Huaweis långa match


Hoten om övervakning och potentiella cyberattacker från Huaweis utrustning till andra länders telekommunikationsinfrastruktur har länge varit känd. Det är nödvändigt för företagsledare att förstå detta: det finns inget som heter privat företag i Kina … alla kinesiska företag och individer måste bistå med underrättelsetjänster om de blir tillfrågade. På bilden: Huaweis huvudkontor i Shenzen, Kina. 

av Peter Schweizer

  • ”Det är helt enkelt inte rimligt att förvänta sig att Huawei skulle motsätta sig ett direktiv från det kinesiska Kommunistpartiet.” – Simeon Gilding, före detta chef för Australian Signals Directorates signalspaning och offensiva cyberuppdrag.
  • Det är nödvändigt för företagsledare att förstå detta: det finns inget som heter privat företag i Kina … alla kinesiska företag och individer måste bistå med underrättelsetjänster om de blir tillfrågade.
  • Huawei håller knappast på att sakta ner. Trots att man fortfarande är under telekomrestriktioner … beviljades Huaweis hundratals ansökningar om att köpa chip till sin bilindustriverksamhet av Bidenadministrationen. Företaget har som mål att bli en komponentleverantör för ”intelligent anslutna fordon”.
  • I juli skrev den demokratiske superlobbyisten Tony Podesta upp sig som ”konsult” för Huawei. Ett inlägg på en Huawei-anslagstavla noterade att anställningen var en del av en ”utökad operation för ökat amerikanskt inflytande”.

I slutet av september steg Meng Wanzhou av Air China-planet i Shenzen till välkomnandet av en hjälte. Det var en triumferande återkomst av en kinesisk tech-chef från ett felaktigt fängelsestraff av Väst. Detta är långt ifrån sanningen.

Meng, som är kinesisk medborgare, befann sig på kanadensisk mark år 2018 när Trumpadministrationen påbörjade utlämningsförfaranden mot henne som en del av ett bedrägerifall mot både henne och hennes arbetsgivare, Huawei, för potentiella brott mot USA:s handelssanktioner mot Iran. I Kanada bestod fängslandet, som hon kallade för ”en avgrund” av att hon fick bära elektronisk fotboja och stanna lite längre i Vancouver, där hon, Huaweis CFO, var fri att utforska staden under dagen medan hon bodde i sitt eget hem, gick på målarkurser och tog lektioner i engelska.

Som kinesiskt företag med stor strategisk och kommersiell betydelse för Beijing har Huawei länge setts på med misstänksamhet av västerländska länder för sina försök att dominera framkomsten av 5G-nätverk. Dess nätverksprodukter och tjänster tävlar mot västerländska företags motsvarigheter som inte styrs av sina regeringar. Hoten om övervakning och potentiella cyberattacker från Huaweis utrustning till andra länders telekommunikationsinfrastruktur har länge varit känd. År 2013 förklarade brittiska Joint Intelligence Committee risken med cyberattacker för parlamentet:

”Det skulle vara mycket svårt att upptäcka eller förebygga och det skulle kunna göra det möjligt för kineserna att i hemlighet kapa eller störa den trafik som passerar genom Huawei-nätverk.”

USA:s problem med Huawei är att när man använder sig av utrustning som tillvekas av ett kinesiskt företag, med så starka band till Kinas regering, är det för viktig infrastruktur en oacceptabel risk, men också att man genom att sakta ner acceptansen av Huaweis teknologi kan behålla det amerikanska ledarskapet inom 5G-teknologi. Med tanke på uttalandena av företagets färgstarka grundare, Ren Zhengfei, är det inte svårt att se varför USA är misstänksamt. ”Spring framåt, döda på vägen, för att flamma ett spår av blod åt oss”, uppmanade han anställda en månad efter dotterns gripande i Kanada, enligt en transkribering som setts av Wall Street Journal. Kineserna skulle senare hävda att översättningen av orden var ”alltför bokstavlig”.

Bokstavligt eller bildligt talat, företagets handlingar och närhet till Kinas regim och militär räckte för australiensarna, vars regering förbjöd Huawei från den australiensiska telekommunikationmarknaden. Problemet är tillit mellan länder i cyberrymden, skrev Simeon Gilding, före detta chef för Australian Signals Directorates signalspaning och offensiva cyberuppdrag. ”Det är helt enkelt inte rimligt att förvänta sig att Huawei skulle motsätta sig ett direktiv från det kinesiska Kommunistpartiet.”

Precis. Det är nödvändigt för företagsledare att förstå detta: det finns inget som heter privat företag i Kina. Gildings poäng understryker lagen i Kina: att alla kinesiska företag och individer måste bistå med underrättelsetjänster om de blir tillfrågade.

Två dagar efter gripandet av Weng Wanzhou i Vancouver tog Beijing i med hårdhandskarna mot Kanada och grep två kanadensare i Kina för ”spioneri”. En av dem, Michael Spavor, var en entreprenör som ledde resor in i Nordkorea. Den andre, Michael Kovrig, var en före detta kanadensisk diplomat vid ambassaden i Beijing innan han anslöt sig till en tankesmedja vid namn International Crisis Group. De två männen hölls instängda, ofta i isolering, och utsattes för förhör som varade i åtta timmar utan juridisk hjälp. I ett mirakulöst sammanträffande släpptes båda männen ut ur fängelset precis samma dag som Meng gjorde sin triumferande återkomst till sina Huaweikollegors triumferande hejarop i Shenzen.

Huawei håller knappast på att sakta ner. Trots att man fortfarande är under telekomrestriktioner som infördes av Trumpadministrationen beviljades Huaweis hundratals ansökningar om att köpa chip till sin bilindustriverksamhet av Bidenadministrationen. Företaget har som mål att bli en komponentleverantör för ”intelligent anslutna fordon”, enligt en talesman.

Den kinesiska telekomjätten har spelat i båda lagen i Washington i åratal, anställt lobbyister och advokatbyråer för att främja deras intressen. Bland andra gör den före detta talmannen i republikanska representanthuset John Boehners advokatbyrå det. Företaget anställde den före detta kongressmannen Don Bonker, en demokrat, och republikanen Cliff Stearns efter deras ämbetstid. I juli skrev den demokratiska superlobbyisten Tony Podesta upp sig som ”konsult” åt Huawei. Ett inlägg på en Huawei-anslagstavla noterade att anställningen var en del av en ”utökad operation för ökat amerikanskt inflytande”.

Huawei använder sig också av den prestigefulla advokatbyrån i Washington, Sidley Austin, för att hantera sina intressen i huvudstaden. Denna byrå representerade också Meng Wanzhou i hennes framgångsrika kamp för att undvika utlämning till USA. Christopher Fonzone, en partner i denna advokatbyrå, bekräftades nyligen med republikanska invändningar som Bidenadministrationens val som försteadvokat för underrättelsechefens kontor. Som veteran från Obamaadministrationen hade Fonzone tillbringat Trumpåren med att ge råd till klienter om ”cybersäkerhet och dataskydd, militära och underrättelseoperationer, rättstvister och andra former av konfliktlösning, utländska handelssanktioner och frågor med koppling till Committee on Foreign Investment in the United States (CFIUS), enligt hans LinkedIn-profil, som vidare noterar: ”Han har också särskild erfarenhet av att hjälpa klienter att hantera krissituationer.”



Kategorier:Media, Rättsstat, Världspolitik

Etiketter:,

%d bloggare gillar detta: