Sverige – vår farliga granne

Paavo Väyrynen, född 2 september 1946 i Kemi landskommun, är en finländsk statsvetare och politiker. Han är politices doktor och docent i internationella relationer vid Lapplands universitet i Rovaniemi.

Väyrynen har bland annat varit partiordförande för Centern 1980–1990, minister i fler regeringar, varav flera gånger utrikesminister och i två omgångar Europaparlamentariker. Han var presidentkandidat 198819942012 och 2018, de tre första gångerna som Centerns kandidat och sista gången som oberoende kandidat genom en valmansförening.

År 2016 grundade han Medborgarpartiet (fi. Kansalaispuolue) men lämnade detta 2018 då han planerade att delta i Centerns ordförandeval. Väyrynen lämnade därefter Centern och sin plats i Europaparlamentet 2018, men återvände samma år som riksdagsledamot på ett mandat han vunnit vid valet 2015. Hans nya parti Sjustjärnerörelsen (fi. Seitsemän tähden liike) infördes i partiregistret i december 2018.

www.paavovayrynen.fi


Paavo Väyrynen
2021-07-04
https://puheenvuoro.uusisuomi.fi/paavovayrynen/ruotsi-vaarallinen-naapurimme/?fbclid=IwAR1sxzcY7-UKifbLHV7j-Qyl8N2TydNDtBIlbaFIUgxBoy-bU5vyBuiNir8

Under hela min karriär hittills har jag ofta använt Max Jakobsons retorik när jag pratar om Sverige som vår farliga granne.

En artikel i Helsingin Sanomats (den största finskspråkiga dagstidningen, red.anm) arkiv har hittats, publicerad av Mikael Pentikäinen den 11 januari 1994:

”På måndagen förvånade Paavo Väyrynen, Centerns presidentkandidat, sin publik i Esbo genom att säga att Sverige har varit en farlig granne för Finland. Alltför många socialistiska projekt har lånats därifrån. ”Problemet med Sverige har varit, att det inte har upplevts som farligt”, sa Väyrynen och meddelade att han citerade Max Jakobsons idé. Väyrynen lockade cirka 250 lyssnare till Hagalund, Esbo”.

I min blogg publicerade jag i november 2015 ((Vaarallinen naapuri 9.11.2015) (Farlig granne) där jag skrev om farorna med Sverige i tre fall.

  1. Svensk industris konkurrenskraft var överlägsen eftersom Finland tillhörde euroområdet. Efter 2008 hade den svenska ekonomin vuxit med 8 procent och Finlands med 6 procent. Jag föreslog att Finland skulle bort från euron och föra en ekonomisk politik som liknar Sveriges.
  2. Jag kritiserade Sveriges invandringspolitik, som hade lett till ett direkt inflöde av flyktingar. Av den anledningen hade Sverige skickat några asylsökande till Finland. Den finska regeringens misstag var att den tillät detta ske.
  3. Jag skrev att Sverige också skulle kunna bli en farlig granne även i säkerhetspolitiken, efter att den NATO-förespråkande trollpropagandan hade fått Sveriges Centerparti och Kristdemokraterna att vända sig om för ett medlemskap. Jag trodde dock att detta inte skulle ha någon praktisk betydelse, när vänsterpartierna, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna fortsatte att motsätta sig sitt lands NATO-medlemskap.

xxx

Faran med Sverige har också kommit fram genom att den har påverkat negativt på Finlands politiska liv och partier. När det gäller Centerns interaktion var den emellertid ibland i en starkt positiv fas.

I riksdagsvalet 1966 fick en vänstermajoritet plats i riksdagen. Två socialistledda regeringar bildades, där vänsterpartierna hade en klar majoritet. Den första statsministern var Rafael Paasio och den andra Mauno Koivisto.

Båda regeringarna förde socialdemokratisk politik för tillväxt och struktur-förändringar. Lagstiftningen kopierades helt enkelt från Sverige. Det var vad jag menade när jag i presidentvalet 1994 talade om Sverige som en farlig granne.

De båda regeringarna förde socialdemokratisk politik för tillväxt och struktur-förändringspolitik. Lagstiftningen kopierades helt enkelt från Sverige. Det var vad jag menade då år 1994 när jag i samband med presidentvalet talade om Sverige som en farlig granne.

Det politiska inflytandet som kom från Sverige var också en fara för det finska Centerpartiet. Partiets egna ideologiska linje hade blivit suddig. Det var inte i stånd att försvara sina egna värderingar och mål, inte heller att utskilja sig från vänsterns politik..

Vid riksdagsvalet 1970 led Centern sitt största valnederlag hittills. Stödet föll från 21,2 procent vid föregående val till 17,1 procent. Partiet fick 36 riksdagsplatser, förlusten var 13. Vid nästa val förlorade vi ytterligare en plats.

Räddningen kom också från Sverige: inom det dåvarande broderpartiet fanns det en stark ideologisk och social debatt. Därifrån spreds den ”gröna vågen” och ”decentralismen” till Finland, idén om att bygga ett decentraliserat samhälle.

I Finland kombinerade vi dessa idéer med mänsklighetens embryonala idé. Man måste lämna överdriven materialism, som skadade både människan och naturen. Den måste basera sig på andliga och gemensamma värderingar.

Med sin ideologiska viljepolitik återvände Centerpartiet till Finlands största parti i slutet av 1980-talet.

x x x

I Sverige gjorde Centerpartiet ett genombrott redan på 1970-talet när dess ordförande, Thorbjörn Fälldin, blev landets statsminister år 1976.

Under årtiondena har partiets stöd minskat, men det har deltagit i regeringsansvar under alla årtionden ända fram till 2014.

Svenska Centerpartiet har förvandlats till ett liberalt parti. En betydande vändpunkt här, var valet av Annie Lööf till partiets ordförande år 2011.

Strax efter valet hamnade Lööf i trubbel med extremistisk liberalism som kom till makten i partiet. Partiet slutförde en programförändring, som presenterade bl.a. avskaffandet av rätten att ärva och att man skulle tillåta polygami.

Idag framträder Centerpartiet främst som ett liberalt parti, men decentralismen har återigen tagit plats i Center-idén. Utöver detta läggs tonvikt på partiets socialisering och det gröna.

Efter riksdagsvalet hösten 2018 uppstod ett dödläge när andra partier vägrade att samarbeta med Sverigedemokraterna. I januari 2019 nåddes en överenskommelse, om att Centerpartiet tillsammans med Liberalerna som utbrutit sig från oppositionen och stödde S och Miljöpartiets samregering under ledning av Stefan Löfven.

Mittenpartiet blev ett stödparti för S och De gröna.

Regeringskris uppstod när det tredje stödpartiet, Vänstern, drog tillbaka sitt stöd från Löfvéns regering. Anledningen var den, att regeringen t.ex. på begäran av Centerpartiet, och man slutade att kräva en reglerad hyra av hyresbostäder.

Centerpartiet drog tillbaka sitt krav på att rädda Löfvéns regering, men Liberalerna i sin tur gick inte längre med på att stödja vänsterregeringen.

Liberalerna vill ha en borgerlig center-höger regering. Centerpartiet vägrar att stödja en sådan, då de vill isolera Sverigedemokraterna från allt inflytande.

En verklig återvändsgränd för både landet och partiet.

I riksdagsvalet 2018 fick Centerpartiet 8,6 procents stöd. Sedan dess har stödet fallit, och i samband med regeringskrisen verkar väljarnas förtroende för partiet ha försvagats ytterligare.

x x x

När jag har följt det senaste i det svenska politiska livet, har den olyckliga uppfattningen uppstått, att Centern nu medvetet följer exemplet med sitt svenska broderparti och är på väg att bli ett litet parti.

Jag skrev 28.6. en blogg där jag försökte stimulera en realistisk diskussion om Centerns framtid.

Stödet till Centern har kollapsat sedan 2010, särskilt i de största valkretsarna i söder (Helsingfors, Nyland, sydvästra Finland, Birkaland).

År 1991 fick vi 11 av de 80 riksdagsplatserna som delades ut i dessa valkretsar. Så sent som i valet 2007 fick vi samma antal riksdagsledamöter, men relativt sett försvagades vår position till 90 platser.

Under riksdagsvalet 2019 drabbades Centern av det tyngsta nederlaget och vann 31 riksdagledamöter. Av de 94 riksdagsplatserna som delades ut i de fyra största valkretsarna i söder fick vi 6. Relativt sett är vår position i dessa områden ännu svagare än i början av 1970-talet!

Jag påpekade att stödet för Centerns Gallup-undersökning har sedan länge varit på en nivå av 11-12 procent. I det senaste valet fick De Gröna 20 riksdagsledamöter med ett 11,5 % stöd.

Även i kommunalvalet drabbades Centern av det tyngsta nederlaget. Vi förlorade mer än 87 000 röster och 376 fullmäktigeplatser. De värsta förlusterna upplevde vi i städerna med de största valkretsarna.

I mitt skrivande försöker jag väcka en debatt om varför stödet till Centern har kollapsat och varför det specifikt har kollapsat i de mest folkrika områdena.

Yhteinen vuosisatamme by Paavo VäyrynenJag hade delat min egen förståelse i min bok ”Yhteinen vuosisatamme” (Vårt gemensamma århundrade) som publicerades för mer än ett år sedan. Partiet måste återvända till den ideologiska och politiska linje, vart vi återvände under 1980-talets slut, bland de största partierna och var vi stannade kvar under en lång tid.

Jag har spridit min bok till alla riksdagsledamöter och medlemmar i partiregeringen.

Jag skickade min skrivning till Whatsapp-gruppen i partiregeringen och bad om kommentarer. Dessa har inte hörts.

Samtidigt skedde en debatt där representanter för de stora södra distrikten krävde Centerns officiella stöd för en Pride-vecka.



Kategorier:Media, Rättsstat, Svensk politik, Världspolitik

Etiketter:, ,

%d bloggare gillar detta: