Wallenbergs coronakupp: byggde ett labb utan lov

Mångmiljonstöd från Wallenberg och specialchartrade flygplan. Här är historien om hur en grupp forskare genom att agera först och be om lov senare byggde ett storskaligt coronatestlabb på fyra veckor.

Mikael Törnwall

Publicerad 2020-05-20
https://www.svd.se/wallenbergs-kupp–spelet-bakom-unika-coronalabbet

CTMR forms collaboration with the BGI Group | Karolinska Institutet Nyheter
Lars Engstrand och Mathias Uhlén

Den 10 januari besöker Lars Engstrand och Mathias Uhlén Shenzhen i södra Kina. I Sverige är tiomiljonersstaden mest känd för att det är här Ericssonkonkurrenten Huawei har sitt huvudkontor. I staden, som ofta kallas Kinas Silicon Valley, finns också flera av landets ledande läkemedels- och medicinteknikföretag.

De båda professorerna, verksamma vid Karolinska Institutet (KI) i Solna respektive Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm, är inte vilka som helst. Engstrand har gjort sig känd som en ledande forskare inom smittskydd, medan Mathias Uhlén varit med och grundat medicinteknikbolag som Biotage (tidigare Pyrosequencing) och Affibody. De är i landet för att på plats studera hur man hanterat masstesterna i samband med utbrottet av det nya coronaviruset i Wuhan-provisen.

Besöket präglas mer av nyfikenhet och en vilja att lära sig för framtiden, än av en känsla av akut kris.

– Vi förstod absolut inte hur stort det skulle bli. Det kändes först som det ursprungliga sars, ett farligt virus som kommer loss i Kina men att det håller sig där. Vi trodde absolut inte att det skulle sprida sig, men vi diskuterade faktiskt ändå redan då vad skulle hända om, berättar Mathias Uhlénför SvD.

De flesta såg vid den här tiden corona som ett isolerat kinesiskt problem.

Det skulle dröja ett par månader innan det blev uppenbart att corona var en global kris som skulle ställa oerhörda krav på den svenska sjukvården.

Lars Engstrand berättar att gränsen till Hong Kong, varifrån han skulle flyga tillbaka till Sverige, stängdes bara ett par dagar efter deras besök.

– Då tänkte jag, vilken tur att vi kom ut därifrån, men man trodde fortfarande att smittspridningen kunde stoppas i Kina, säger han.

Photos at Science For Life Laboratory - College Lab

Onsdagen den 11 mars, två månader efter de båda professorernas besök i Shenzhen, är stockholmarna fullt upptagna med att följa guldbrons långsamma färd in mot Slussen. Siv Andersson, professor i molekylär evolution vid Uppsala universitet och vice vd vid det delvis Wallenbergfinansierade Science for Life Laboratory (Scilifelab), är upptagen med en helt annan fråga, även om den liksom guldbron härstammar från Kina.

Hon kommer snart, i sin roll som en av toppcheferna på Scilifelab, att spela en nyckelroll i kampen mot corona. Men det inser hon inte när hon anländer till Täcka udden vid 10-tiden på morgonen.

Samma dag har folkhälsomyndigheten beslutat att man ska sluta använda tester för smittspårning. I stället ska alla tillgängliga resurser användas för att testa de som faktiskt är sjuka.

Siv Andersson new Co-Director for SciLifeLab - SciLifeLab
Siv Andersson

Siv Andersson är inbjuden till styrelsen för Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW) för att berätta om coronaviruset och vad det eventuellt skulle kunna innebära för världen utanför Kina.

Peter Wallenberg Jr. - Wikipedia
Peter ”Poker” Wallenberg.

Mötet hålls i familjen Wallenbergs villa Täcka Udden på Djurgården, precis vid infarten till Stockholm.

När stiftelsernas ordförande Peter ”Poker” Wallenberg anländer till mötet är det med övertygelsen att corona i första hand är ett internt problem i Kina, och att det största problemet för svensk del är att det kommer att vara svårt att importera komponenter från kinesiska underleverantörer.

Bara ett par dagar tidigare har statsepidemiologen Anders Tegnell i en intervju i SvD sagt att risken för en allmän smittspridning var måttlig.

Peter Wallenberg och den övriga styrelsen vill ändå bilda sig en uppfattning om det finns något stiftelsen kan göra. De 16 Wallenbergstiftelserna, med KAW i spetsen, är trots allt Sveriges största privata finansiär av forskning, med anslag på över 2 miljarder kronor per år.

Siv Andersson ska snabbt ta ur dem villfarelsen att corona kommer att stanna i Kina. När lunchen serveras glider båten med guldbron förbi utanför fönstret. Peter Wallenberg för samtalet tillbaka till dagens ämne, och han kan konstatera att corona var något stiftelsen måste hålla koll på och där man antagligen måste agera.

– Siv är ju en duktig pedagog, så vi var livrädda när hon var klar med sin dragning. Nu tar jag i lite, men vår slutsats efter det mötet var att alla kommer att få det här. Den viktiga frågan var att se till att kurvan blir så platt som möjligt, berättar Peter Wallenberg senare om mötet.

– Men jag tror ändå att ingen riktigt förstod att halva världen skulle stänga ner en vecka senare.

Siv Andersson lämnar styrelseledamöterna med ett konkret förslag:

”Om man testar brett kan man direkt isolera människor som är smittade, samtidig som andra kan fortsätta arbeta och röra sig ute i samhället.”

Det skulle visa sig att Siv Anderssons möte med Wallenbergstiftelserna gav effekt. För redan veckan efter hennes möte med styrelsen damp ett mejl ner i hennes inkorg. Det var från stiftelsernas verkställande ledamot Göran Sandberg.

– Han berättade att de var beredda att betala om vi var villiga att gå in och göra tester, berättar hon.

Pengar skulle inte tillåtas vara problemet. Stiftelserna var omgående beredda att satsa 50 miljoner kronor på att finansiera testerna. Fokus för satsningen var tester av virus, alltså pågående sjukdom. (Antikroppstester för att se vem som haft corona görs av andra labb.)

För Siv Andersson var det naturligt att ge uppdraget till Lars Engstrand och Mathias Uhlén, som båda redan var knutna till Scilifelab, och som efter besöket i Kina redan hade en god bild av hur ett sådant labb kunde se ut.

De båda professorerna var dessutom vana med den typen av storskaliga projekt. Men det här var ändå helt annorlunda. När ett universitet i vanliga fall bygger ett stort testlabb är det en process som kan ta flera år. Nu var uppdraget att komma igång så snabbt det någonsin var möjligt, helst på några få veckor.

Mathias Uhlén beskriver det i efterhand som en fullständigt omöjlig uppgift.

– Det här fanns överhuvudtaget inte för fem veckor sedan. Nu kan vi testa flera tusen prov per dag, berättar han om labbet.

Mathias Uhlen och Lars Engstrand hade efter besöket i Shenzhen haft tid på sig att skissa på hur ett labb som klarar tusentals prover per dygn skulle se ut. Men när KAW hörde av sig fanns bara den löst formulerade planen och lokaler som de kunde använda på KI.

Utöver det saknades det mesta, bland annat robotar för att hantera proverna och testkit, alltså pinnarna som används för provtagningen och reagenser.

– Redan då var det en global brist på utrustning. Alla var på jakt efter den, berättar Lars Engstrand.

Det var personliga kontakter och det nätverk man byggt upp inom Scilifelab som gjorde att man ändå kunde lägga beställningen.

– Det har varit en enorm efterfrågan på de här reagenserna internationellt, men eftersom vi har personliga relationer med många av de här leverantörerna sedan många år har det möjliggjort att vi fått snabba leveranser, berättar Mathias Uhlen.

Så var det en sak till.

När man beställde utrustningen från Kina och bokade planen så hade KI faktiskt inte tillstånd att bedriva storskalig testning för sjukvården. Det skulle innebära en stor risk att vänta in den byråkratiska processen. Dels skulle starten försenas med flera veckor om man inte kom igång med förberedelserna, dels fanns en risk att testkit och laboratorierobotar skulle vara slutsålda när Sverige väl fick iväg sin beställning.

– När vi startade det här hade vi inte ens ett bemyndigande från regeringen att universiteten får göra storskalig diagnostik. Nu kom det bemyndigande i förra veckan, men det var efter KAW redan gått in med 60 miljoner kronor, säger Mathias Uhlén.

Forskarna kontaktade stiftelsen och berättade om problemet. Därifrån var beskedet: kör! Vi beställer prylarna och så hoppas vi att vi får tillståndet.

– KAW tog en enorm finansiell risk. Vi köpte robotar och reagenser för 50-60 miljoner utan att veta om vi skulle få använda dem, berättar Mathias.

Beslutet fattades i en tid när myndigheterna, enligt Uhlén, var ganska svala till masstestning, eller rentav emot.

– Kanske hjälpte den debattartikel som vid skrev i DN den 28 mars, för sen svängde man ganska snabbt, berättar han.

Den strax före midnatt den 1 april landade ett SAS-plan på Arlanda med sammanlagt fem ton maskiner och annan testutrustning. Det hade inte varit helt enkelt att få allt från Kina till Sverige.

Tillsammans med utrustningen måste ett antal tekniker, som skulle hjälpa till att sätta upp utrustningen, flyga med. Det skulle visa sig vara svårare än väntat i coronatiderna.

Först var tanken att flyga via Hong Kong, men i så fall hade teknikerna fastnat i karantän enligt de nya reglerna. Man lyckades sedan boka plats på ett KLM-plan via Shanghai till Amsterdam, men när det var dags att gå ombord på planet vägrade KLM släppa ombord personalen. Fortfarande har man inte fått veta varför.

Till slut lyckades man chartra ett SAS-plan som kunde flyga direkt från Shenzhen till Stockholm, medan teknikerna tog ett Lufthansaplan via Frankfurt.

Till sist kunde Laura Bergtoft från Wallenbergstiftelserna sent den kvällen ta emot sändningen och konstatera att allt kommit fram som det skulle.

Testrobotarna som kom med planen var av världsklass, och vid den tidpunkten de enda av sitt slag som fanns utanför Kina. Tillgången till avancerad utrustning var helt avgörande för att Sverige skulle kunna öka sin testningskapacitet.

Mathias Uhlén och Lars Engstrand visste sedan besöket i Shenzhen att det skulle krävas omfattande automatisering för att hantera så stora mängder tester på så kort tid.

Efter spänd väntan fick KI också grönt ljus från myndigheterna att börja använda labbet.

I mars var den svenska kapaciteten runt 200 tester per dag. Nu var målet att klara först 5 000 och några veckor senare nära 10 000 tester per dag. I ett pressmeddelande den 14 maj kunde Scilifelab meddela att man nu arbetade med full kapacitet.

Bland de första att testas var anställda på sjukhusen i Region Stockholm och Västra Götaland.

Enligt Mathias Uhlén är det närmast världsunikt att någon byggt upp en så omfattande verksamhet på bara ett par veckor.

Han håller med om att det på ett sätt kan låta trivialt. En streckkodsläsare som läser av etiketter på provrören, en robot som droppar rätt mängd vätska i rätt provrör i rätt ordning, och sen en dator som håller reda på allt. Det är inte så att andra inte gjort liknande saker många gånger tidigare.

– På ett sätt kan man kanske undra vad som är speciellt med det, varje ICA-butik har ju också en streckkodsläsare kopplade till kassaapparaterna.

– Men då måste man komma ihåg att det inte bara är en läsare som är kopplad till en apparat. Det kan snarare liknas vid att hundratals terminaler som ska integreras med systemen för lager, logistik och ekonomi. Och när Ica utvecklat sina system under många år skulle vi göra det på ett par veckor.

Han beskriver de två testlinorna som en automatiserad fabrik i miniatyr, där man först läser av en streckkod på provrören maskiner sedan tillför små, små mängder testvätskor innan en annan maskin sedan läser av resultatet. Förutom när proverna matas in i maskinen är tanken att ingen människa ska röra dem.

Det gör testerna betydligt mer tillförlitliga.

– Det vore arrogant att säga att en maskin inte kan göra fel, men jag har faktiskt inte varit med om det. Däremot vet vi från undersökningar att en människa som ska hantera ett stort antal provet gör fel i 2–3 procent av fallen, berättar Mattias Uhlén.

Söndagen den 22 mars har Siv Andersson samlat ett tiotal forskare från flera universitet knutna till Scilifelab till ett stormöte, som av hälsoskäl hålls över video.

– Vi har fått 50 miljoner kronor att spendera på forskning här och nu. Vad ska vi göra med pengarna, frågade Siv Andersson sina kolleger.

Pengarna var utöver de som Wallenbergstiftelserna beslutat att anslå till testlabbet på KI. Sammanlagt var KAW:s satsning nu uppe i 130 miljoner.

Den 25 mars gjordes en formell utlysning av anslagen. Intresset bland svenska forskare att vara med visar sig vara enormt.

– Vi tänkte oss att det kanske skulle komma in max 30 ansökningar, vi hade ju en ansökningstid på bara fem dagar vilket är oerhört kort. Det kom 285 ansökningar, berättar Siv Andersson.

Det finns goda skäl varför stiftelserna, som normalt finansierar forskning runt om i Sverige, valde att låta alla pengar gå genom Scilifelab.

Det tar normalt mellan sex månader och ett år för Wallenbergstiftelserna att behandla en bidragsansökan. Det är en komplicerad process, där först universiteten väljer ut vilka projekt som alls ska få rätt att ansöka om pengar. Väl hos KAW väntar så kallad peer review, där erkända forskare runt om i världen, ibland på nobelpristagarnivå, granskar förslagen. Först därefter beslutas vem som faktiskt ska få anslag.

Den här gången var ambitionen att pengarna skulle kunna beviljas på ett par veckor. Scilifelab har ett stort antal svenska toppforskare knutna till sig, och tack vare att de ställde upp och plöjde ansökningar på helger och kvällar, kunde man på rekordtid vaska fram vem som skulle få anslag.

– Vi har ganska mycket expertis i ledningsgruppen och Scilifelab har en effektiv organisation som gjorde det möjligt att snabbt att ta hand om den här typen av ansökningar, berättar Siv Andersson.

Peter Wallenberg säger att ambitionen var att hålla samma vetenskapliga excellens som under en normal process, men han medger att risken för fel blir större när ansökningarna ska behandlas i turbofart.

– Det är klart att det finns en risk att en del projekt inte kommer att resultera i det man hoppats på. Men man kan heller inte sätta sig på händerna. Då får vi göra en så god analys som möjligt av de ansökan som kommer in på den tid som finns.

Jämfört med testlabbet gick de nya pengarna till långsiktiga projekt. Men inte heller här är det inte riktigt vad man normalt tänker sig med långsiktig forskning.

– Normalt handlar det om en tidshorisont på 10 till 15 år när man säger forskning på lång sikt, men i det här fallet talar vi om kanske ett år eller så, berättar Siv Andersson.

Pengar går både till läkemedelsutveckling och metodutveckling.

– Ett exempel är ett projekt för att utveckla metoder för antikroppstester, som ska kunna visa om en person haft corona och därmed kan röra sig ute i samhället igen. Det är oerhört viktigt att dessa tester är säkra. Annars kan de skapa en falsk trygghet om de felaktigt visar att personen är immun, säger Siv Andersson.

Tillbaka till labbet på KI. Här jobbar idag 100 personer på heltid eller deltid. De är förmodligen de mest kvalificerade labbassistenterna i svensk forskningshistoria.

– Det är helt fascinerande hur folk ställer upp. Vi har 85 mycket erfarna forskare som nu alltså sitter och packar provrör, säger Lars Engstrand.

Helt problemfritt har uppstarten av det nya labbet inte gått. Den 11 maj kunde Svt rapportera om att över 100 prover i en pågående studie av anställda inom sjukvården i Stockholm måste göras om. I några fall hade läckande provrör gjort testerna oanvändbara, i andra fall hade etiketter ramlat av så det var omöjligt att med säkerhet avgöra till vilken individ provet hörde

– Det var dock aldrig risk för att prov skulle ge felaktiga resultat, däremot måste några stycken göras om, säger Mathas Uhlén.

Det som bekymrar Peter Wallenberg nu är hur krisen ska slå mot stiftelserna nästa år. Det är inte så mycket att man bränt alla pengar på testlabbet – 130 miljoner är ändå ganska lite i förhållande till den totala budgeten på drygt 2 miljarder kronor.

Men stiftelserna är helt beroende av utdelningar på sina aktieinnehav. Wallenbergstiftelserna äger aktier i storföretag som Investor och Saab för runt 90 miljarder kronor.

När många företag nu ställer in sina utdelningar, antingen på grund av ekonomiska problem eller av rädsla för dålig PR eller att förlora tillgång till statligt stöd, slår det direkt mot förmågan att ge bidrag.

– Vi kommer inte att kunna dela ut lika mycket till forskningen nästa år, konstaterar Wallenberg.

Något som alla personer intervjuade i denna artikel lyfter fram är att man vill slippa hålla extrainsatta möten och rycka i personliga kontakter vid kinesiska universitet nästan gång en pandemi slår till.

De fyra veckor det tog att få igång testlabbet på KI är fyra förlorade veckor, konstaterar Peter Wallenberg.

– Efter det här måste vi se till att vi i Sverige bygger upp en bättre förberedelse, för det här kommer att hända igen. Det är bara frågan om hur och när. Vi ser det här som ett sätt att vara med och skapa förutsättningarna för en bättre beredskap, säger han.



Kategorier:Hälsa

Etiketter:, , , , , ,

4 svar

  1. Huvudlös idioti eller planlagt landsförräderi och massmord!!!!
    Löfven meddelar
    Sverige tecknade under tisdagen ett avtal om att köpa 4,5 miljoner doser vaccin av Pfizer, genom ett EU-avtal.
    https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/11/sverige-ingar-eu-gemensamt-avtal-om-covid-19-vaccin-med-pfizerbiontech/

    Gilla

  2. Wallenberg kusin = internationell massmördare och kriminell tjuv som rånar statens finanser samman med W.
    uttalat sig…

    …hoppas det bli bara sådana som servar hans företag med ”kunskap”
    -2 turkiska judar – LÖGNARE och BEDRAGARE

    Gilla

  3. Siv Andersson som hon ser ut – ödla… – gud gav den idioten utseende som motsvarar hennes egenskaper…
    Mathias Uhlén utseende säger för sig själv – sådana ”experter…” – för Wallenberg …. :)) -som från helvete
    Är Uppsala universitet fylld med av mänsklig avskum… odlas där ”specialister”….

    Gilla

  4. Wallenberg bara bevisar att de är okunniga outbildade idioter som kan bara korrumpera och förstöra även sina egna företag – kas ledarskap och de få vidare lita och skapa kinesiska ”specialister” – livet inte lärt de ngt. de få slösa sina stulna /rövade från samhällen millioner – jobba inte i deras sjunkna företag -de få dessa som de exporterar från mena länder ”utbildad arbetskraft” och kinesiska ”specialister” förlita sig på ….

    Gilla

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: