Rättegång mot prisbelönt Estonia-filmare Henrik Evertssons dokumentär tvingar tre regeringar till ny utredning

henrik-evertsson_5f7352f10ffdb (1)

Ruben Agnarsson| 14 jan , 2021
Statens Haverikommission vill häva gravfriden och dyka vid Estonia. Samtidigt riskerar Henrik Evertsson – som vann Stora journalistpriset med motiveringen ”Han trotsade dykförbudet och fann hålet som tvingar tre regeringar att gå till botten med gåtan Estonia” – fängelse för att ha filmat med en ROV-kamera vid Estonia.
Den 25 januari – om drygt en vecka – inleds en rättegång i Göteborg där kammaråklagare Helene Gestrin har åtalat Henrik Evertsson för de rörliga bilder som togs med undervattenskamera vid Estonias vrak den 23 september 2019. Åklagaren menar att Henrik Evertsson, tillsammans med sin ROV-kameraoperatör Linus Andersson, har brutit mot det förbud mot dykning som regleras i lagen om skydd för gravfriden vid vraket. Det var i slutet av september förra året som dokumentärserien ”Estonia – fyndet som förändrar allt” sändes på Dplay. Det mest uppseendeväckande var filmer som visade ett stort hål i fartygets skrov på styrbordssida.
Dessutom gjorde Evertsson något som den officiella haverikommissionen i stor utsträckning undvek: dokumentären återgav de överlevandes berättelser. Hålet har varit känt av tyska expertgruppen och Estonia-haveriets största anhörigförening SEA i decennier. Redan i juni 1997 fick expertgruppen under ledning av sjöfartsexperten Werner Hummel uppgifter om att det fanns ett hål i skrovet på Estonias styrbordssida, samt att sprängskador tycks ha fått bogvisiret att lossna.

Dykningar bekräftar

Dykningarna som Der Spiegel-journalisten Jutta Rabe gjorde bekräftade på flera punkter expertgruppens slutsatser. Även Jutta Rabe blev häktad i sin frånvaro för sina dykningar men eftersom Tyskland inte skrivit på gravfridsavtalet undvek hon en rättegång. Svensk och finsk polis begärde även att tysk polis skulle beslagta både kamerautrustning och inspelade filmer när Henrik Evertssons tyska fartyg ”Fritz Reuter” anlände till Rostock hösten 2019.

Åklagarmyndigheten i Rostock avvisade kraven med hänvisning till att det saknades lagstöd i Tyskland för en sådan åtgärd. Dokumentärserien på Dplay resulterade i tusentals nyhetsartiklar och blev uppmärksammad bland annat i New York Times, The Guardian, BBC, Der Spiegel och Le Monde. Innehållet i serien har även diskuterats av regeringarna i Sverige, Estland och Finland och nu i november vann regissören Henrik Evertsson Stora journalistpriset i kategorin ”Årets avslöjande” för sin dokumentär om Estonia. ”Han trotsade dykförbudet och fann hålet som tvingar tre regeringar att gå till botten med gåtan Estonia” löd juryns motivering.

Reportrar utan gränser

Nu riskerar alltså den prisbelönte regissören fängelse för samma dykningar som han vann Stora journalistpriset för. Stämningsansökan mot de två svenska medarbetarna i världens ledande dokumentär-produktionsbolag Discovery har fått Reportrar utan gränser att vädja till åklagare och domstol att i rättegången mot Henrik Evertsson ta hänsyn till allmänintresset.

– Oavsett vad som orsakat det hål i vraket som visas i serien har det lett till att de svenska, finska och estniska regeringarna anser att uppgiften är så viktig att de beslutat sig för att följa upp fyndet med nya undersökningar. Det visar hur viktig journalistik kan vara för att sprida information till inte bara allmänheten, utan även myndigheterna, säger Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränser i Sverige.
– Dokumentären är ett journalistiskt verk med stort allmänintresse. Journalisten har varit medveten om lagen, och tagit stor hänsyn i sitt arbete för att kontrollera de vittnesmål han samlat in, säger Jarmo Mäkelä, ordförande i Finland.
– Henrik Evertssons arbete är ett svar på många av de omkomnas familjers önskan om en vidare undersökning om vad som hände den där natten i september 1994. Journalisten har verkat för allmänintresset, säger Pavol Szalai, ansvarig för Europeiska unionen och Balkan på Reportrar utan gränser i Paris, Frankrike.

Stor majoritet vill dyka

Samtidigt som åklagaren förbereder rättegången mot undervattensfilmningarna av Estonia-vraket visar en opinionsmätning som Novus gjorde för Svt Nyheter som presenterades den 17 december att uppemot två tredjedelar (64 procent) av det svenska folket vill att Sverige fortsätter utreda Estoniakatastrofen genom nya dykningar vid vraket. Endast 21 procent svarade nej.

Dagen efter undersökningen meddelade inrikesminister Mikael Damberg vid en pressträff med John Ahlberk, generaldirektör på Statens haverikommission, att regeringen påbörjat ett analysarbete om griftefriden vid Estonia för att se hur reglerna skulle kunna ändras. Statens Haverikommission vill göra nya dykningar vid haveriplatsen och begärde därför i december att regeringen ändrar lagen om griftefrid vid vraket så att dykningar kan göras.
Men alla är inte lika glada över dokumentärseriens stora genomslag internationellt. Tio journalister med Janne Josefsson och Jan Guillou i spetsen, riktade strax före jul i ett inlägg på DN Debatt hård kritik mot att Stora journalistpriset i år tilldelades Henrik Evertsson. Enligt debattörerna förde dokumentären fram konspirationsteorier om vad som hände när Estonia sjönk.
– De försöker klistra konspirationsteorier på mig utan konkreta exempel. Om de hade påvisat sakfel eller metodfel hade det varit lättare att bemöta. Men det är bara svepande anklagelser, svarade Evertsson i Expressen
Ytterligare en rättslig prövning i Estonia-frågan kan bli aktuell. Anhörigföreningen SEA har nämligen samlat in 200 namnunderskrifter av anhöriga för att få en rättslig prövning om det fanns rättslig grund för en politiskt tillsatt kommission istället för en regelrätt haveriutredning.
– Någon regelrätt sjöförklaring hölls aldrig, vilket skall vara regel vid fartygsförlisningar, säger ordförande Lennart Berglund.
– Alla relevanta vittnen hördes inte om sina iakttagelser före och under förlisningen. Bara sju av 137 överlevande förhördes, vilket är en skandal i sig, avslutar han.


Kategorier:Rättsstat, Svensk politik, Världspolitik

Etiketter:,

2 svar

  1. Var anses brottet begånget….. inte i Sverige iaf……

    Gilla

  2. Är det rimligt att kriminell verksamhet kan ta skydd bakom lagar? [ret]

    Gilla

%d bloggare gillar detta: