Publicerad 28 november 2019
Kronans kollaps och minusräntan har gjort att Riksbanken ifrågasatts mer än på decennier.
Det rapporterar SvD som pratat med politiker och ekonomer inför fredagens presentation av utredningen om hur Riksbanken ska styras i framtiden.
På 1990-talet blev Riksbanken självständig för att undvika kortsiktiga intressen från politiskt håll. Men nu börjar allt fler undra om Riksbanken har tagit sig för stora frihetsgrader.
– I Sverige är det kanske beslutsfattarna på Riksbanken som har mest makt över ekonomin just nu, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, till SvD.
Moderaternas förra partiledare Anna Kinberg Batra, numera knuten till Handelshögskolan i Stockholm, lyfter bland annat fram riskerna med ökad skuldsättning och säkerhet kring betalningar och finansiell stabilitet som faktorer som Riksbanken i framtiden bör ta hänsyn till.
– Att lägga all sin energi på att nå ett visst mål kan ju göra att man underskattar andra typer av risker som man skulle kunna behöva möta, säger hon till SvD.
Politiker vill flytta makt från Ingves till riksdagen
Riksbanken kommer i framtiden att behöva riksdagens godkännande både när det gäller inflationsmåttet och nivån på inflationsmålet. Det föreslår riksbankskommittén som i över två år utrett ändringar av centralbankens arbete, skriver SvD Näringsliv.
Kommittén föreslår även att antalet ledamöter ska minska till fem från dagens sex och att ledamöterna endast kunna väljas om en gång.
Förslaget ska officiellt lämnas över till regeringen i slutet av oktober.
Handelsbossen: Gå hem, gör om, gör rätt, Stefan Ingves
Riksbanken ska inte lägga sig i lönebildningen. Det menar Svensk Handels vd Karin Johansson i en intervju i Arbetsmarknadsnytt. Däremot vill hon att parterna inom handeln ska ha mer att säga till om.
– Vi gör bedömningen att varannan krona i sällanköpshandeln kan komma att spenderas på nätet inom tio år. Uppemot var tredje sådan krona kommer att spenderas hos en e-handelsaktör utomlands. Vi befarar ett utflöde på runt 50 000 jobb, säger Karin Johansson till Arbetsmarknadsnytt.
Krympande marginaler
Vad innebär då detta inför den kommande avtalsrörelsen där även lönerna nu ska konkurrera på den globala marknaden? Hur stora löneökningar tål handelsföretagen i en bransch där även Tillväxtverket har konstaterat att handeln är den mest internationella branschen av alla?
– Vi konkurrerar nu på en global marknad men har en kostnadsmassa som bestäms väldigt lokalt. Därför blir nivåfrågan av lönerna väldigt central för oss. Arbetskraftskostnaderna är väldigt dryga för en bransch som ser sina marginaler krympa för varje dag, säger Karin Johansson.
Riksbanken gick nyligen ut och ville lägga sig i lönebildningen och vill se löneökningar för att nå inflationsmålet. Vad anser du om det?
– Stefan Ingves är fel ute. Lönebildningen måste värna vårt näringslivs konkurrenskraft och det borde Stefan Ingves också vara besjälad av. Inflationsmålet på två procent sattes i en tid där man hade en enorm inflation. Då var tanken att den skulle tryckas ner. Nu försöker man driva upp den i stället. Jag har svårt att se ändamålet i de där två procenten. Prissättningen sker ju på en internationell marknad. Gå hem, gör om och gör rätt, Stefan Ingves.
Kategorier:Svensk politik, Uncategorized