En ny rapport visar hur telekombolaget Mytel och dess ägarbolag och leverantörer hjälper Myanmars militär med teknologi, infrastruktur, finansiering och tillgång till information och data. Mytel startades 2018 och är numer Myanmars näst största mobiloperatör sett till antalet användare, som nu är tio miljoner.

Mytel ägs av bland annat Mynamars militär, Tatmadaw. Bolagets största ägare är Viettel, ett vietnamesiskt statsägt konglomerat som sysslar med vapentillverkning, men också med telekom. Viettel drivs av Vietnams militär. Viettel äger 49 procent av Mytel.

Svenska Ericsson samarbetar med Viettel. Ericsson är bland annat leverantör till Viettel i utbyggnaden av 5G-nätet i Vietnam. Kopplingen till det av militären ägda bolaget i Mynamar är därmed indirekt, men enligt rapporten räcker det för att kunna gynna den brottsmisstänkta militären, eftersom Viettel och Mytel är så tätt kopplade.

Överföring av vapenteknologi

Bakom rapporten står kampanjen Justice for Myanmar. De skriver i rapporten att “Mytel och Viettel ger direkt stöd till moderniseringen av Myanmars militär genom överföring av vapenteknologi och annan teknologi, utbildning och uppgraderingen av den militära infrastrukturen.”

De bolag som samarbetar direkt med Mytel får ännu skarpare kritik i rapporten. Det handlar om bland andra kinesiska Huawei och tyska Deutsche Telekom.

Ericsson skriver i ett mail till OmVärlden att bolaget är noga med att utreda frågan om mänskliga rättigheter i sin säljprocess.

”Ericsson levererar standardutrustning för mobil kommunikation till Viettel. Utrustningen är för icke-militärt bruk och begränsad till att endast användas i Vietnam”, skriver pressansvarig Kristoffer Edshage.

Enkelt ta ansvar

FN:s tidigare chef för en utredning om mänskliga rättigheter i Myanmar, advokaten Mazuki Darusman, tycker inte att företag som direkt eller indirekt samarbetar med Mytel kan svära sig fria.

– De har ett ansvar att ta. Det är väldigt enkelt, säger Mazuki Darusman.

Myanmars militär är under utredning för inblandning i det misstänkta folkmordet på den muslimska minoriteten rohingya i Myanmar – våldsamheter som har fått omvärlden att starkt reagera och fördöma. Ett interrimbeslut av den internationella domstolen i Haag i januari i år beordrade Myanmar att stoppa våldet.

– Rätten var också väldigt tydlig i att den anser att innan saken är utredd klart så är militären fortfarande misstänkt för inblandning, säger Mazuki Darusman.

I ljuset av det är det såklart upp till varje enskilt företag om de vill göra affärer med bolag som är kopplade till Tatmadaw, säger han.

– Men poängen är att om Myamar skulle dömas, så kommer ju också alla företag som kan kopplas till affärer med militären utredas och riskera åtal eller andra repressalier. De borde förstå vad de riskerar om de fortsätter att ha de här affärsförbindelserna.

Stödja brott mot mänskliga rättigheter

Risken är att tekniskt kunnande och material av olika slag som tillhandahålls av Ericsson och andra företag kring Mytel i slutändan kommer Mytel och militären till del. I förlängningen kan investeringarna riskera att understödja brott mot mänskliga rättigheter.

Rapporten från Justice for Myanmar kan inte leda i bevis att så är fallet gällande Ericsson, men uppmanar Ericsson att själva utreda saken.

Ericsson skriver i sitt mail till Omvärlden att de just nu genomför en utredning i Myanmar:

”Ericssons uppfattning är att mobil kommunikation i grunden är ett viktigt verktyg för att främja mänskliga rättigheter och belysa eventuella kränkningar. Vi genomför för närvarande en djupare analys av vår verksamhet i Myanmar i relation till mänskliga rättigheter. Detta är en uppdatering av en tidigare bedömning från 2013.”

Myanmar ska inom kort återkomma med sin årsrapport till internationella domstolen i Haag gällande militärens roll i det misstänkta folkmordet.