Auroramålet är namnet på ett projekt där en grupp ungdomar och jurister förbereder en stämning av svenska staten. Målsättningen är att tvinga den svenska regeringen att öka klimatambitionerna som man inte anser är tillräckliga.

Inspirationen till denna stämning kommer i första hand från Nederländerna där en ideell organisation under sex års tid drev ett rättsfall mot den nederländska staten ända upp till högsta domstolen. Utslaget i domstolen var att enskilda nationer har direkta skyldigheter enligt Europakonventionen om mänskliga rättigheter, som täcker rätten till liv och rätten till privatliv och familjeliv. Den nederländska staten dömdes till att minska landets utsläpp med minst 25 procent för att skydda medborgarna.

Liknande processer mot staten har även förts med framgång i Colombia, Pakistan och Frankrike.

I Sverige hanteras de flesta rättsfall som rör miljöområdet av mark- och miljödomstolar, till exempel om utsläpp som skadar människor eller byggplaner som påverkar vår natur. Men en stämning riktad mot staten och brister i den klimatpolitik man för skulle var något helt nytt för det svenska rättssystemet.

Hur sannolikt är det då att en svensk domstol skulle ta upp ett sådant ärende?

– En sådan prövning skulle äga rum i tingsrätt, som ett tvistemål mellan två parter där den ena parten är staten. Jag vill dock inte spekulera eller uttala mig om hur det kan gå just i detta ärende eftersom jag inte sett stämningsansökan eller hur ungdomarna tänker argumentera eller lägga fram bevisningen, säger Jonas Ebbesson, professor i miljörätt på Stockholm Universitet.

Han ser det dock inte som omöjligt att även den svenska staten kan åläggas att göra mer för att skydda sin befolkning.

– Det beror på hur talan förs och hur välgrundad stämningsansökan är. Man måste kunna visa att de klimatåtgärder och handlingsplaner som regeringen tagit fram inte uppfyller de rättsliga krav som lagstiftning, Europakonventionen eller andra rättsnormer ställer på staten. Dessa rättsliga krav kan avse skydd för mänskliga rättigheter eller vara kopplade till uppsatta klimatmål, säger Jonas Ebbesson.

Han anser att det även finns potential att med juridiska medel avkräva företag större ansvar när det gäller minskningar av klimatutsläpp.

– Då handlar det om andra typer av processer. För alla de företag och anläggningar som inte omfattas av utsläppshandeln kan miljöbalkens regler tillämpas fullt ut även i fråga om klimatåtgärder. Det kan avse metoder för att minska användningen av fossila bränslen och krav på bättre energieffektivitet. Krav på förbättrad energieffektivitet kan även ställas på företag som omfattas av utsläppshandeln. Det är tillsyns- och tillståndsmyndigheternas uppgift att ställa sådana krav, men allmänheten, inte minst miljöorganisationerna, kan ligga på tillsynsmyndigheterna för att skärpa kraven.

Daniel Bengtsson, kommunikationschef för Greenpeace Norden, säger till OmVärlden att han ser Auroramålet som ett positivt steg.

– Det ska bli intressant att följa den fortsatta utvecklingen. Vi inom Greenpeace var själva med i ett rättsfall i Norge där vi tillsammans med ungdomsorganisationen Natur og Ungdom stämde den norska staten för att ha öppnat för ny oljeborrning i Arktis. Högsta domstol var oenig. Fyra domare ansåg att oljelicenser i Arktis borde vara ogiltiga av klimatskäl, men majoriteten röstade för den norska staten. Där överväger vi nu att ta det vidare till Europadomstolen för mänskliga rättigheter.

Vad skulle Greenpeace kunna tänka sig att driva för fråga i en svensk rättssal?

– Upprörande är hur statliga skogsbolag hugger ner gammal skog och förstör den biologiska mångfald som finns där. I svensk lag står det tydligt att värdefulla natur- och kulturmiljöer ska skyddas och vårdas. Det kan vara intressant att se hur en domstol skulle pröva en sådan fråga, säger Daniel Bengtsson.

Miljö- och klimatminister Per Bolund vill inte kommentera det specifika Auroramålet eftersom det skulle kunna påverka en kommande rättsprocess som man inte vill föregå. Men han säger till OmVärlden att ”det är jätteviktigt att fler engagerar sig för klimatfrågan och använder de demokratiska verktyg som finns.”

– Allra helst ser jag förstås att man engagerar sig politiskt och driver på, men historiskt finns det många fall där viktiga miljöfrågor också prövats rättsligt med stort genomslag.