Hemspråksundervisningens vara eller icke vara

Rosenbladen - att skriva sig till läsning på Rosengårdsskolan: mars 2018

Malmö 9-10-2020
Sandor Herold

Det debatteras nu vilt om hemspråksundervisningens vara eller icke vara. Dom som vill bevara hemspråksundervisningen påpekar gång på gång att dom barn som inte får ta del av den skattefinansierade hemspråksundervisningen kommer att få svårt med det svenska språket.

Helt fel och jag framhäver mig själv som det främsta beviset för att detta inte stämmer.

Har själv aldrig gått på någon skattefinansierad hemspråksundervisning och inte heller någon annan hemspråksundervisning och ändå så hade jag aldrig några svårigheter med det svenska språket varken när jag var barn eller i vuxen ålder. Tvärt om, svenska var ett av mina favoritämnen tillsammans med geografi och historia i skolan. När vi fick skriva uppsatser så hade jag aldrig några svårigheter att formulera mig på svenska.

Hemma pratade vi alltid ungerska och det var tack vare mina föräldrar som jag även idag kan tala mitt hemspråk så gott som flytande och kan göra mig förstådd vid dom sällsynta tillfällen då jag är i mitt gamla hemland.

Det åligger föräldrarna att hålla hemspråket levande för sina barn och detta skall inte och behöver inte heller finansieras av skattemedel.

Att komma som barn till ett främmande land och där mötas av ett främmande språk innebär i normala fall inga som helst problem för ett barn. När jag kom hit till Sverige var jag knappt fem år gammal och det svenska språket på den nivå som talas av barn i den åldern lärde jag mig på mycket kort tid och utan några större svårigheter. Det är värre att komma till ett främmande land som vuxen och då lära sig ett nytt språk. Mina föräldrar hade det mycket mer kämpigt att lära sig svenska än jag. Jag minns när jag åtskilliga gånger  översatte det svenska språket till ungerska åt dom och det speciellt när det gällde text från någon myndighet eller när dom skulle skriva någon jobbansökan.

Skattefinansierad hemspråksundervisning kan dras in med omedelbar verkan. Dom som försvarar detta ofog är oftast sådan som har sin försörjning genom denna totalt onödiga undervisning. Hemspråkslärare är en helt onödig yrkesgrupp!

Det är föräldrarnas skyldighet att hålla hemspråket levande om dom vill att barnen skall kunna sitt hemlands språk. Punkt slut!

Jag tror att dom flesta som fått sitt hemspråk genom sina föräldrar kan hålla med mig om detta.

Sandor Herold, tvåspråkig sedan fem års ålder



Kategorier:Svensk politik

Etiketter:,

%d bloggare gillar detta: