Migrationen blåser upp Sveriges BNP

Är Sveriges politik att genom invandring behålla ett högt BNP?

Detta är Del 2 av Fjärde Statsmakten nr 51 med kreditanalytiker Magnus Stenlund.

I del 1 varnade Magnus för de enorma stödpaketen i Sverige som planeras inom EU. I denna andra del förklarar Magnus att bidragsfinansieringen av migrationen har blåst upp BNP med 20 %. Samtidigt har hushållens och företagens skuldsättning skjutit i höjden vilket gör att Sveriges skuldsättning i förhållande till en rimligt beräknad BNP har blivit helt extrem och kanske den högsta i världen.

Vi inleder med att diskutera hur man mäter BNP. Sveriges BNP svarar mot värdet för alla varor och tjänster som produceras i Sverige. BNP ger också en bild av hur ekonomin ökar och hur den kan bli kommande år. Magnus Stenlund menar att en stor del av Sveriges BNP idag svarar mot bidrag och lånade pengar vilket hänger ihop med att Sverige har tagit in en stor mängd människor som inte kan försörja sig själva.

Handelns forskningsinstitut och Entreprenörskapsforum har visat att 3 av 10 i denna grupp uppnår minimilön under sin livstid. Detta gör att de tre senaste decennierna visar mycket svag BNP-ökning. Under 2010-talet har det inte varit någon kris men trots detta har vi inte haft en BNP-ökning på mer än 1,5% per år och utslaget per capita. Magnus Stenlund räknar med att ungefär 20% av vår BNP är relaterat till bidragsfinansierad migrationsverksamhet och kan betraktas som en uppblåsning då den kräver kommunala och statliga bidrag för att fortgå.

Bidragen genererar omsättning i en stor mängd olika verksamheter. Förutom den rena flyktingverksamheten ger detta omsättning i bostadssektorn, rättsväsendet, skola, omsorg etc men också ren försäljning i dagligvaruhandeln såsom livsmedel, möbler och annan försäljning som är kopplad till migrationen och som är bidragsfinansierad. Parallellt med den växande bidragsfinansierade migrationsverksamheten har vi alltså haft en enorm tillväxt av hushållens skuldsättning.

Det förefaller som att kommuner och stat har möjliggjort massmigrationen genom att bostadspriser har stigit vilket också har möjliggjort den ökade hushållsbelåningen. Många bostadslån har även finansierat konsumtion vilket har dolt den svaga BNP-utvecklingen som därför inte har blivit lika märkbar för medelklassen. Resultatet av allt är att hushållens skulder har skenat medan statens skulder snarast har minskat trots den bidragskrävande migrationen.

Kommunernas skulder har ökat men inte lika mycket som hushållens har ökat. Magnus Stenlund menar att Sverige har drabbats av en felaktig självbild som innebär att vi tror att vi är bäst och att omvärlden gör fel. Detta har avspeglat sig i hanteringen av Corona enligt Stenlund men också i hanteringen av migrationen. Vi går vidare och tittar på näringslivets skuldsättning som har accelererat de senaste 20 åren. 1999 var de svenska företagens 100 % skuldsättning av BNP.

Idag är den 160% av BNP. Jämför vi med USA är de svenska företagens skuldsättning i förhållande till BNP mer än dubbelt så hög som de amerikanska företagens. En stor del av företagens belåning avser företagscertifikat. Vi summerar och konstaterar att hushållens skuldsättning har accelererat och att företagens skuldsättning har accelererat ännu mer.

Magnus menar att om man justerar BNP med 20 % blir Sveriges belåning därigenom i samma nivå som Japans vilket är den högsta i världen.



Kategorier:Svensk politik, Video

Etiketter:, ,

%d bloggare gillar detta: