Forskare: Nu kommer de nya moralskatterna

Foto: TT

Flygskatt och plastpåseskatt är bara början. Under de närmaste åren bör vi räkna med nya punktskatter. Det menar forskare som fPlus har talat med. Enligt dem lär de nya ”moralskatterna” beröra tre områden.

Punktskatter – konsumtionsskatter som tas ut på särskilda varor och tjänster – står i snitt för 130 miljarder kronor av statens årliga inkomster. Det mesta, 70 miljarder, kommer ifrån skatterna på energi och koldioxid. Sveriges andel statsintäkter från miljöskatter är lägre än i resten av EU – vilket delvis beror på höga skatter generellt – men intäkterna har ändå ökat i absoluta tal de senaste åren.

I och med Januariavtalet och den gröna skatteväxlingen har frågan om att införa fler miljöskatter åter aktualiserats. Samtidigt förespråkar en del olika typer av punktskatter relaterade till hälsa, som sockerskatt. Hans De Geer, senior advisor vid kommunikationskonsultbyrån Hallvarsson & Halvarsson, berättar att antalet punktskatter har ökat på senare tid.

– Det har kommit en och annan punktskatt, framförallt relaterad till energi, miljö och hälsa.

Hans De Geer menar att man får räkna med att det kommer fler av den typen av skatter i framtiden. Även på kommunal nivå kan det införas fler trängselskatter, som är en slags punktskatt på trafiken. Han utesluter inte heller punktskatter på socker eller kött, vilket är två skatter som har funnits tidigare och regelbundet är på tapeten i samhällsdebatten men som ännu inte har implementerats på nytt.

– Köttskatt har både med hälsan och miljön att göra, poängterar han.

Hans De Geer. Foto: Per Erik Berglund

Hans De Geer

Runar Brännlund, professor på Handelshögskolan vid Umeå universitet, tror att vi bara har sett början på en ny våg av punktskatter och att det bara är fantasin som sätter gränsen för vilka som kan komma att införas.

– Det kan säkert komma fler skatter som man höjer på ögonbrynen för, säger han.

”Urholkar trovärdigheten”

Runar Brännlund säger att det bara finns två punktskatter inom miljöområdet som faktiskt fungerar – koldioxidskatten och svavelskatten. Resten är symbolpolitiska och del av en så kallad ”Greenwashing”, där skatterna framstår som grönare än vad de faktiskt är.

– Tar du flygskatten så är det ett bra exempel på en dålig och dyrt utformad skatt. Den tas ut per resa och ger inga incitament till flygbolag att byta bränsle. Skatten är likadan även om man bara flyger på luft. Vad man gör är att man på sikt urholkar trovärdigheten för miljöpolitiken när man gör något i miljöns namn som egentligen inte har någon miljöeffekt, berättar han.

År 2018 infördes flygskatten och begrepp som ”flygskam” och ”köttskam” har i dagsläget etablerats runt om i landet. Medan punktskatter i dag ofta är länkade till social medvetenhet var de förr i tiden främst till för att styra ekonomin och bevara en hierarkisk samhällsordning.

Under 1600-talet och flera århundraden framåt ville de styrande minska importen och öka exporten, vilket gjorde att det sattes en extra skatt på importvaror som ansågs vara ”onödiga”. Så föddes den så kallade lyxskatten, berättar Hans De Geer.

– Vi har historiskt sett haft lyxskatter på pälsar, grammofonskivor, grammofoner, tvål, tandkräm, olika typer av kosmetika, socker, choklad, konfekt och tobak. Flertalet försvann i samband med skatteomläggningen på 60-talet där man införde mervärdesskatten, säger han och fortsätter:

– Under senare delen av 1900-talet kommer miljöargument och hälsoargument in i bilden. De flesta utav våra punktskatter i dag har på något sätt med dessa att göra.

Finansministrar blir beroende

Frågan om moral och vad som betraktas som ett ”icke-önskvärt beteende” – som bilkörning eller rökning – har fått ett större fäste när det handlar om punktskatter, menar Runar Brännlund. Det är lättare att legitimera skatterna när de sägs bekämpa skadligt beteende.

– Ett sätt för folk att acceptera exempelvis flygskatt är att skambelägga flyget. Då säger folk att ”ja, vi ska inte flyga, det är hemskt, så därför är det rimligt att jag betalar lite extra”. Men jag tycker att miljöargumenten är väldigt svaga i de flesta fallen, säger han och fortsätter:

– Man kan säga att man med moralen kan motivera skatt som till sin funktion framför allt är en inkomstkälla för staten. För det finns väl ingen som ändå kan vara emot att vilja ha en skatt på rökning eller spel, till exempel. Men likafullt är det moraliskt sett tveksamt, för vem är det som bestämmer vad som är moraliskt?

Runar Brännlund Foto: Karin Montgomery

Runar Brännlund

Runar Brännlund säger också att det är problematiskt att bygga upp intäkter på punktskatter eftersom staten hela tiden måste leta efter nya skattebaser. Hans De Geer är inne på samma spår.

– Det är besvärligt med punktskatter. Dels så vill man att folk ska sluta med det skadliga beteende som beskattas. Samtidigt är det trevligt för budgetens intäktssida att folk fortsätter att röka och dricka för att det då tillkommer pengar. Man brukar säga att finansministrar blir både spritberoende och tobaksberoende.

Grön skatteväxling

Enligt Januariavtalet ska det ske en grön skatteväxling där 15 miljarder kronor i sänkta skatter på jobb och företagande ska motsvaras av en höjning av miljöskatter.

Liberalerna har tidigare propagerat för den plastpåseskatt som ska införas i år, och även för en läckageskatt inom jordbruket. Centerpartiet har i sin tur varit för en skatt på avfallsförbränning, som ska införas i april 2020.

Miljöpartiet gjorde grön skatteväxling till en valfråga under 2018. MP var under förra mandatperioden också drivande i frågan om flygskatt samt högre energi- och bensinskatter. I valmanifestet för 2018-2022 ville MP införa en skatt på antibiotika i köttproduktion.

Socialdemokraterna har inte en lika långtgående miljöpolitik som regeringspartnern. Däremot har ungdomsförbundet SSU uppmanat moderpartiet att satsa mer på miljöfrågorna. I övrigt – utanför frågan om den gröna skatteväxlingen – övervägde S för några år sedan en sockerskatt.

Runar Brännlund säger att Januariavtalet har lett till att de inblandade partierna försöker få igenom sina hjärtefrågor – även skattepålagor – för att visa handlingskraft inför väljarna.

– Det handlar om att ”parti A” ska få den ena skatten och ”parti B” den andra. Det ligger i sakens natur att politiker vill lämna avtryck av olika slag, säger han och fortsätter:

– Skatten på plastpåsar, till exempel, tror jag inte skulle ha införts utan Januariavtalet och den gröna skatteväxlingen.

Här är fem eventuella skatter att hålla ögonen på:

  • Kemikalieskatt på kläder och skor: Kommer med nästan all sannolikhet att införas då en utredning är på gång och januaripartierna är överens om frågan. En kemikalieskatt på elektronik finns redan.
  • Kilometerskatt: Regeringen har tidigare föreslagit en kilometerskatt och kan göra det igen. I och med att andelen elbilar växer och skatteintäkterna från bensinbilar minskar är det troligt att frågan blir mer relevant. IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers tekniska högskola utredde fram till december 2019 hur en kilometerskatt för personbilar kan fungera effektivt. Projektet finansierades av Energimyndigheten.
  • Köttskatt: Miljöpartiet vill införa en skatt på kött där antibiotika har ”överanvänts” i djurhållningen. Dessutom betraktas en köttskatt av många som både en hälso- och miljöfråga.
  • Läckageskatt i jordbruket: Detta är ett förslag som Liberalerna driver för att minska användningen av handelsgödsel och övergödningen av vattenområden.
  • Flygbränsleskatt: Enligt 73-punktsprogrammet ska det införas en flygbränsleskatt som – ”när den finns på plats” – ska ersätta dagens flygskatt på biljetter. Syftet är att den ska påskynda användandet av biobränsle inom flyget.


Kategorier:Svensk politik, Uncategorized

Etiketter:, ,

1 svar

  1. Reblogga detta på Life, Death and all between och kommenterade:
    De politiker som själva saknar moral borde vara de sista att tvinga på sin egen befolkning moral/skam-skatter!!!

    Gilla

%d bloggare gillar detta: