Bygg dig en personlig försvarsvägg för att inte gripas av ”Coronavirus-paniken”. Kunskap är makt! Läs hur myndigheter samverkar för skapa rädsla och oro.

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

Publicerad 3 mars 2020
Anton Lif
https://combitech.se/nyheter-inspiration/blogg/den-pagaende-infodemin-pavisar-behovet-av-ett-modernt-psykologiskt-forsvar/?fbclid=IwAR1axVfNtL5RkvmiiSEeHyF9koRXvd_hZWnItgv5WCBw49SPTbWDXCEeLDk

Om bloggaren

Anton Lif har djup kunskap när det gäller påverkansoperationer och hybridhot inom försvaret. Idag arbetar Anton som rådgivare på Combitech.

Den pågående infodemin kring coronaviruset påvisar behovet av ett modernt psykologiskt försvar. Detta är ett exempel på att vi inte tar utmaningar med kunskapsresistens och antagonistiska hot som informationspåverkan på ett tillräckligt stort allvar. Anton Lif, rådgivare inom Crisis Management och specialiserad på påverkansoperationer och hybridhot, bloggar om sina reflektioner.

Människors rädsla och oro kring coronaviruset förstärkts exponentiellt genom spridningen av missinformation och desinformation i sociala medier. Oavsiktlig respektive avsiktligt vilseledande information skapar onödiga påfrestningar för samhället. En infodemi, en global informations-pandemi har drabbat oss. Konsekvenserna är allvarliga. Vi kan se hur infodemin förstärker rädsla och oro, den skapar panik, våld och rasism. Infodemin gör det svårt att avgöra vad som är sant och vad som är falskt, den dämpar genomslagskraften för myndighetsinformation. I ett längre perspektiv bidrar det till att sänka förtroendet för offentliga institutioner och samhällsviktiga verksamheter.

Infodemin utgör ett omfattande hot

Världshälsoorganisationen, WHO har kontinuerligt, vid presskonferenser och i sina lägesrapporter, uppmärksammat att den pågående infodemin utgör ett omfattande hot. I en av de senaste lägesrapporterna från WHO finns ett särskilt fokus på riskerna med stigmatisering. En stigmatisering som gör att människor döljer sina symtom, de väntar med att söka vård och de avskräcks att vidta extra hygienåtgärder för att exempelvis undvika diskriminering.

”Vi behöver ett vaccin mot missinformation och i den meningen behöver vi ett kommunikationsvaccin; vi måste kunna kommunicera på ett mycket mer effektivt sätt…” Citat från Dr Michael J Ryan, WHO pressträff den 13 februari 2020.

Ett högt förtroende för offentliga institutioner och för vetenskapen är fundamentalt för att upprätthålla och säkerställa en god hälso- och sjukvård. Nationellt såväl som internationellt. Detta är inte unikt för hälso- och sjukvården utan ett högt förtroende och tillit är centralt för alla verksamheter och organisationer. För myndigheter och media såväl som för näringslivet och intresseorganisationer, för alla!   

Infodemin påvisar hur sårbara vi är. Den visar hur våra kognitiva sårbarheter exponeras och utnyttjas både oavsiktligt och avsiktligt. Utmaningar med exempelvis antivaxxare (person som av rädsla för negativa konsekvenser motsätter sig vaccinering) är något som WHO varnat för sedan tidigare. Det är en utmaning som till stor del beror på kunskapsresistens.

Den pågående infodemin storlek och omfattning beror till stor del på att flera stater aktivt genomför informationspåverkan mot andra länder. Informationspåverkan är potentiellt skadlig kommunikation (illegitim påverkan från en antagonist som genomförs i syfte att uppnå exempelvis säkerhetspolitiska mål). Det finns stöd för att tusentals konton i sociala medier, med kopplingar till olika statsaktörer, genomfört koordinerade desinformations-kampanjer i syfte att sprida vilseledande information om coronaviruset. För att skapa oro, splittring och förstärka polariseringen mellan grupper i samhället.

För infodemin har vi inga beredskapsplaner

Kunskapsresistens och informationspåverkan utgör stora hot mot vårat demokratiska samhälle. Det är utmaningar som de facto är allt mer komplexa och svårare att hantera än fysiska händelser såsom en epidemi. För en epidemi liksom för en pandemi har vi beredskapsplaner, vi har tydliga roller och ansvarsområden. Det är mer konkret.

För den pågående infodemin har vi inga beredskapsplaner och ansvarsförhållanden är otydliga. Vem ska egentligen göra vad? Coronavirusets har omfattande påverkan på den globala ekonomin, på produktion och handel. Börserna faller, offentliga- och privata verksamheter ställs inför stora utmaningar. Börsen rasar framförallt för att produktion och handel är påverkat, men hur stort börsraset blir påverkas möjligen också av omfattningen av desinformation.

Coronaviruset kommer att förändra livet för alltid för många och vi kommer se många tragiska dödsfall, men vi måste återhämta oss från denna epidemi liksom vi återhämtat oss från andra globala kriser. Att återhämta sig efter infodemin kan vara svårt, om vi ens kommer kunna göra det? Att komma till rätta med de globala utmaningar som finns kopplat till kunskapsresistens och informationspåverkan är en svår uppgift. Det krävs ett långsiktigt och omfattande arbete.

Vems ansvar är det att motarbeta denna infodemi? Ingen enskild aktör kommer kunna hantera dessa utmaningar på egen hand, detta är allas ansvar! Det pågår i dagsläget två statliga utredningar med direkt koppling till psykologiskt försvar – ”En ny myndighet för psykologiskt försvar” och ”Det demokratiska samtalet”. Det finns många goda exempel på insatser som görs, ett par är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap  (MSB) arbete med att möta informationspåverkan och Internetstiftelsen med sin webbsida internetkunskap.se.

Men dessa insatser räcker inte, behovet är långt mycket större. Vi måste ta dessa utmaningar, kunskapsresistens och informationspåverkan på ett ännu större allvar. I försvarsberedningens rapport ”Motståndskraft” framförs det att psykologiskt försvar till stor del handlar om att stärka försvarsviljan och bygga motståndsvilja. Detta bygger på att alla bidrar och att offentliga- såväl som privata verksamheter samarbetar mellan organisationsgränser och landsgränser.

”En personlig mental brandvägg”

Ett modernt psykologiskt försvar behöver att du och jag tar ansvar för att skaffa oss en ”personlig mental brandvägg”. Vi behöver ha en hög medvetenhet om kunskapsresistens och informationspåverkan. Vi måste tillämpa källkritik, sökkritik och förstå vikten av källtillit. Vi behöver ta ansvar för våra vänner, kollegor och våra medmänniskor. Vi måste alla värna om det demokratiska samhället – i en omfattning som vi idag inte är i närheten av.

Det är allvarliga hot mot alla aktörer, mot myndigheter, mot näringslivet, mot allmänheten, det är ett hot mot vårt samhälle. Det är diffust, det är svårt och det är komplext. Men vi måste förstå att på lång sikt är dessa utmaningar några av de allra största vi har att hantera.

Kategorier:Svensk politik, Uncategorized, Världspolitik

Etiketter:infodemi, Mind Contol, MSB, psykologiskt försvar