Turkiet: Inte gynnsamt för ”Terror Safe-Havens” Sverige, Finland att gå med i NATO

FREDAGEN DEN 13 MAJ 
AV TYLER DURDEN
https://www.zerohedge.com/geopolitical/turkey-not-favorable-terror-safe-havens-sweden-finland-entering-nato-erdogan?fbclid=IwAR2LLTrvtL_sJ7qIbezUBU84YMND77bKcIGoQZFOGp9x1y9sn9MWdGCrkWA

Natos nummer två som största militär har precis sprängt Finlands och Sveriges potentiella medlemskapsansökan säger Recep Tayyip Erdoğan i en tv-kommentarer till reportrar som beskriver de skandinaviska länderna som säkra tillflyktsorter för ”terrorism”. 

Turkiet är ”inte gynnsamt” när det gäller ett potentiellt medlemskap av Sverige och Finland i Nato, sade Erdoğan som citerats i The Associated Press, med hänvisning till oron över politiska aktiviteter från anhängare av separatistiska kurdiska militanter i de båda länderna. ”Sverige har blivit ett hem för PKK och andra terrorgrupper. Vi ser inte positivt på deras NATO-medlemskap” , sa han enligt en turkisk mediakorrespondents översättning.

Draget att se de båda länderna, som delar en över 800 mil lång gräns med Ryssland, går med i NATO har intensifierats sedan april som ett direkt svar på den ryska invasionen av Ukraina.

På torsdagen meddelade Finlands president Sauli Niinisto och premiärminister Sanna Marin  att  landet kommer att  ansöka om medlemskap i Nato ”utan dröjsmål” – och förklarade att ”NATO-medlemskap skulle stärka Finlands säkerhet. Som medlem i Nato skulle Finland stärka hela försvarsalliansen.”

Men Rysslands utrikesminister lovade snabbt ett ”militärt och tekniskt svar” om Finland skulle bli NATO-medlem, med Rysslands biträdande FN-ambassadör Dmitry Polyanskiy som hotade varje land mer direkt genom att säga: ” Så snart Finland och Sverige blir medlemmar i Nato och militära enheter av Alliansen är där, kommer dessa territorier att bli ett möjligt mål för den ryska militären.”

När det gäller Erdoğans färska negativa bedömning av de skandinaviska ländernas framtid i Nato, är det den första stora och förväntade splittringen av oenighet i alliansen som säkerligen kommer när ämnet diskuteras hett, även inför en stor Nato-konferens i juni, som väntas ta upp ärendet. Det ser också ut att bli ännu en djup stridspunkt i förhållandet mellan USA och Turkiet, med tanke på att Washington har försökt ge Finland och Sverige ”försäkringar” om stöd på vägen mot medlemskap.

Och givetvis måste alla beslut om ett nytt NATO-medlemskap fattas genom enhällighet bland de 30 medlemsländerna.

På fredagen presenterade ryska statliga medier perspektivet från en före detta toppturkisk handelsrepresentant i Ryssland, som sa att Ankara säkert kommer att försöka ”bromsa processen” för de två ländernas erkännande:

Turkiet bör lägga in sitt veto mot Finlands och Sveriges anslutning till Nato för att undvika risker för sin egen säkerhet, har den turkiske politiska och ekonomiska forskaren och tidigare handelsrepresentanten i Ryssland Aydin Sezer sagt till TASS.

”Jag tror inte att Turkiet kommer att lägga veto mot deras anslutning till Nato”, sa han. ”Det kan försöka bromsa processen, men det verkar för mig att president Tayyip Erdogan i slutändan inte kommer att kunna skapa en styrka som kan tala emot USA och Nato.”

Den turkiska allmänheten motsätter sig med hans ord främst Sveriges NATO-medlemskap, främst på grund av Stockholms stöd av Kurdistans arbetarparti (PKK, utpekad som en terrororganisation i Turkiet).

”I detta avseende anser kretsar som favoriserar eurasianism att Turkiet bör lägga in sitt veto mot Sveriges medlemskap. Jag tror också det, [det är viktigt] för att förhindra risker för Turkiets egen säkerhet”, tillade han.

Men till och med bara ett par andra Nato-länder som hyser tillräckligt med tvivel (med en potentiell kärnvapenkonfrontation med Ryssland i bakgrunden) skulle kunna skapa tillräckligt med en splittring mellan allianserna för att på obestämd tid stoppa frågan eftersom Moskva också utan tvekan kommer att öka sina hot – som på senare tid har inkluderat tal om att stärka kärnvapenberedskapen i Östersjöområdet.

En ytterligare fråga kvarstår också: hur mycket extra kommer detta att kosta de amerikanska skattebetalarna i de kommande ansträngningarna att muta Turkiet till att följa efterlevnaden?


Finsk Turkietexpert om Erdogans nej till Finlands Natomedlemskap: ”Del av ett större spel”


https://www.hbl.fi/artikel/erdogan-till-afp-vore-ett-misstag-att-lata-finland-och-sverige-ga-med-i-nato/

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan säger att det vore ett ”misstag” att låta Sverige och Finland bli medlemmar i Nato, rapporterar AFP.

– Vi ställer oss inte positiva. Skandinaviska länder är som ett gästhem för terrororganisationer, säger Turkiets president Recep Tayyip Erdogan till journalister i Istanbul efter fredagsbönen.

Erdogan drar paralleller till Natos beslut att låta Grekland bli medlem 1952, ett land som Turkiet har en lång historisk konflikt med.

– Vi i Turkiet vill inte begå ytterligare ett misstag på det här området.

Den turkiske ledaren anklagar de skandinaviska länderna för att ge en fristad till medlemmar ur den av EU, USA och Turkiet terrorstämplade kurdiska gerillan PKK och den vänsterextrema organisationen DHKP-C.

Utspelet kommer en dag efter att Finlands president Sauli Niinistö och statsminister Sanna Marin (SDP) meddelat att de är för ett Natomedlemskap och samma dag som den svenska regeringen och riksdagen presenterat sin säkerhetspolitiska analys.

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) fick under en presskonferens frågan om ett hur stort hot Erdogans uttalande är för ett finländskt Natomedlemskap. Haavisto konstaterar att han varit i regelbunden kontakt med sin turkiska kollega.

– Jag tror vi behöver tålamod i den här typen av processer. Det händer inte på en dag. Det är allt jag kan säga just nu, säger Haavisto.

På frågan om hur överraskad Haavisto är svarar han:

– I den här typen av processer måste man förvänta sig alla möjliga olika steg. Vi förhandlar med 30 länder, och när det här ärendet senare ska behandlas i parlamenten kommer det att förstås finnas en variation bland åsikterna, säger Haavisto och tillägger att diskussionerna med Turkiet har varit goda.

Sveriges utrikesminister Ann Linde (Socialdemokraterna) är inne på samma linje.

Ann Linde hänvisar till att Turkiets utrikesminister kommer till helgens informella Nato-utrikesministermöte i Berlin dit också Sverige och Finland bjudits in.

”Vi kommer då ha tillfälle att samtala med varandra om en eventuell svensk Nato-ansökan och jag hoppas att vi även fortsatt får positiva besked från alla de 30 Nato-länderna. Många av de 30 allierade har offentligt uttryckt mycket starkt stöd för Sverige och Finland”, säger Linde i en skriftlig kommentar till TT.

Finsk Turkietexpert: Förhoppningsvis bara spelöppning

När president Sauli Niinsitö och statsminister Sanna Marin på torsdagsmorgonen meddelade att de är för ett Natomedlemskap koncentrerade sig de turkiska medierna främst på att beskriva hur Ryssland reagerat, säger Toni Alaranta som är äldre forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland och expert på Turkiet.

– Man kunde kanske känna på sig att det här inte kommer gå så lätt som man gett sken av. Turkiet försöker balansera mellan väst och Ryssland i Ukrainafrågan. Det har kommit flera kommentarer från den turkiska statsledningen som säger att man inte får eskalera situationen ytterligare.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan säger att det vore ett ”misstag” att låta Sverige och Finland bli medlemmar i Nato, rapporterar AFP.

– Vi ställer oss inte positiva. Skandinaviska länder är som ett gästhem för terrororganisationer, säger Turkiets president Recep Tayyip Erdogan till journalister i Istanbul efter fredagsbönen.

Erdogan drar paralleller till Natos beslut att låta Grekland bli medlem 1952, ett land som Turkiet har en lång historisk konflikt med.

– Vi i Turkiet vill inte begå ytterligare ett misstag på det här området.

Den turkiske ledaren anklagar de skandinaviska länderna för att ge en fristad till medlemmar ur den av EU, USA och Turkiet terrorstämplade kurdiska gerillan PKK och den vänsterextrema organisationen DHKP-C.

Utspelet kommer en dag efter att Finlands president Sauli Niinistö och statsminister Sanna Marin (SDP) meddelat att de är för ett Natomedlemskap och samma dag som den svenska regeringen och riksdagen presenterat sin säkerhetspolitiska analys.

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) fick under en presskonferens frågan om ett hur stort hot Erdogans uttalande är för ett finländskt Natomedlemskap. Haavisto konstaterar att han varit i regelbunden kontakt med sin turkiska kollega.

– Jag tror vi behöver tålamod i den här typen av processer. Det händer inte på en dag. Det är allt jag kan säga just nu, säger Haavisto.

På frågan om hur överraskad Haavisto är svarar han:

– I den här typen av processer måste man förvänta sig alla möjliga olika steg. Vi förhandlar med 30 länder, och när det här ärendet senare ska behandlas i parlamenten kommer det att förstås finnas en variation bland åsikterna, säger Haavisto och tillägger att diskussionerna med Turkiet har varit goda.

Sveriges utrikesminister Ann Linde (Socialdemokraterna) är inne på samma linje.

Ann Linde hänvisar till att Turkiets utrikesminister kommer till helgens informella Nato-utrikesministermöte i Berlin dit också Sverige och Finland bjudits in.

”Vi kommer då ha tillfälle att samtala med varandra om en eventuell svensk Nato-ansökan och jag hoppas att vi även fortsatt får positiva besked från alla de 30 Nato-länderna. Många av de 30 allierade har offentligt uttryckt mycket starkt stöd för Sverige och Finland”, säger Linde i en skriftlig kommentar till TT.

Toni Alaranta är äldre forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland och expert på Turkiet. Han säger att Erdogans uttalade inte nödvändigtvis är riktat mot Finland och Sverige, utan mot större aktörer

Främst handlar det enligt Alaranta om att Turkiet försöker utnyttja läget till sin fördel i ett sent skede i förhandlingarna.

Vilka möjligheter har Turkiet att utnyttja läget?

– Alla är vana vid att umgänget med Erdogan fungerar så här. Jag antar att det här är en öppning för förhandling när han meddelar att en finsk och svensk Natoanslutning är ett misstag han inte kan godkänna. Sen kan han godkänna ett medlemskap om Turkiet får tillräckligt av det man kräver.

Vad vill Turkiet ha?

– Främst har man talat om att väst stöder terroristiska organisationer och förhåller sig till dem på ett alltför milt sätt. Det gäller i första hand PKK men också Gülan-rörelsen, som terrorstämplats i Turkiet. Sveriges statsledning har varit kritisk till Turkiets operationer i Syrien och hur Turkiet försökt lösa frågan om kurderna med militära medel.

Bland Turkiets vildaste förväntningar räknar Alaranta upp att den turkiska delen av Cypern skulle erkännas. Ett mer realistiskt mål vore att de förbud mot vapenexport till Turkiet som sattes upp när landet köpte radarsystem från Ryssland, lättar eller tas bort helt. Till exempel har USA inte sålt jaktplan till Turkiet efter att Turkiet köpte ett ryskt luftförsvarssystem.

– I Finland och Sverige tänker man att uttalandet riktas mot oss. Men Finland och Sverige är ganska små aktörer ur Turkiets perspektiv. Det här budet går minst lika mycket till USA, Tyskland och Frankrike. Allt är en del av ett större politiskt spel som Finland och Sverige nu hamnar in i.

Kan Turkiet stoppa Finlands och Sveriges Natomedlemskap?

– I teorin är det möjligt. Nato kan bara godkänna om alla nuvarande medlemmar är eniga. Förhoppningsvis var det här en spelöppning utifrån vilken man sedan kan börja förhandla.

Hur mycket ligger Ryssland bakom utspelet?

– Det turkiska styret försöker se den stora bilden. Turkiets försvarsminister har nyligen sagt att man inte vill se Natos fartyg på Svarta havet, för att det ökar spänningarna ytterligare. Nu kanske tolkningen är att Finlands och Sveriges medlemskap ökar de internationella spänningarna ytterligare.

Utspelet har också en inrikespolitisk dimension.

– Delvis handlar det om att flytta uppmärksamheten från inflationen – som stigit med 70 procent – och från det att medborgarnas köpkraft rasat. Dessutom har hot mot väst funnits i Erdogans repertoar under lång tid.

Hur har Turkiets och Rysslands relation utvecklats sedan kriget inleddes den 24 februari?

– Jag ser inga stora förskjutningar. Turkiet har inte tagit tydliga steg mot väst utan fortsätter balansera.


Peter Hultqvist till HBL: Klarspråk för Nato men ingen rekommendation

https://www.hbl.fi/artikel/svenska-natoanalysen-nato-bedoms-oka-sakerheten-for-sverige/

Den parlamentariska grupp som har analyserat den svenska säkerhetssituationen är nästan enig om att Nato är det enda som garanterar Sveriges säkerhet. Fr.v. Maria Ferm, Miljöpartiet, Håkan Svenneling, Vänsterpartiet, Kerstin Lundgren, Centerpartiet, Kenneth G Forslund, Socialdemokraterna, Peter Hultqvist, Socialdemokraterna, Ann Linde, Socialdemokraterna, Hans Wallmark, Moderaterna, Pål Jonsson, Moderaterna, Aron Emilsson, Sverigedemokraterna, Mikael Oscarsson, Kristdemokraterna och Allan Widman, Liberalerna

Svenska regeringens och riksdagspartiernas säkerhetspolitiska analys bedömer att Natomedlemskap ökar säkerheten för Sverige. Både utrikesminister Ann Linde och försvarsminister Peter Hultqvist, båda socialdemokrater, säger att de har sin åsikt klar om Natomedlemskap men besked ger de först på söndag.

– Alliansfriheten har tjänat Sverige väl. Men vi måste förhålla oss till att vi har ett nytt läge efter den 24 februari, säger utrikesminister Ann Linde när hon tillsammans med försvarsminister Peter Hultqvist och företrädare för de åtta riksdagspartierna presenterar den säkerhetspolitiska analysen.

När arbetet inleddes var budskapet klart; den ska inte bara handla om Nato. När den presenterades på fredagen handlar den till största delen om Nato.

Peter Hultqvist är inte överraskad över hur fördelaktigt ett svenskt Natomedlemskap beskrivs i rapporten – ”jag har ju själv varit med och skrivit den”.

– Det är en beskrivning av vad som händer om man tittar på alla effekter men vi drar inga slutsatser och vi ger ingen rekommendation, säger han till HBL.

Hur viktigt det är att Sverige och Finland lämnar in en ansöka samtidigt är enligt Hultqvist ”en fråga som man får återkomma till eftersom Sverige inte har fattat sitt beslut”.

– Sverige och Finland har samarbetat så mycket under så många år så Finlands beslut påverkar ju oss också men jag vill också säga att vi har ju hela tiden diskussion och dialog med finska representanter, påpekar Hultqvist.

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) deltog i gruppens första möte när den inledde sitt arbete i mitten på mars.

Analysen slår också fast att Sveriges situation skulle bli ännu mer sårbar om Finland går med i Nato och Sverige står utanför.

Bara Nato kan garantera

Hela den svenska alliansfriheten med ett tjugotal bilaterala och multilaterala avtal kullkastas eftersom rapporten drar slutsatsen att den enda riktiga säkerhetsgarantin är Natos artikel 5: ”En väpnad attack på en eller flera av medlemsländerna anses som ett angrepp mot alla Natoländer”, står det i grundstadgan.

I praktiken innebär det att det fördjupade samarbetet mellan Finland och Sverige, avtalen med USA och Storbritannien och partnerskapet med Nato som både Sverige och Finland har ingått inte är värda mycket om situationen eskalerar till ett brinnande krig.

”Det är inte ett realistiskt alternativ att utveckla bilaterala försvarsallianser, med ömsesidiga försvarsgarantier utanför befintliga europeiska och euroatlantiska strukturer”, slår rapporten fast.

– Den främsta konsekvensen av ett eventuellt medlemskap i Nato är att Sverige skulle bli en del av Natos kollektiva säkerhet, säger utrikesminister Ann Linde.

Enligt Linde bedöms Sverige inte utsättas för ett konventionellt militärt angrepp vid en Natoansökan. Däremot kan ett sådant angrepp inte uteslutas, vilket tidigare slagits fast i den senaste försvarsberedningen eller totalförsvarspropositionen.

I rapporten pekas ryska specialförband ut som kan genomföra sabotage eller insatser med kryssningsrobotar. Det mest sannolika är ändå påverkanskampanjer, cyberhot, kränkningar av svenskt luftrum eller territorialvatten och aggressioner i närområdet.

Det finns ändå en hel del andra fördelar med ett medlemskap i den transatlantiska organisationen. Beroendet av USA skulle minska, Sverige kunde fortsätta med nedrustningsarbetet och försvarsbudgeten skulle antagligen behöva ökas om Sverige ställer sig utanför ett Natomedlemskap.

I rapporten beräknas kostnaderna för ett medlemskap bli mellan 600 och 700 miljoner kronor (57-66 miljoner euro).

Enig men ändå inte

Alla åtta partier som har utformat säkerhetsanalysen är eniga om analysdelen men det är i slutsatserna som åsikterna går i sär. Vänsterpartiet och Miljöpartiet är kritiska till rapporten eftersom den är för Natovänlig och har lämnat avvikande åsikt.

Vänsterpartiets representant Håkan Svenneling kallar rapporten undermålig.

– Skrivelsen är en partsinlaga och pamflett för ett Natomedlemskap, säger han och motiverar det med att riskerna med ett medlemskap inte har belysts.

Både Miljöpartiet och Vänsterpartiet anser att analysen har hastats fram. Vänsterpartiet kräver också en folkomröstning i frågan.

Också Liberalernas Allan Widman och Kristdemokraternas Mikael Oscarsson har lämnat ett särskilt yttrande men de är kritiska till formuleringen om att alliansfriheten har varit bra för Sverige.

Sossarnas besked på söndag

Moderaternas Hans Wallmark säger att analysen bara har en ”avslutande defekt”.

– Den sista meningen saknas. Det borde stå ”därför borde Sverige omedelbart söka om Natomedlemskap”, säger Wallmark och fortsätter:

– Det avslutet kommer kanske redan på söndag när Socialdemokraterna har sitt möte.

Det är då som regeringspartiet Socialdemokraterna ska ge besked om var partiet står i Natofrågan.

Wallmark säger att Sverige har haft tre parallella processer i gång: Socialdemokraternas, den parlamentariska och så har man sneglat på vad Finland gör.

– Därför är det viktigt för oss som är för ett Natomedlemskap att kunna säga varför vi är det. Det gör den här analysen, poängterar Wallmark.

Både utrikesminister Ann Linde och försvarsminister Peter Hultqvist har sin ståndpunkt klar.

– Självfallet är det så att efter det här gedigna arbetet har jag min uppfattning klar. Jag väljer att inte säga vad jag själv tycker i det här läget, säger Linde.

– Jag kommer att redogöra för min inställning när partiet är klar med sin process, säger Peter Hultqvist.

Men du måste ju ha någon uppfattning om vartåt det lutar inom partiet?

– Nähä du, det får du vänta med till söndag, flinar Hultqvist.



Kategorier:Media, Rättsstat, Svensk politik, Världspolitik

Etiketter:, ,

%d bloggare gillar detta: