Sveriges beredskapslager, sådant det engång såg ut

2020-03-22
Olle Ljungbeck

Sedan Sverige gick med i EU har livsmedelslagren avskaffats. I Sverige tog frågan om beredskapslager fart under det ”kalla kriget”, då Sverige lade upp stora lager av  bl a läkemedel, livsmedel, olja och bensin. Dessa beredskapslager är nu borta. Självklart är det en regerings skyldighet att alltid överväga om sådana bör finnas. Katastrofen Stefan
Löfven skulle aldrig komma på en sådan tanke. Därför befinner sig Sverige i dag i en situation innebärande enorm brist på läkemedel och livsmedel bl a. Bristen är så stor att människor kan komma att dö av såväl brist på medicin som livsmedel.

Det Stefan Löfven borde göra omgående är att införa förbud mot hamstring av sådant. Han kan inte skylla på att han inte visste. För det första är detta hans skyldighet. Men en annan orsak är att medierna vid ett flertal tillfällen tagit upp frågan.

Sålunda skrev de om detta såväl 2015 som 2017. Ett flertal riksdagsledamöter har under hans regeringsperiod fört fram det vid ett flertal tillfällen. Men den tanken föresvävar tydligen inte honom.

Du som läser detta bör därför på alla sätt föra ut denna information i medier, direkt vid samtal etc. Men också kontakta myndigheter m fl. Stefan Löfven har nu orsakat Sveriges folk så enorma lidanden och offer att han måste avgå innan det är försent. Den brist på genomtänkt politik med anledning av Corona är fruktansvärd och kan komma att innebära sådana konsekvenser för svenska folket att de ej går att reparera. Stefan Löfvens intellektuella brister är nu så tydliga att läget med honom som fortsatt regeringschef endast kan sluta i en katastrof.

Hämtat från Google.

Det senaste året har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) påpekat hur sårbart Sverige är för olika kriser. Exempelvis är Sveriges livsmedelsförsörjningsgrad bland de lägsta i Europa. Drygt 50 % av maten importeras. Men blir det brist på importerat fossilt bränsle, där hälften eller mer försvinner, hamnar Sverige snabbt i en svältsituation. Rapport: Risk att vi inte klarar försörjningen i en krissituation!

15 mars, 2018
Regeringen och ansvariga myndigheter har inte skapat tillräckliga förutsättningar för en väl fungerande livsmedels- och läkemedelsförsörjning i Sverige i händelse av kris. Bland annat behövs det tydligare mål och ansvarsfördelning, konstaterar Riksrevisionen i en rapport, där man konstaterar att säkerställd tillgång till livsmedel och läkemedel är exempel på samhällsviktiga funktioner, som måste fungera även i en krissituation.

Riksrevisionen har granskat om regeringen och ansvariga myndigheter har skapat förutsättningar – och vidtagit åtgärder – för att livsmedels- och läkemedelsförsörjningen ska fungera vid en krissituation. Granskningen konstaterar att det finns flera brister, bland annat oklarheter, när det gäller ambitioner och ansvar – något som tidigare även påpekats av Livsmedelsverket, Socialstyrelsen och landstingen.

”Riksrevisionens bedömning är att oklarheter, när det gäller vem som ska göra vad, och när, i värsta fall kommer att innebära att viktiga åtgärder försenas eller inte blir gjorda alls”, säger riksrevisor Stefan Lundgren.

Tidigare hade Sverige mat och läkemedel i beredskapslager, men dessa är – med undantag från läkemedel mot influensa – avskaffade. Vid omregleringen av apoteksmarknaden för snart tio år sedan avvecklades även det ansvar som Apoteket AB hade för läkemedelsförsörjning i kristid, och några kompenserande åtgärder har inte vidtagits. Livsmedelsverket och Socialstyrelsen har visserligen vidtagit en rad kunskapshöjande åtgärder på området, men staten har enligt Riksrevisionens bedömning inte den information som behövs för att utveckla handlingsplaner och förberedelser för livsmedels- och läkemedelsförsörjning i kris och under höjd beredskap.

”Regeringen har i flera sammanhang uttryckt en vilja att stärka krisberedskapen, men i sin styrning inte gjort särskilt mycket för att skapa tydliga förutsättningar för läkemedels- och livsmedelsförsörjning i händelse av kris”, säger projektledare Johan Ågren. Utifrån granskningens resultat noterar Riksrevisionen att flera problem, som identifierats när det gäller livsmedels- och läkemedelsförsörjningen, sannolikt även finns inom andra områden.

”Samhällets säkerhet och viktiga samhällsfunktioner är på många områden beroende av privata aktörer. Men samtidigt är förutsättningarna för att involvera privata aktörer i krisberedskapsarbetet otydliga, och de ansträngningar som gjorts har inte lett till konkretiseringar, när det gäller styrning och ansvarsförhållanden”, säger Johan Ågren. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att bland annat klargöra mål och ansvar för alla inblandade, i synnerhet för Livsmedelsverket och Socialstyrelsen, men även andra viktiga aktörer.

Rapporten finns att ladda ner från Riksrevisionens webbplats Sverige saknar livsmedelslager för en kris

UPPDATERAD 13 FEBRUARI 2017
PUBLICERAD 12 FEBRUARI 2017

Om Sverige skulle utsättas för en nätattack, och all elektricitet slås ut, eller om vi dras in i ett krig – då klarar vi matförsörjningen bara i ungefär en vecka. Sverige har nämligen inte längre några beredskapslager med mat.Det oroliga läget i omvärlden har fått Sverige att börja se över sin beredskapsorganisation. Hur ska befolkningen klara sig vid en allvarlig kris och det kanske viktigaste, finns det överhuvudtaget mat så det räcker?

Agenda har undersökt hur beredskapen ser ut i dag. Ungefär hälften av den mat vi äter i dag är importerad. Cirka 200 livsmedelslager fanns utspridda över landet i början av 1990-talet. Men när det kalla kriget upphörde monterades beredskapslagren ner.

Butikernas lager räcker runt en vecka

Om en kris skulle inträffa får vi förlita oss på det som går att få tag på via butikerna. Men enligt den frivilliga försvarsorganisationen Civilförsvarsförbundet kommer butikernas lager inte att räcka länge.

Sven Lindgren, ordförande i Civilförsvarsförbundet, går runt i en stor matbutik med Agendas reportageteam.– Det här är det beredskapslager som finns, säger han och pekar mot hyllorna.

– När det gäller grönsaker till exempel, så räcker Icas centrallager i mellan tre och åtta dagar. Under förutsättning att transporterna fungerar mellan centrallagren och butikerna, konstaterar han.

Finland klarar ett halvårs kris

I Finland har man behållit sin livsmedelsberedskap. Där kan man vid en krissituation vara självförsörjande i ett halvår.

– Man är ju sin historia. Vi har ett långt förflutet av att inte ligga i krig och det präglar vårt sätt att se, säger Therese Frisell, beredskapschef på Livsmedelsverket.

Sveriges beredskapslager monterades ned efter kalla kriget. Tusentals ton med mat såldes vidare och sjukhusen gick över till ett ”just in time”-scenario.

– När en händelse sker blir det därför en kris ganska snabbt, säger Jan-Olof Olsson, ansvarig för försörjningsberedskap på MSB.

Kategorier:Svensk politik, Uncategorized

Etiketter:krissituation i landet, livsmedelsförsörjningen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Socialdemokraterna, Stefan Löfvén, Sveriges beredskapslager