Statsvetare: Här är sprickorna som kan äventyra Januariavtalet

2019-10-27

Jonas Hinnfors
Magnus Hagevi,

https://www.fplus.se/statsvetare-har-ar-sprickorna-som-kan-aventyra-januariavtalet/a/qLE9nz?utm_source=newsletter&utm_medium=email&utm_campaign=fplus_politik&utm_term=fplus_politik

Partierna vill markera för väljarna att ”här lägger vi oss inte” samtidigt som ingen lättvindigt vill spräcka Januariavtalet. Men några har förlorat mer än andra, konstaterar statsvetare som fPlus har intervjuat och pekar ut konflikterna som skulle kunna stjälpa hela lasset.

 

Den senaste tiden har flera heta politiska frågor dykt upp som sätter Januariavtalet på prov. Det handlar framför allt om flykting- och invandringspolitiken, skogspolitiken och utbyggnaden av höghastighetsbanan för tåg.

fPlus har talat med Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, och Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, om de har potential att spräcka avtalet.

De båda menar att partisamarbeten alltid är en balansgång mellan att prioritera det ingångna avtalet och partiets egna hjärtefrågor. De är överens om att det ska väldigt mycket till innan ett parti faktiskt lämnar ett ingånget samarbete.

– Det är ovanligt att vi har fullskaliga regeringskriser i svensk politik. Det är betydligt mer vanligt att man försöker visa att man är betrodd och kan ta del och hålla uppgörelser. Det blir självklart en hel del gnabbande på vägen men det tillhör spelets regler, säger Jonas Hinnfors.

– Titta på Miljöpartiet och den stora omvändningen av flyktingpolitiken som skedde 2015. Det var en enorm politisk förlust för dem men de hoppade inte av regeringen för det, konstaterar Magnus Hagevi.

Jonas Hinnfors Foto: Göteborgs Universitet/TT

Splittring om hur SD ska hanteras

Jonas Hinnfors pekar på att fundamentet för januariöverenskommelsen är Centerpartiets och Liberalernas ovilja att vara beroende av Sverigedemokraterna och att det består.

– Det finns ju helt klart en regeringspotential mellan de borgerliga partierna och SD. C, L och SD har också många gånger tryckt på samma knappar i riksdagen men jag tror att C och L ser långsiktiga problem med att samarbeta med SD. Det handlar dels om en grundläggande ideologisk inställning, men också på att man är orolig för de krav som SD kan komma att ställa på sikt, säger Jonas Hinnfors.

Magnus Hagevi menar att de frågor som nu kommit upp till ytan hela tiden varit potentiella konfliktområden vilket också betyder att partierna tar i ordentligt när de debatteras. De vill visa sina väljare att ”här lägger vi oss inte” samtidigt som inget parti lättvindigt kommer att bryta avtalet.

– De här frågorna har inte varit helt glasklara från början utan de olika partierna har i olika utsträckning fått kompromissa. I och med det har några förlorat mer än andra. För L handlar det om höghastighetstågen, där man har haft de andra partierna emot sig. I flyktingfrågan är det S som vill vara mer restriktiv och i skogspolitiken har en slags kompromiss mellan C och MP gjorts, säger Magnus Hagevi.

”Inte hugget i sten”

Ett exempel är L:s agerande kring frågan om Höghastighetsbanan. Nu har den nya partiledaren Nyamko Sabuni gett besked om att partiet säger nej till utbyggnaden om inte Moderaterna är med på banan.

– Just att L har en ny partiledare och att flera nya medlemmar i partistyrelsen var negativa till Januariavtalet kan betyda att man söker en konfliktyta för att markera var man står i frågan, säger Magnus Hagevi.

Sabuni har vid flera tillfällen sagt att hon inte ser behovet att ompröva Januariavtalet men lagt till att framtiden inte är huggen i sten.

– Det är uttalande som det som ger henne en friare position ju närmare valet vi kommer, fortsätter han.

Magnus Hagevi Foto: Linnéuniversitetet

Löfven och S måste visa vad de tycker

Invandrings- och flyktingpolitiken är dock ett väldigt känsligt område. Inte minst för S som får se allt större väljarskaror överge partiet till fördel för SD. Samtidigt är det en hjärtefråga för både MP och C som trycker på för en fortsatt liberal politik.

Det återspeglades inte minst härom veckan när statsminister Stefan Löfven uppgav att Sverige ska ta emot färre flyktingar och inte fler. Det fick MP att markera mycket hårt och Stefan Löfven var tvungen att backa.

Uttalandet skulle ses som att komma från det socialdemokratiska partiet och inte från regeringen, sa Löfven. I sin tur KU-anmälde Moderaterna honom. Man ska kunna lita på att en statsministers uttalande även företräder regeringens, menade partiet.

– Det här är en väldigt stor och svår fråga för S. De har en traditionell socialdemokratisk väljargrupp som i den här frågan är närmast konservativ. Frågan är hur S ska agera. Går man den gruppen till mötes riskerar man att tappa den mer socialliberala väljargrupp som partiet attraherat de senaste 10–20 åren. Den här utvecklingen ser vi även i övriga Europa, säger Jonas Hinnfors.

Magnus Hagevi håller med.

– Här har Stefan Löfven och S ett stort behov av att profilera sig gentemot vissa väljargrupper och visa vad de tycker som parti.

Frågorna blir hetare och hetare

Hur viktig en fråga är för ett parti spelar också naturligtvis roll. När det kommer till skogen är det en stor fråga för C att politiken är brukarvänlig medan MP vill att mer skog ska tas ur produktion och skyddas.

”Det har blivit ett ställningskrig”, sa MP:s talesperson Maria Gardefjell nyligen till DN.

Magnus Hagevi tror dock inte att den frågan kan leda till att avtalet spricker även om den är viktig för Miljöpartiet.

– Jag tror att när det kommer till skogspolitiken så kommer Miljöpartiet att vika sig. Men man kan så klart välja att komplicera det en aning och gå i konflikt om den.

Båda tror att de här frågorna kommer att bli ännu hetare ju närmare valet vi kommer.

– Partierna kommer att se fältet som mer öppet och då kan nog olika sprickor bli mer blottlagda, tror Jonas Hinnfors.



Kategorier:Svensk politik, Uncategorized

Etiketter:,

1 svar

%d bloggare gillar detta: