Malmö 19-11-2021
Som brukligt så lyssnade jag på nyheterna ekot i P1 kl 07.00 idag där man strax innan 08.00 höll en fem minuters intervju med polismördaren Sakariye Ali Ahmeds mor.
Jag förmodar att även hon som dom flesta kvinnor som ”flytt” hit från Somalia från den första dagen gått och drällt hemma istället för att utföra något som kan liknas för förvärvsarbete. I hennes fall så grundar jag det på att intervjun hölls med tolk och det var inte heller moderns röst man fick höra i intervjun.
Eftersom jag för ett antal år sedan lyssnade på en intervju med en somalisk kvinna i P1 som också hölls med hjälp av tolk trots att kvinnan varit i Sverige i 15 år så förmodar jag att polismördarens mor också varit här åtskilliga år utan att behärska svenska språket och kommer väl troligtvis aldrig heller behöva göra det.
Det jag blev mest upprörd över i intervjun var att hon antydde att hon flera gånger vänt sig till myndigheterna för att få hjälp att ta hand om sonen som redan i tidig ålder börjat umgåtts i kriminella kretsar men att hon inte fått den hjälp hon förväntade sig.
Jag och säkerligen många andra anser inte att det är myndigheternas skyldighet att uppfostra och ta hand om barnen utan det åligger föräldrarna.
Om hon nu tydligen har haft all tid i världen att ta hand om och uppfostra sonen så kan man ju fråga sig vad hon sysslat med och likaledes så kan man fråga sig var fadern har befunnit sig någonstans för jag har inte hört honom nämnas alls i massmedia? Är han död eller har han fördrivit tiden i det nya landet tillsammans med kompisar i det lokala fiket på köpcentret och gett blanka fan i sin son och eventuellt andra syskon?
Eller kanske befunnit sig på en plats med ganska begränsad rörlighet och frihet?
Familjen i fråga har i sitt nya ”hemland” i varje fall troligtvis inte lidit någon större brist på hjälp vare sig det gäller ekonomin eller bostaden eftersom hyra och försörjningsstöd troligtvis betalats ut i god ordning och som om det inte räckte så berättade kvinnan att hon också tidigare bett om att få flytta till annan ort för att sonen skulle kunna byta miljö.
Kan bara beklaga att detta miljöbyte inte blev av och den nya miljön bord i så fall naturligtvis bestått av en flytt för hela familjen tillbaka till Somalia. Om inte frivilligt så en påtvingad sådan och det hade inte bara gällt den aktuella familjen utan alla dom andra s k nysvenska familjer vars medlemmar ägnar sig åt liknande saker som Sakariye Ali Ahmed har ägnat sig åt. Om det hade blivit av så hade den mördade polismannen varit kvar i livet och en ung svensk kvinna idag inte varit änka och ett litet barn faderlös.
F ö så undrar jag vad denna somaliska kvinna skulle behöva ytterligare för hjälp från svenska myndigheter än vad hon hittills tydligen fått för att hon skulle bli nöjd med sin tillvaro här i landet och kunna hinna med att uppfostra sina eventuellt övriga barn till dom normala samhällsmedborgare dom borde vara och inte polismördare?
Skulle kanske hjälp att t om torka sig efter ett toalettbesök underlätta hennes börda?
Ovanstående är skrivet av en invandrare som tillsammans med sin likaledes invandrade fru hann med att uppfostra samt ta hand om två barn på ett sådant sätt att ingen av dom har skjutit ihjäl någon polis eller någon annan trots att vi båda heltidsarbetade i ca 45 års tid.
Varför kan eller vill inte vissa av dom invandrare göra detta som kommer från dom företrädesvis s k MENA – länderna?
Om nu någon övernitisk åklagare återigen skulle fundera på att åtala mig för hets mot folkgrupp eller hatbrott eller förolämpning vilket gjorts i ett tidigare sammanhang så vill jag redan nu påpeka att i texten ovan finns varken hot eller hat eller något förolämpande utan bara fakta och sunt förnuft.
Angående tid och plats för den aktuella rättegången som redan är bestämd att hållas mot mig kommer i god tid att
meddelas för nyfikna och intresserade men redan nu vill jag hälsa er välkomna.
Huruvida det finns servering eller möjlighet att köpa något ätbart på Malmö Tingsrätt vet jag inte men ta gärna med matsäck för säkerhets skull.
Lämna dock vapen hemma eller lämna dom i foajen hos vakten.
Sandor Herold, Malmö
Kategorier:Media, Rättsstat, Svensk politik