”AKUTMOTTAGNINGEN ÄR STÄNGD P.G.A. COVID-19 OCH SMITTORISK – VI HÄNVISAR AKUTFALL TILL VÅRDENTRALEN XXX I CENTRUM”

Saxat från Facebook, 2020-09-21

Nu ska jag berätta något för er som hände för ett tag sedan…Läs detta noga för det är så skrämmande otäckt hur man sakta tar bort vården för oss under förespeglingen ”Covid-19 och smittorisk”.

Detta var jag med om en morgon under augusti månad i år:

En vän till mig skadade sig lindrigt och en tidig lördags morgon körde jag vännen till akuten på ett sjukhus vid klockan 08.00 på morgonen. Parkerade bilen, löste parkeringsbiljett och vi gick till ingången för akutmottagningen…

På dörren stod en lapp:

”AKUTMOTTAGNINGEN ÄR STÄNGD P.G.A. COVID-19 OCH SMITTORISK – VI HÄNVISAR AKUTFALL TILL VÅRDENTRALEN (BLA BLA BLA) I CENTRUM”

Med långa näsor körde vi till anvisade vårdcentralen i centrum, löste ny parkeringsbiljett och gick fram till entrén …DÖRREN VAR LÅST! På dörren stod en skylt med texten:

”PÅGRUND AV COVID-19 OCH SMITTORISK ÄR ENTRÉDÖRREN LÅST. NI UPPMANAS ATT RINGA OCH BOKA TID FÖR BESÖK PÅ FÖLJANDE TELEFONNUMMER: 0771-BLA BLA BLA”…

Med ännu längre näsor och med vännen som mådde ännu sämre nu, tog jag telefonen och ringde numret…möttes av en röst: ”Tyvärr är kön lång p.g.a. Covid-19 och vi kan inte ta ditt samtal just nu – men du kan lämna ditt nummer så ringer vi upp dig när kön minskat”… Sagt och gjort jag knappade in numret.

När det gått en halvtimme blev jag allt mer irriterad och gick runt byggnaden… fick se en dörr som öppnades och ut kom en gubbe… jag skyndade mig fram och fick syn på en sköterska som höll i dörren… Jag ropade: ”Du hur ska vi göra här!? Jag har en vän här som skadat sig och behöver hjälp, jag har ringt, men inte blivit uppringd än”…

Sköterskan titta på mig med stora ögon som om jag vore spetälsk minst och på min bleke vän vid sidan.. så sa hon ”Vi kanske kan göra ett undantag…din vän får komma in men INTE DU!!”…Jasså sa jag, men jag är frisk! Då svarade hon lite stressad i rösten:

”Vi kan kanske göra ett undantag till då…MEN DU FÅR SITTA I KORRIDOREN OCH INTE GÅ RUNT”… Sade hon med bestämd röst. Sagt och gjort så fick det bli.

Sköterskan gick iväg med min vän till ett undersökningsrum. Jag satt på en stol i korridoren, det var helt tyst och öde och bakom ryggen hade jag ett inglasat bås… där satt en sköterska och tog emot akutsamtal på det nummer jag ringt … så jag vässade öronen för att lyssna…

Plötsligt hördes en ringklocka i korridoren…sköterskan i båset for iväg till dörren jag och vännen kommit in genom… hon öppnade och utanför stod en man…

Mannen sade: ”Det var jag som ringde i morse, jag skulle komma men dörren där framme är ju låst…jag har så ont i ryggen så jag reder mig inte”… ”Ja ja” sade sköterskan, ”skynda dig in för jag kan inte hålla öppet här!”

Mannen kom in och sköterskan gick iväg i korridoren till ett undersökningsrum med mannen..efter ett par minuter kom hon tillbaka och satte sig i telefonbåset…det ringde och ringde… jag hörde hur hon tryckte av samtal, efter samtal, tuut, tuut, tuut…lät som upptaget ton när hon tryckte av.

Jag fortsatte att lyssna och räknade samtal som ringde in … av 5 inkommande samtal svarade hon på ETT! Alltså var 5:e!!

Plötsligt kom 2 långa herrar i vita rockar spankulerande fram i korridoren i sakta takt och småpratade… båda hade händerna på ryggen… och jag såg på brickorna att de var läkare.. Jag tänkte ”dom såg absolut inte upptagna ut”.

De gick korridoren ut, vände och kom förbi igen där jag satt, pratade högljutt och skrattade….jag hörde den ene säga till den andre…nä vi tar väl lite mer kaffe va? ”Ja det går nog ner en kopp till” svarade den andre och skrattade.

Det hade nu gått 1 timme…sköterskan i telefonbåset hade säkert tryckt av minst 20 samtal…svarat på max 5… Jag ser hur hon går iväg till toaletten…Jag tar tiden, hon är borta 15 minuter…telefonen ringer i bakgrunden… hon kommer tillbaka… trycker av flera samtal och svarar på ett…

Jag känner hur jag kokar inombords…jag tänker ”Jasså det är så här det går till under ”pandemin” och kaoset!!

Efter 1 1/2 timmes väntan i den för övrig öde, tysta och tomma korridoren kommer min vän och vi påbörjar hemresan… efter ytterligare en halvtimme ringer telefonen…

Jag svarar och det är sköterskan jag hört i båset i andra änden som undrar vad jag behöver hjälp med….jag svara bara…”jag måste ha slagit fel nummer”… och trycker av….

Så här mina vänner går det till i Sverige! Dela så alla kan läsa hur det går till!

Hela förloppet återgivet på heder och samvete!

/Micke Håkansson

Kategorier:Svensk politik