Januariavtalet gav Socialdemokraterna regeringsmakten efter valet 2018, men priset var högt. Överenskommelsen visade sig vara svår att rättfärdiga internt, vilket i kombination med historiskt låga opinionssiffror har lett till en kris inom partiet. “Dagens läge kan mycket väl leda till en ny radikalisering av socialdemokratin”, menar Henrik Malm Lindberg, docent i ekonomisk historia.

Efter en utdragen period med flera försök till regeringsbildning tog Socialdemokraterna och Miljöpartiet slutligen regeringsmakten, med stöd från Liberalerna och Centerpartiet, genom januariavtalet. Men avtalet har tvingat S att göra avkall på sin egen politik till förmån för de mer liberala strömningarna hos sina nya samarbetspartners, L och C.

– Januariavtalet har varit svårt att förklara internt hos S. Det är ett sätt att behålla makten och blockera Sverigedemokraternas inflytande, men genom att ge avkall på sin politik. Det ger intrycket av ett makthungrigt och principlöst parti, menar Henrik Malm Lindberg.

S, som har haft en vikande trend väljarmässigt i över två decennier, kämpar hårt i motvind. Henrik Malm Lindberg drar paralleller mellan S i Sverige och socialdemokratin världen över. Även i andra länder ser man att socialdemokratin är på tillbakagång. Svaret på en fallande opinion är ofta radikalisering.

– Det är otroligt intressant, för nu ser vi att socialdemokratin försvagas, både väljarmässigt och inflytandemässigt. Det svar vi ofta ser på detta, är radikalisering. Det sker i England där ytterkantsvänstern har tagit över med Jeremy Corbyns partiledarskap, och i USA har två av de kandidater med störst stöd inom Demokraterna, Bernie Sanders och Elizabeth Warren, en tydlig vänsteragenda.

Partiet slits i två

Dagens läge påminner i vissa avseenden om den grundläggande ideologiska förändring som skedde inom Socialdemokraterna, fackföreningsrörelsen samt angränsande delar av partiet, med start i slutet på 1960-talet. Det ideologiska skiftet då grundande sig i en ny- och omtolkning av hur samhällsproblemen skulle formuleras, och hur man skiftade fokus till frågor och värderingar som låg närmare partiets socialistiska ideologi.

– Radikalisering handlar om att i grunden förändra sin politik och de frågor man driver. Vi ser exempelvis att de stora konfliktytorna idag kretsar kring migration och kriminalpolitik, vilket är frågor där S traditionellt inte har haft en tydlig profil eller starkt förtroende. Partiet är inte enigt i dessa frågor och man har ytterst svårt att vända dem till sin fördel. Då måste man vända debatten och rikta uppmärksamhet åt sina kärnfrågor, säger Henrik Malm Lindberg.

Krisen i Socialdemokraterna idag handlar om att partiet slits mellan en ideologisk strömning som gärna går åt vänster samtidigt som partiet dras åt höger på grund av det parlamentariska läget. Det är inte helt okomplicerat, menar Henrik Malm Lindberg.

– Partiet levererar inte det som utlovades i valrörelsen, i form av socialdemokratisk politik. Man är helt enkelt bakbunden i regeringen. Frågor som inte hör till de klassiska höger/vänster-frågorna gör att det socialdemokratiska åsiktsspektrat är väldigt diffust idag vilket leder till väljarförluster.

Nyligen hade partiledningen inom S ett krismöte. Mötet ledde till en ny strategi, vilken ännu inte är offentlig. Men Henrik Malm Lindberg tror att fokus nu är att bland annat profilera partiet mycket tydligare.

– Man kommer nog att ge i uppdrag åt exempelvis partisekreterare Lena Rådström Baastad att tydligare föra fram partiets egna framgångar i regeringspolitiken och januariavtalet. Strategin är säkert också att ta fram och profilera partiet runt nya frågor på höger-vänsterskalan som är lättare att samla rörelsen kring, som exempelvis mer resurser till välfärden, förstärkning av pensionssystemet eller liknande.

”Satte igång en hård debatt”

Otydlighet och bristen på en levande diskussion och en förankrad politik är också vad som startade radikaliseringen inom S år 1964. Upprinnelsen då var en diskussion i studentförbundet på vad man menade var en brist på en levande idédebatt. Droppen blev en skatteberedning om skattesystemets utformning 1964. Utredningen menade att skattesystemet borde reformeras försiktigt, och framförallt borde skatterna vara tillväxtbefrämjande.

– Det satte igång en hård debatt inom socialdemokratin. Många av de mer radikala socialdemokraterna, ungdomarna och studenterna, protesterade vilt, och de menade att förslaget var avpolitiserat, det vill säga saknade socialistisk ideologi. Regeringen valde då att backa från förslaget och anpassa sig till en tydligare jämlikhetsorienterad vänsterlinje, vilket blev den tändande gnistan till radikaliseringen inom socialdemokratin, säger Henrik Malm Lindberg.

Det ledde till politisk förändring på många områden, och framförallt till en radikalisering av socialdemokratin och fackföreningsrörelsen.

– Bland annat seglade ett ifrågasättande av kapitalismen och synen på det privata ägandets roll upp. Det var ju också upprinnelsen till debatten om löntagarfonder, som kom några år senare i mitten av 1970-talet. Det visar hur långt radikaliseringen gick, att i grunden omforma synen på kapitalismen, privat ägande och företagarnas makt över sina egna företag, säger Henrik Malm Lindberg.

LO:s flirt med Vänsterpartiet

En ny radikalisering idag, liknande den från 50 år sedan är inte omöjlig, menar Henrik Malm Lindberg. Det finns ett brett stråk inom samhällsvetenskapen som kan ge inspiration och ge kritiken mot kapitalismen och den växande ojämlikheten nya infallsvinklar, menar han.

– Ja, en ny radikalisering kan komma. Håkan Juholt, partiets förre ledare, hade en radikal agenda och förslag som väckte en hel del entusiasm inom rörelsen – en kort period i alla fall. Det missnöje som hittills manifesterats internt och i olika kraftfält inom rörelsen, som LO, drar ju åt en mer sammanhängande berättelse och problemformulering med jämlikhet och ekonomisk utjämning som huvudpunkt.

Henrik Malm Lindberg syftar på LO:s flirt med Vänsterpartiet, då ordförande Karl-Petter Thorwaldsson höll tal på Vänsterpartiets partidagar nyligen, och talade om klassiska vänsterfrågor som klasskamp och högre skatter för de rikaste.

– LO försöker få igenom en hårdare och tydligare vänsterpolitik och det gör man genom att bredda samtalet och inkludera nya partier. Tidigare har man tjänat på att vara nära S, men nu kan det ses som en belastning i och med högersvängen som gjorts. Man försöker få tillbaka det inflytande man en gång hade genom denna kraftiga vänstergir.

Vad vi kan vänta oss av en eventuell radikalisering hos Socialdemokraterna är det svårt att sia om. Men bestående avtryck från den nästan 50 år gamla radikaliseringen av socialdemokratin finns fortfarande idag. Nästan alla epoker ger avtryck, både i form av regelverk, lagstiftning, myndigheter och annat, men även ett mindset i hur vi idag tänker kring jämlikhet och lönerättvisa, menar Henrik Malm Lindberg.

– Den radikalisering som skedde i slutet på 60-talet och början på 70-talet har gett påtagliga effekter idag, eftersom det arbetsrättsliga paketet från då ligger kvar. Hos LO ligger synen på lönerättvisa, den allmänna löneutjämningen, kvar. Om man inte aktivt ifrågasätter eller ändrar arvet från det förflutna så ligger det kvar för lång tid framöver.