Onsdag den 19 februari röstar riksdagen om hemlig dataavläsning – det vill säga statliga spionprogram. Här beskriver vi några av problemen med förslaget. Utskrift: Regeringen har nu lagt fram sitt förslag om hemlig dataavläsning.

Lagrådet har givit klartecken. Propositionen är överlämnad till riksdagen. Nu återstår expressbehandling i justitieutskottet. Sedan, onsdag den 19 februari, är det tänkt att riksdagen skall rösta om saken. Och det ser ut som om alla riksdagens partier, utom Vänsterpartiet, kommer att rösta för.

Då kommer myndigheterna att få installera spionprogram på människors datorer, smartphones, surfplattor, spelkonsoler, smarta tv-apparater och smarta högtalare. Med mera. Då kommer myndigheterna att få tillgång även till dina krypterade meddelanden – redan innan de krypterats eller efter att de avkrypterats.

Då kommer myndigheterna att kunna se vad du skriver, vad du läser och vad du tittar på.

Då kommer myndigheterna att kunna snoka runt bland dina filer, dina bilder, dina filmer, dina kontakter och din surfhistorik.

Då kommer din telefons kamera och mikrofon att få användas för att övervaka och avlyssna dig.

Detta kommer också att drabba en del människor som inte själva är misstänkta för något brottsligt.

Detta öppnar även en möjlighet för missbruk, för att myndigheterna skall kunna plantera och manipulera bevis. Vilket är en risk som regeringen inte nämner med ett ord i sin proposition.

Dessutom bygger hemlig dataavläsning på att myndigheterna kan utnyttja redan existerande säkerhetsluckor.

Vilket innebär att dessa kända säkerhetsluckor – som kan användas av kriminella, av bankbedragare och av främmande makt – lämnas öppna och utan åtgärd. På så sätt gör hemlig dataavläsning oss alla mindre säkra.

Skall detta verkligen få ske utan en ordentlig offentlig debatt?

Onsdag den 19 februari röstar riksdagen om lagen. Sedan är det för sent att protestera.

Kategorier:Svensk politik, Uncategorized

Etiketter:dataavläsning, dataintrång, justitieutskottet, spionage