Frågan är inte om, utan när en finanskrasch kommer. När krisen väl briserar står Sverige utan skydd, menar experter. Bostadsmarknaden pekas ut som den stora risken. ”Alla som köpt en bostad de senaste åren med höga lån ligger väldigt risigt till”, säger nationalekonomen Fredrik N G Andersson till fPlus.

 

Redan förra hösten varnade tidigare finansministern Anders Borg för att skulderna hos de svenska hushållen växt till oroväckande nivåer och att en finanskris kommer under denna mandatperiod.

– Nästa lågkonjunktur riskerar att bli ännu djupare och mer långvarig än den tidigare, sa Anders Borg till fPlus.

Ett år senare uppger Lars Magnusson, seniorprofessor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet, att det finns tydliga varningstecken.

– Även om man aldrig kan förutsäga när en kris kommer så känns det oroligt nu. Priserna på den svenska bostadsmarknaden har gått upp mer än på andra ställen. När vanligt folk skuldsätter sig kraftigt för att ha nånstans att bo kan allt falla jättefort. Det såg vi vid finanskrisen 2008–2009, säger han till fPlus.

Fredrik N G Andersson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, delar analysen att utvecklingen på den svenska bostadsmarknaden är en fara.

– Alla som köpt en bostad de senaste åren med höga lån ligger väldigt risigt till. Det finns all anledning att se över hur stort lån man har, hur stort prisfall och hur stor räntehöjning man klarar av, säger han.

Ingves: Bytte statsskuld mot privata skulder

Även riksbankschefen Stefan Ingves pekar ut bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning som en stor säkerhetsrisk. När Riksbanken i förra veckan på en presskonferens presenterade årets andra finansiella stabilitetsrapport menade Stefan Ingves att Sverige först ägnat 25 år åt att få ner statsskulden och sedan ersatt den med större skulder inom den privata sektorn.

– När man har den här storleken på skuldstocken så kommer vi under mycket lång tid att ha med oss de här skulderna i ryggsäcken och det är alltid en risk för svensk ekonomi. Det är angeläget att vi tar oss an ojämvikterna på bostadsmarknaden, sa han.

Lars Magnusson, som forskar om historiska finanskrascher, uppger att en kris nästan alltid börjar med ett långvarigt stigande värde på olika tillgångar. Därför är prisutvecklingen på den svenska bostadsmarknaden något att se upp för. Det fanns ett liknande mönster i USA på 00-talet då hushållen skuldsatte sig upp över öronen. När det var dags att börja betala hade folk inte råd vilket 2008 sparkade igång det som blev en av historiens värsta finanskrascher.

– När man lånar en massa pengar för att köpa dyrt prissatta saker som fastigheter är det lurigt. Det räcker med små förändringar och allt kan falla jättefort, säger Lars Magnusson.

Så fungerar en finanskrasch

Enligt Fredrik N G Andersson har de svenska hushållen just nu råd med sina liv men det kan snabbt ändras. Skulle något hända som gör att räntorna börjar stiga eller inkomsterna minska kan det braka loss. Han beskriver en finanskrasch som en negativ spiral nedåt som är nästintill omöjlig att stoppa.

– Om hushållen inte kan konsumera så kan inte företagen sälja. Kan inte företagen sälja så blir folk arbetslösa. Om folk blir arbetslösa så kan de inte konsumera. Fler människor får problem med sina lån och då minskar konsumtionen ännu mer. Minskar konsumtionen ännu mer så bli ännu fler arbetslösa och så gasar det bara på. Det är väldigt svårt att stoppa ett sånt ras, säger Fredrik N G Andersson.

Sverige uppmärksammas också internationellt. Deutsche Bank varnar för att den svenska bostadsmarknaden till och med kan utlösa en global finanskris. För två år sedan stannade prisökningarna på bostäder av men det visade sig bara vara ett hack i en stigande kurva. Bostadspriserna i Stockholm närmar sig återigen rekordnivåerna, visar färsk statistik från Valuegard.

Professor Steve Keen vid Kingston University i London, skriver i en debattartikel i SvD att Sverige har en mycket högre privat skuldsättning än USA och att den dessutom ökar snabbt, vilket han bedömer som oroväckande. Huspriserna är också 50 procent högre än 2008. Skulle Riksbanken överge den negativa styrräntan blir hushållen extra utsatta.

Stefan Ingves kommenterade Sveriges situation på presskonferensen.

– Om 75 procent av utlåningen har bostäder och kommersiella fastigheter som säkerhet så är det naturligtvis ofrånkomligt att det är den absolut största risken som finns i det här systemet och det vet hela världen. Om man samtidigt har en stor finansiering från utlandet så är det en grannlaga fråga att balansera systemet så att det inte sker några större olyckor, sa han.

”Sverige har tömt ur krisverktygen”

Steve Keen är också kritisk mot att Riksbanken dränkt marknaden med nya pengar för att bekämpa deflationen och är därför tveksam till om Sverige har något att sätta emot vid nästa finanskrasch. Fredrik N G Andersson tror inte heller att Sverige har någon större chans att parera när krisen väl bryter ut.

– Sverige har kört krispolitik utan kris. Om vi får problem har vi ingen penningpolitik att sätta in eftersom vi tömt ur krisverktygen, säger han.

Sverige borde för länge sedan ha reformerat bostadsmarknaden eftersom vi har en bostadsmarknad som inte fungerar, menar Fredrik N G Andersson.

– Vi skulle ha gjort en skattereform där ränteavdragen togs bort eller åtminstone börjat trappas ner. Tyvärr har politiken inte orkat stå emot utan vi har bara kört på.

Fredrik N G Andersson anser att Riksbanken för en omodern penningpolitik. Den svenska centralbanken skulle ha satsat på en lägre inflationstakt för att slippa de negativa räntorna som orsakar en för stor uppbyggnad av skulder hos hushållen.

– Den negativa räntan är skadlig för svensk ekonomi. Denna politik har också fört med sig en undervärderad krona. Jag ser gärna att Riksbanken blir mer flexibel när det gäller inflationsmålet, säger Fredrik N G Andersson.

På förra veckans presskonferens redogjorde Stefan Ingves för hur Riksbanken resonerar kring sin penningpolitik.

– All ekonomisk politik handlar om avvägning. Det finns fördelar och nackdelar med allt. Om det blir billigt att låna, då lånar man mer. Hela tanken är att hålla uppe efterfrågan, men samtidigt får det inte bli för mycket av det goda, sa han.

De får tar första smällen

Ett troligt svenskt scenario vid nästa finanskrasch är att privatpersoner och företag som investerat i bostäder och kommersiella fastigheter får ta första smällen. Bankerna som lånat ut pengarna och byggsektorn dras snabbt med i fallet. Därefter rullar det på och snart känner alla i samhället av krisen.

– Vid en krasch är det i första hand lyxkonsumtionen som dras in, resor och den typen av konsumtion. Det som brukar hålla i sig vid en kris är livsmedel, för mat behöver vi alltid. Som alltid är det de svagaste i samhället som drabbas hårdast, säger Fredrik N G Andersson.

Det är inte enbart bostadsmarknaden som pekas ut som en riskfaktor. Lars Magnusson är också tveksam till den svenska börsens värdering.

– Man kan undra över vilken substans som finns i den värderingen. Personligen är jag orolig både för bostadsmarknaden och börsen, säger han.

Experterna menar att det är omöjligt att förutse vad som kommer att trigga igång nästa finanskrasch. Det kan vara i princip vad som helst ute i världen som ruckar på något och orsakar kedjeeffekter. Riskfaktorer saknas sannerligen inte. Handelskriget mellan USA och Kina, Ryssland, brexit eller en ny eurokris anges som de största hoten.

Stefan Ingves tog på presskonferensen upp landets utsatta position.

– Sverige är en liten extremt öppen ekonomi med helt fria kapitalrörelser. Systemet har tjänat oss väl men det betyder också att händer nåt stort i världsekonomin har vi ofrånkomligt de här riskerna.

Därför kommer krisen

På 1990-talet hävdade framstående ekonomer att finanskriser hörde historien till, men it-bubblan och Lehman-kraschen visade att de uppenbarligen hade fel. De experter fPlus pratat med är eniga om att även om det är osäkert när nästa kris briserar så är en sak glasklar – det kommer en finanskrasch. Människan lär sig nämligen aldrig.

– Vi verkar vara psykologiskt utrustade att överdriva optimismen för att sen också överdriva pessimismen och så överreagerar vi. Det händer gång på gång har historien visat. Det går dessutom mycket fortare idag eftersom allt i världen är så sammankopplat, säger Lars Magnusson.

Det finns ekonomer som hävdar att det finansiella läget är annorlunda idag och att oron för en ekonomisk kris därför är överdriven. Men Fredrik N G Andersson säger till fPlus att detta är helt fel.

– Ingenting, absolut ingenting, är annorlunda idag. Du kan helt enkelt inte låna mer än du tjänar i all evighet och du kan inte leva över dina tillgångar. Så enkelt är det. Någon gång måste allt betalas, om det inte är du så är det nån annan. Men notan ska alltid betalas.