Sveriges utsatta barn

av Judith Bergman
Judith Bergman, krönikör, advokat och politisk analytiker, är Distinguished Senior Fellow vid Gatestone Institute.

  • De misstänkta är ju också offer i någon mening, men det här är ändå något vi måste ta itu med, att barn också begår brott.” – Polischef Carin GötbladExpressen, den
    5 februari 2020.
  • Föräldrar är rädda för att anmäla brott som begåtts av andra barn mot deras barn … I augusti 2019 hade 13-åriga Filip och hans familj inget annat val än att flytta ifrån Uppsala efter att ett gäng minderåriga hade gjort hans liv outhärdligt. Han blev misshandlad, rånad och hotad till livet av gäng, och de svenska myndigheterna sa till honom att inte anmäla det till polisen då detta skulle göra saken ”värre” för honom.
  • Förra året anmäldes 257 explosioner – inklusive sprängningsförsök – en ökning på 59 % jämfört med 2018, enligt SVT Nyheter. Ändå har bara sju personer dömts för något av dessa 257 brott.
  • ”För första gången nu begås fler brott – i absoluta termer – av personer med utländsk bakgrund än av personer med svenskt ursprung … Den mest brottsbenägna gruppen är personer som är födda i Sverige med två utländska föräldrar.” – Rapport av Det Goda Samhället, sommaren 2019.

Nyligen hittade några barn sprängämnen som var gömda i en sandlåda på Sorgenfriskolan i Malmö, enligt Sveriges Radio. Förra året anmäldes 257 explosioner i Sverige – inklusive sprängningsförsök – en ökning på 59 % jämfört med 2018, enligt SVT Nyheter. Ändå har bara sju personer dömts för något av dessa 257 brott. På bilden: Polisen inspekterar skadorna som orsakats av en explosion i centrala Stockholm den 13 januari 2020. (Foto av Anders Wiklund/TT News Agency

Antalet barn som rånar andra barn har ökat med 100 % på bara fyra år, enligt en ny studie av svensk polis som handlar om anmälda våldsbrott i vilka barn under 15 år har varit både offer och förövare. År 2016 begicks 1 178 rån mot barn under 18 år. År 2019 hade antalet ökat till 2 484. Antalet våldsamma brott i vilka den misstänkta har varit ett barn under 15 år har också ökat dramatiskt: År 2015 inträffade 6 359 anmälda våldsbrott i vilka den misstänkte var ett barn under 15 år. År 2019 hade detta antal stigit till 8 719 anmälda våldsbrott.

Brotten inkluderar ”våld mot huvudet, sparkar, pistolhot, bränd med tändare, hot om att döda, hot om att bomba skolan, hugg med matkniv, bett samt barn som rivits, släpat, kastats och låsts in av andra barn”.

Den yngsta misstänkta förövaren var sju år gammal. Det har också skett en ökning av antalet tjejgäng. En flicka blev överfallen av ett gäng på fem flickor som sparkade, slog och spottade på henne. Flickan sa att hon trodde att hon skulle dö.

”Det är vanliga barn som rånas på väg till och från skolan, som kallas hora och får höra att de ska få en Glock i käften. Jag tycker att vi sviker barnen”, sa den regionala polischefen Carin Götblad.

Brott som begås av barn under 15 års ålder utreds inte av polisen; de lämnas till socialarbetarna. ”När vi får sånt så skickar vi till soc, och då går det lite under radarn. Det här är inget vi har diskuterat tidigare”, sa Götblad, som kritiserade kommunerna för att de inte tar brott som begåtts av barn på tillräckligt stort allvar.

”Jag tror att det finns en inneboende reflex att bortse från det för att det inte är så trevligt, men då måste vi som är proffs titta särskilt på det här och höja medvetenheten. Jag är fruktansvärt orolig för alla utsatta brottsoffer”, sa Götblad. ”De misstänkta är ju också offer i någon mening, men det här är ändå något vi måste ta itu med, att barn också begår brott.”

Enligt Götblad är föräldrar rädda för att anmäla brott som begåtts av andra barn mot deras barn.

”Föräldrar är rädda för hot och trakasserier av deras barn”, sa Götblad. ”Det är jätteviktigt att anmäla, samtidigt kan jag inte säga att jag inte har förståelse för deras rädsla.”

Föräldrarna kanske inte bara motiveras av rädsla, utan av en ovilja – eller oförmögenhet – hos de svenska myndigheterna att hjälpa dem och säkerställa deras barns säkerhet – en grundläggande plikt hos myndigheter överallt.

I augusti 2019 hade 13-åriga Filip och hans familj inget annat val än att flytta ifrån Uppsala efter att ett gäng minderåriga hade gjort hans liv outhärdligt. Han blev misshandlad, rånad och hotad till livet av gäng, och de svenska myndigheterna sa till honom att inte anmäla det till polisen då detta skulle göra saken ”värre” för honom. Polisen sa till och med till familjen att en flytt var deras bästa alternativ.

När myndigheterna inte lyckas leva upp till sitt ansvar så resulterar det i laglöshet. Detta är synligt i hela det svenska samhället, inte bara vad gäller barn.

Nyligen hittade några barn sprängämnen som var gömda i en sandlåda på Sorgenfriskolan i Malmö, enligt Sveriges Radio. Det är fortfarande oklart vem som placerat dem där.

Förra året anmäldes 257 explosioner i Sverige – inklusive sprängningsförsök – en ökning på 59 % jämfört med 2018, enligt SVT Nyheter. Ändå har bara sju personer dömts för något av dessa 257 brott. År 2020 har minst 10 explosioner redan ägt rum.

Utöver ökningen av brott mot barn och ökningen av explosioner har antalet anmälda våldtäkter mot kvinnor också ökat med 10 % år 2019 jämfört med föregående år, med totalt 4 670 anmälda våldtäkter. Antalet anmälda våldtäkter mot barn förblev oförändrat, med runt 3 400 fall.

Som tidigare noterats av Gatestone Institute publicerade i somras en privat stiftelse, Det Goda Samhället en rapport baserad på statistik från de svenska myndigheterna. Rapporten visade:

”För första gången nu begås fler brott – i absoluta termer – av personer med utländsk bakgrund än av personer med svenskt ursprung … Den mest brottsbenägna gruppen är personer som är födda i Sverige med två utländska föräldrar.”

Enligt statsminister Stefan Löfven skulle dock Sveriges problem med gängvåld vara detsamma utan invandring. När han i november 2019 fick frågor om kopplingarna mellan massinvandring och gängvåld så avvisade Löfven alla samband, medan han indirekt erkände, på ett något självmotsägande vis, att gängvåld är ett importerat problem:

”Vi hade inte den typen av [gängrelaterat ]våld då, men nu har vi det (…) Segregationen beror på att det är för låg sysselsättning och för hög arbetslöshet i de här områdena. Men det hade det varit oavsett vem som hade bott … Om du sätter dit människor som är födda i Sverige under samma förutsättningar så får du samma resultat.”



Kategorier:Svensk politik, Uncategorized

Etiketter:, , , ,

%d bloggare gillar detta: