inte ska gälla. Varför döms då straffet ut? Grundregeln ska vara att brottslingar ska avtjäna hela sin strafftid. På så sätt skulle brottslingar kunna hållas inlåsta längre och därmed inte ges möjlighet att begå nya brott.

Argument mot

Det är rimligt att det finns ett incitament för en brottsling att sköta sig under verkställigheten av sitt straff, att delta i vård- och programverksamhet i fängelset och att inte begå nya brott under den villkorliga frigivningen. Om systemet togs bort skulle det kräva att antalet fängelseplatser byggdes ut.

Straff för samröre och deltagande i kriminella organisationer

En lagändring skulle enligt juridiska bedömare även hos förespråkarna, bl. a. Moderaterna, kräva en grundlagsändring vilket i sin tur kräver två av varandra oberoende riksdagsbeslut med ett mellanliggande riksdagsval. Detta innebär i praktiken att en sådana lag skulle kunna vara på plats tidigast efter fyra år.

Så tycker partierna

Vänsterpartiet: Nej

Miljöpartiet: Nej

Socialdemokraterna: Nej

Centerpartiet: Nja… Vill utreda frågan vidare.

Liberalerna: Nja… Vill utreda frågan vidare.

Kristdemokraterna: Ja

Moderaterna: Ja

Sverigedemokraterna: Ja

Argument för

Att straffbelägga samröre med eller deltagande i kriminella organisationer skulle inte bara vara en principiell markör utan också en konkret möjlighet för de brottsbekämpande myndigheterna att ingripa mot och lagföra t. ex. gängmedlemmar för ännu en typ av brott. Möjligheten till hemliga tvångsmedel skulle öka.

Argument mot

Förenings- och organisationsfrihet är en grundlagsskyddad rättighet och grundbult i en demokrati. Svårigheterna med att tydligt avgränsa och definiera vad som är en ”kriminell organisation” är stora och många av de s.k. gäng som lagstiftningen tar sikte på utgörs i själva verket av löst sammansatta nätverk som kan bli svåra att kategorisera som organisation.

Visitationszoner

Grundregeln är idag att det ska föreligga en konkretiserad och individualiserad skälig brottsmisstanke för att polisen ska få använda tvångsmedel. Enligt förslaget sänks det kravet och flyttas från person till plats på så sätt att det ska finnas en ”beaktansvärd risk” för att till exempel vapen bärs av personer som vistas där.

Så tycker partierna

Vänsterpartiet: Nej

Miljöpartiet: Nej

Socialdemokraterna: Nej

Centerpartiet: Nej

Liberalerna: Nej

Kristdemokraterna: Ja

Moderaterna: Ja

Sverigedemokraterna: Ja

Argument för

Det skulle underlätta och effektivisera polisens arbete med att kunna beslagta bl. a. vapen och narkotika i områden med hög kriminalitet. Den ökade upptäcktsrisken skulle få en brottspreventiv effekt och göra att boende i området skulle få ökad trygghet. De ökade beslagen av vapen och narkotika skulle leda till att fler misstänkta skulle kunna häktas och lagföras.

Argument mot

Principiella skäl talar emot att staten ska få inskränka människors frihet och integritet utan en konkret brottsmisstanke. Det finns risk för godtycklighet från polisens sida och att vissa personer skulle utsättas för oproportionerligt många visitationer. Det kan uppfattas som en kollektiv ”bestraffning” mot ett visst bostadsområde.



Kategorier:Media, Rättsstat, Svensk politik

Etiketter:,

%d bloggare gillar detta: