Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se

Söndag 1 Dec 2019
Chris Forsne
https://ledarsidorna.se/2019/12/spann-fast-er-nu-gar-det-utfor/

Ni har väl inte glömt att köpa Stefan Löfvens julkalender – 24 minnesluckor? Samtidigt med rapporterna om ökande våldsbrott, en hotande lågkonjunktur och världens snara undergång – om klimataktivisterna får rätt- växer en ny syn på tillvaron fram i Sverige. En galghumor som hämtar sin näring ur statens och politikens sönderfall, brinnande granar och kronans ställning gentemot pizzan.

–  Är det någon som vet den aktuella växelkursen mellan svenska kronor och pizza?

 –  Vad fan får jag för pengarna? Svar: Du får en irakisk försvarsminister.

När det såg som mörkast ut under efterkrigstiden i DDR, det vi till vardags kallar Östtyskland, utvecklades en bister galghumor. Skämt som behövdes för att hålla distans till en allt mer absurd verklighet. Det är med andra ord fullt logiskt att göteborgshumorn och till och med Hasse och Tage förlorat sin plats i svensk humor .Det är en osvensk cynism som istället florerar inte minst på Twitter och Facebook numera.

I takt med att vi svenskar, och andra med oss, förlorar mer och mer av vår tilltro till politiker, myndigheter och till det sätt på vilket landet sköts så distanserar sig allt fler från de som ska representera folket, handha samhälle och ekonomi. Det går inte längre att räkna hur ofta det ironiseras med ”har ni varit naiva nu igen”.

Kanske var det i själva verket Donald Trump som startade denna nya trend, DDR humorn, med sitt  numera legendariska “Last night in Sweden… who would have believed it… “. Plötsligt tvingades vi se oss själva utifrån. Som omvärlden såg oss. Inte som Palmeerans världsfredssymbol, inte som Wallströms humanitära stormakt. Utan just som landet där politikerna tappat omdömet, där IT skandalen i Transportstyrelsen kom att leva kvar i form av  Anders Ygemans uttalande om att han inte kunnat informera statsministern för han inte kunde hitta en lokal. Det var som om allt brast. Naiviteterna, underlåtelserna stod som spön i backen. Det har varit en enda lång julafton för satiriker som Jens Ganman och Viktor Barth-Kron.

Liksom för rader av begåvade privatpersoner i sociala media:

Men skrattet fastnar i halsen. Medan sprängningar, våldtäkter, knivrån och mord exploderar  kommer nyheter som visar att regeringen, staten, tappat kontrollen. Vi har inte ens en aning om hur många vi är och vilka vi är. DN var i veckan först med att publicera uppgifterna.

Hur står det egentligen till med våra ledande politikers kunskaper om var vårt samhälle befinner sig? Regeringens och dess stödpartiers förnekelse är de flesta medveten om. Men även om en ledande moderat i veckan påpekade att det inte är granen som brinner utan hela granodlingen så har Ulf Kristersson med sin nya rådgivare Alice Teodorescu nu beslutat ta sig ut i landet för att se hur det står till utanför tullarna. Lite sent påkommet kan det tyckas. Men en och annan gran som inte brunnit kanske de kan hitta på torget i Eskilstuna eller Linköping.

Officiellt har Sverige 10 313 447 invånare. Siffran baseras på folkbokföringen. Men utöver detta finns hela 873 000 personer som tilldelats ett så kallat samordningsnummer, sedan detta blev möjligt vid millennieskiftet. Hur många av dessa som befinner sig i landet är det egentligen ingen som vet, men uppskattningsvis rör det sig om flera hundra tusen. Enligt Smålandspostens ledare från i fredags har vi idag i praktiken två Sverige. 

Det räcker alltså med att låtsas köpa en bil på Blocket för att få tillgång till svensk sjukvård. En del av dem med samordningsnummer har fått personnummer och blivit folkbokförda, andra med samordningsnummer har aldrig varit i landet. Enligt beräkningar är 390 000 av dessa samordningsnummer inte kopplade till en styrkt identitet Hur ska allmänheten reagera/agera i denna absurda värld? Det är alltid intressant att se hur långt Wikipedia vågar gå i definitionen av kontroversiella begrepp.

När det gäller begreppet Orwell och nyspråk, newspeak, är definitionen enligt de flesta rätt korrekt:

Orwellsk (på engelska orwellian), är ett adjektiv som beskriver en situation, idé eller socialt villkor som författaren George Orwell menade var nedbrytande för hälsotillståndet av ett fritt och öppet samhälle.

Det kännetecknas av en attityd och en brutal policy med drakonisk kontroll genom propaganda, övervakning, desinformation, förnekelse av sanning (dubbeltänk) och manipulation av det förflutna inklusive att avlägsna en persons existens från allmänhetens minne.

I Sverige inspireras allt fler av Orwells newspeak från boken 1984: utanförskapsområde, utmaning, nyanlända, ensamkommande, IS-återvändare, statliga medel, ohälsa,värdegrund, tvingande solidaritet, instegsjobb ,hemutrustningslån, inte ok, synnerligen ömmande omständigheter…listan kan göras lång.

Som för att befästa vår syn på dagens politiska ledare och deras syn på de samhällen, de människor vars bästa de ska verka för kom i veckan ett uttalande från Angela Merkel i Bundestag:

We must regulate our words and our thoughts—or else our society won’t be as free as it was!” 

Kommentaren till detta när det lades ut på twitter var:

*standing ovation with everyone looking out for who’s got the balls to sit down first*

…och en annan kommentar på twitter blir: Du kunde ta ut Angela ur Östtyskland ( hon är född och uppvuxen där) – men inte Östtyskland ur Angela.

Och som en liten tankeställare över vilka personer vi placerat i vår främsta folkvalda församling så  är det svårt att inte ta till denna video:

Kategorier:Svensk politik, Uncategorized

Etiketter:Stefan Löfvén, Svensk politik