Jag har precis suttit och lyssnat till Ulf Bittners samtal med Lennart Matikainen och Ole Dammegård angående situationen i Sverige. Men först ska jag ta upp några viktiga aspekter som Ole lade fram: Makten (våra folkvalda) har gått till attack mot folket!

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

Glöm det, att våra folkvalda politiker är där för att värna om det svenska folket! De är ditsatta för att köra igenom Agenda 2030 som innebär total kontroll och slaveri av folket. En sådan är den pågående klimatagendan. Är du inte bekant med Agenda 2030 kan du läsa om den här.

Beroende på situation och syfte kan aktiviteterna få olika karaktär, exempelvis dolda för att skapa osäkerhet om vem som ligger bakom dem eller mer öppna för att mer tydligt hota och skrämmas.

Sådana aktiviteter förknippas med så kallad gråzonsproblematik, vilket lyfts fram som en särskild utmaning i Försvarsmaktens perspektivstudiearbete (punkt 4) Det handlar om aktiviteter som riktas mot hela samhället och utnyttjar olika medel för att uppnå politiska målsättningar eller för att skapa gynnsamma förutsättningar för ett framtida militärt agerande.

Även Försvarsberedningen lyfter fram gråzonsproblematik, i termer av bl.a. ryktesspridning, motsägelsefull information, kriminell verksamhet, sabotage samt nätverks- och påverkansoperationer. Syftet med de antagonistiska aktiviteterna i gråzonen kan variera, exempelvis att få Sverige att justera sin handels-, utrikes-, säkerhets- eller försvarspolitik, att hindra Sverige från att ta emot eller komma andra till hjälp, att försvaga Sverige inför en militär konflikt, att belasta det europeiska samarbetet etc.

På FOI:s hemsida kan du läsa hela rapporten men jag ska här ta upp några punkter som FOI planerar för staten Sverige:

Typfall 5: Utdragen och eskalerande gråzonsproblematik
Komplettering av hotbildsunderlag i utvecklingen av civilt försvar

I det aktuella arbetet med att utveckla det civila försvaret spelar ett relevant hotbildsunderlag en central roll.
På uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) utvecklade Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 2014 ett antal så kallade typfall som grund för planering för civilt försvar.

1 Dessa typfall speglar olika möjliga situationer och händelseförlopp:
 Typfall 1: Beredskapshöjning, mobilisering och transport till utgångsområden
 Typfall 2: Angrepp med fjärrstridsmedel m.m., riktat huvudsakligen mot civila mål
 Typfall 3: Angrepp med fjärrstridsmedel, mot främst militära mål
 Typfall 4: Angrepp som omfattar landstigning och luftlandsättning mot viktiga områden i Sverige
Vidare har typfallen utpekats som grundläggande planeringsunderlag i Försvarsmaktens och MSB:s gemensamma grundsyn för en sammanhängande planering för totalförsvaret. I takt med förändringar av omvärlden och den säkerhetspolitiska situationen behöver hotbildsunderlag omvärderas och uppdateras. Försvarsmakten och MSB3 konstaterar att hotbilden, jämfört med tidigare, är mer komplex och diffus och att den inte tillåter en lika tydlig gränsdragning mellan fred och krig.

Länder och aktörer som vill påverka Sveriges intressen, handlingsfrihet, förmågor och agerande kan använda politiska, ekonomiska, psykologiska och militära medel för att nå sina avsikter, bland annat genom påtryckningar, sanktioner, spridning av desinformation, sabotage och maktdemonstrationer. Dessa medel kan kombineras på olika sätt och användas såväl öppet som dolt och kan utgöra en sammansatt påverkansoperation som en aktör kan iscensätta för att nå sina övergripande mål. Underrättelseverksamhet riktad mot svenska intressen och installationer samt cyberattacker är andra tänkbara verktyg.

2 Typfall 5: Utdragen och eskalerande gråzonsproblematik

Det råder en ansträngd säkerhetspolitisk situation i närområdet men det föreligger inledningsvis inget direkt konkret militärt hot mot Sverige som motiverar höjd beredskap. De inledande händelserna innebär en rad utmaningar för samhället men utgör också en larmklocka för den svenska regeringen och Försvarsmakten inför en möjlig eskalation. Händelseförloppet är tämligen utdraget i tid, drygt nio månader, och de säkerhetspolitiska spänningarna i närområdet ökar över tiden för att i scenariots avslutande faser inbegripa begränsade stridshandlingar i något av de nordisk-baltiska grannländerna. Både regeringen och myndigheter, liksom allmänheten, utsätts för direkta påfrestningar via påverkade samhällsfunktioner, liksom informationspåverkan, samtidigt som det initialt är oklart vad det egentligen är som sker.

Antagonistens syfte med aktiviteterna är också oklara, åtminstone inledningsvis. Givet att den säkerhetspolitiska situationen är ansträngd och eskalerar mot en eventuell regional konflikt skulle syftet exempelvis kunna vara att lamslå svenskt beslutsfattande, att få Sverige att avbryta bilaterala och internationella militära samarbeten, att förhindra att Sverige tar emot tredje part, samt att skapa handlingsutrymme för ett militärt ingripande mot Sverige eller något nordiskt-baltiskt grannland. De
parallella utmaningarna att hantera störningar, klargöra läget, återställa samhällsfunktionalitet och mildra de negativa effekterna av störningarna, liksom att förstå antagonistens mål, karaktäriserar denna typ av scenario.

2.2 Situation och händelseförlopp

I Sverige, liksom i de nordisk-baltiska grannländerna, har under senare tid ett tämligen stort antal svårförklarliga olyckor inträffat. Detta bidrar till en ökad arbetsbelastning för polis, räddningstjänst och akutsjukvård. Därtill sker en rad dolda angrepp såsom mindre cyberangrepp och fysiska sabotage på samhällsfunktioner där man försöker dölja spåren och/eller rikta misstankarna åt annat håll.

Angreppen förefaller ske främst mot ”lågt hängande frukter” såsom lokala försörjningssystem samt enstaka samhällsaktörer och företag, snarare än mot strategiska mål. Förekomsten av förvrängd information och korrupta data i system som används av beslutsfattare, operatörer och specialister inom en rad samhällssektorer ökar, vilket tyder på avancerade dataintrång. Påverkan på samhällets funktionalitet är tämligen begränsad men bland allmänheten sprider sig ändå viss oro.

Spridandet av propaganda via internetaktivister och alternativa medier, som sedan ibland oreflekterat sprids vidare i svenska traditionella medier, förmedlar en skev bild av Sverige. Den svenska allmänheten utsätts för mångtydiga fakta och ibland ren desinformation i frågor som berör bl.a. ordning och trygghet, migration och integration, traditionella värderingar, krisberedskap och försvar, samt utrikes- och säkerhetspolitik. Dessa informationsoperationer, som i första hand utnyttjar vårt öppna samhälles informationsinfrastruktur i termer av internets sociala medier och bloggar, liksom indirekt TV, radio och tidningar, får viss negativ påverkan på allmänhetens förtroende för myndigheter och politiker.

Den upplevda otryggheten bland människor leder till indirekta effekter såsom exempelvis att det råder brist på vissa livsmedel pga. hamstring. Fler övergår också till att använda kontanter pga. störningar i betalkortssystemen, vilket leder till kontantbrist på vissa håll. Primärvården belastas av lokala utbrott av magsjuka. Räddningstjänsten belastas av en ökning av bränder pga. att människor använder uttjänta eldstäder samt lagar mat över öppen eld på exempelvis balkonger, när värme- och elsystem fallerar.

Polisen belastas av ökade ordningsstörningar och ökad gängkriminalitet liksom av alltmer våldsamma uppgörelser mellan olika gäng som helt plötsligt förefaller blivit tyngre beväpnade. Vidare kan en markant ökning av den organiserade brottslighetens aktiviteter på den ekonomiska arenan konstateras, såsom bidragsfusk, skattebrott och penningtvätt. Särskilt drabbad är bank- och finanssektorn som utsätts för cyberrelaterade utpressningsförsök via s.k. ransomeware-attacker. Ett falskt pressmeddelande som ser ut att komma från Säkerhetspolisen, avseende ökat terrorhot mot Sverige, får stor spridning i sociala medier. Dessutom förekommer motsvarande inlägg på sociala medier som kan tolkas som att de kommer från pålitliga källor såsom Sveriges Radio och Krisinformation.se. Detta skapar oro och förvirring och tar myndigheternas kommunikationsresurser i anspråk.

Försök till påtryckningar mot olika beslutsfattare ökar via epost, brev och hembesök. Här drabbas inte bara myndighetspersoner utan även nyckelpersonal inom privat samhällsviktig verksamhet. Företag med leveransavtal med Försvarsmakten förefaller vara hårdast drabbat av hot om våld och sabotage.

2.6 Exempel på variationer

Som nämndes inledningsvis spelar gråzonens karaktär stor roll för vilket innehåll som kan betraktas som rimligt i ett gråzonstypfall. Detta styrs bland annat av motståndarens syften och tillgängliga maktmedel men inte minst också uthållighet. Detta beror i sin tur på antaganden om den säkerhetspolitiska kontexten (exempelvis motståndarens politiska och militärstrategiska intentioner och svensk säkerhetssamverkan med andra parter) samt om antaganden om bredare omvärldsfaktorer (exempelvis global ekonomi,
oljeprisutveckling och EU:s politiska utveckling). Typfall 5 belyser ett eskalerat förlopp som skulle kunna leda mot en konfliktsituation där nästa steg kan förväntas vara öppna stridshandlingar. En gråzonssituation skulle också kunna förknippas med mer konstant intensitet under en pågående konfliktsituation under en kortare eller längre tidsperiod. Slutligen skulle gråzonsproblematiken kunna ses som ett mer lågintensivt tillstånd som betraktas som den nya normalen, dvs. ”fred” = gråzon.
Antagonistens specifika syfte kan man spekulera i (se exempel i avsnitt 2.1 Introduktion) och även variera i olika scenarier. Men oavsett syfte är det rimligt att anta att antagonistens riskbenägenhet påverkas av olika omständigheter som exempelvis den inrikespolitiska situationen och den egna regeringens ställning, liksom ekonomisk belägenhet samt rådande militära maktbalanser. I den andra vågskålen – det som finns att vinna – påverkar rimligen också antagonistens vilja att ta risker.

Alternativa och i viss mån överlappande tänkbara syften med gråzonsstrategi på ett mer övergripande plan kan vara att:
1) testa, öva eller demonstrera förmågor för gråzonskrigföring,
2) använda förmågor för gråzonskrigföring i syfte att vinna fördelar utan att mötas av starka motreaktioner,
3) krigsförberedelser om man skulle tvingas till krig (exempelvis om punkt 2 skulle misslyckas), eller
4) krigsförberedelser i syfte att gå i krig. Antagonistens syfte och riskbenägenhet utgör sammantaget en ram för vilka åtgärder denne är beredd att ta till i en gråzonssituation.
Konkreta variationer på åtgärder, som kan passa olika bra in olika gråzonsscenarier, är användningen av olika tänkbara maktmedel. I en modell som FOI använt vid stöd till planering för civilt försvar sorteras olika gråzonsinslag in i diplomatiska, ekonomiska, politiska och psykologiska medel, liksom information, okonventionella metoder och slutligen militära maktmedel. Diplomatiska medel kan exempelvis vara fientlig retorik, restriktioner och persona non grata, avbrutna kontakter samt ultimatum och hot om våld. Förutom faktiska angrepp kan enbart hot om stridshandlingar.

Välkommen till Övningsportalen och Nationell Övningskalender

ovningsportalen.msb.se/ExonautWeb/cal/#/rmp/start

Här på Exonaut kan du hitta hela tidslinjen för vilka övningar som ska ske/har skett i Sverige och hur de påverkar det svenska samhället. Lägger in en skärmdump på detta

Kategorier:Svensk politik

Etiketter:Lennart Matikainen, Ole Dammegård, Svensk politik, Ulf Bittner