Federley: EU har tagit Sverige som gisslan

Det har börjat morras i EU-leden angående Sverige…
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

Fredrick Federley (C), Europaparlamentariker”De 20 principerna (i sociala pelaren) såg fina och gulliga ut. Men man behöver inte ha jobbat i institutionerna här länge innan man förstår att det som börjar med principer strax utmynnar i konkreta lagförslag”, säger Fredrick Federley, Europaparlamentariker för Centerpartiet.

Publicerat av Henrik Sjögren och Stina Bengtsson

https://www.arbetsmarknadsnytt.se/allmanna_nyheter/federley-eu-har-tagit-sverige-som-gisslan_745332.html

Två år efter att Stefan Löfven bjöd in till toppmöte om EU:s sociala pelare blir kritiken nu alltmer högljudd. Trots statsministerns upprepade löften om motsatsen verkar nu pelaren kunna riskera den svenska modellen. Och i Bryssel ökar missnöjet över att initiativtagaren Sverige nu plötsligt ser ut att vilja stå utanför.

 

Hösten 2017 arrangerade Sveriges regering, med statsminister Stefan Löfven som värd, ett toppmöte i Göteborg där ledarna för 25 av EU:s medlemsländer samlades för att skriva under den sociala pelaren, med 20 principer kring sociala rättigheter varav de flesta rör arbetsmarknaden.

Omedelbart restes farhågor om att pelaren skulle leda till EU–gemensam lagstiftning på arbetsmarknadsområdet kring bland annat lönenivåer. Det skulle därmed skulle urholka den svenska modellen där villkoren förhandlas fram mellan arbetsmarknadens parter.

”Regeringen blev lurad”

Både LO och Stefan Löfven har försvarat den sociala pelaren och samtidigt ivrigt övertygat alla skeptiker om att det inte finns någon risk att det skulle ske lagstiftning på arbetsmarknadsområdet. Nu, närmare två år senare, håller farhågorna på att besannas. Den nya kommissionen med Ursula von der Leyen vid rodret, menar att den sociala pelaren ska innehålla regleringar kring minimilöner.

– LO och regeringen Löfven var naiva och blev lurade i samband med toppmötet. De 20 principerna såg fina och gulliga ut. Men man behöver inte ha jobbat i institutionerna här länge innan man förstår att det som börjar med principer strax utmynnar i konkreta lagförslag, säger Fredrick Federley, Europaparlamentariker för Centerpartiet.

Han menar även att Sverige har satt sig i en svår situation då det var just Sverige som höll toppmötet där pelaren undertecknades – ett slags gisslantagande, menar han.

– Nu, när det börjar bränna till så säger den svenska regeringen helt plötsligt ”detta går vi inte med på, detta kan vi inte acceptera”. Reaktionerna från Bryssel blir så klart ”men varför var ni med och startade det då?”. I samband med att Sveriges regering höll toppmöte blev vi också tagna som gisslan, säger Fredrick Federley.

Utbredd irritation

Att irritationen har brett ut sig i kommissionen över Sveriges agerande är något som även Ilari Kallio har observerat. Han är senior advisor vid EK (Finlands Näringsliv) i frågor som rör handelspolicy inom EU. Han har varit verksam i Bryssel sedan den sociala pelaren föreslogs för cirka fyra år sedan.

Kallio Illari

Ilari Kallio

– Under senaste parlamentet blev det klart hur starkt de svenska parlamentsledamöterna värnade den egna modellen, och det upprörde vissa andra länders ledamöter. Jag har även noterat att kommissionen inte alltid har varit så nöjda med de nordiska arbetsgivarorganisationerna, eftersom vi anses orubbliga och krävande kring vår position, säger Ilari Kallio.

Men han kan också skönja en begynnande tolerans angående de nordiska arbetsmarknadsmodellerna och inför nästa parlament tror han att förståelsen är bättre.

– De nordiska länderna är ganska lika varandra i sina arbetsmarknadsmodeller, men de skiljer sig markant gentemot övriga Europa. Detta har kommissionen nu börjat förstå. Kommissionen förbereder sig nu inför den nya kommissionen i november. Jag och mina nordiska kolleger har nu uppfattningen att kommissionen har större förståelse kring hur våra modeller fungerar, de grundläggande principerna, och varför de är så viktiga för oss, säger Ilari Kallio.

Missnöje från LO

Torbjörn Johansson är avtalssekreterare för LO. Han berättar för Arbetsmarknadsnytt att han är noga med att ingen annan än parterna ska lägga sig i lönebildningen. Icke desto mindre har LO i många sammanhang försvarat den sociala pelaren.

Torbjörn Johansson

Torbjörn Johansson

– Sociala pelaren handlar ju inte om att man ska lägga till lönenivåer, säger han.

Nu är han dock missnöjd med utvecklingen. Han är tydligt med att ingen annan än parterna ska lägga sig i lönebildningen. Och genom arbetsmarknadens EU-råd, en sammanslutning mellan LO, PTK och Svenskt Näringsliv, arbetar parterna för att den sociala pelaren inte ska få det som de menar är ett skadligt inflytande över den svenska arbetsmarknaden.

– I de här frågorna är vi nog ganska överens, säger Torbjörn Johansson.

Minskat utrymme för kollektivavtal

Anders Weihe

Anders Weihe

För Anders Weihe, förhandlingschef på arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen, kommer det inte som en överraskning att den sociala pelarens principer nu börjar utmynna i skarpa lagförslag.

– Det är ingen nyhet att all väsentlig lagstiftning på arbetsmarknaden har kommit från Bryssel de senaste 20 åren. Det som är problematiskt för oss är att utrymmet för att träffa kollektivavtal minskar, vilket jag tror är negativt. Men om de fyra friheterna om rörlighet kring varor, tjänster, människor och kapital är viktigt så är det svårt att se hur olika regelsystem i olika länder gynnar detta, säger Anders Weihe.

 

Socialdemokraternas hyckleri om sociala pelaren

23.01.2019
Christofer Fjellner

Efter många om och men ser det ut som att Stefan Löfven fortsätter som statsminister i en S-ledd regering. Det innebär tyvärr att det relativa ointresset för Europapolitiken kvarstår. Det är dåligt för Sverige i en tid när Europa förändras i hög takt och en engagerad och konstruktiv svensk röst kan göra viktig skillnad. Risken också stor att den skadliga linjen som Socialdemokraterna driver i välfärdsfrågor i EU och som innebär att det blir mer EU-lagstiftning inom välfärdspolitiken cementeras.
Det handlar om den sociala pelaren som antogs på ett “socialt” toppmöte i Göteborg förra hösten, som Stefan Löfven stod värd för. Mötet var startskottet för mer EU-lagstiftning inom välfärdspolitiken i allmänhet och på på social- och arbetsmarknadsområdena i synnerhet. Socialdemokraterna som i Sverige gick till val på att utveckla välfärden förnekar givetvis detta och har i diverse debattartiklar och utspel hävdat att Moderaterna sprider lögner om EU:s sociala pelare och den tillhörande lagstiftningen.
Så vi tar väl detta en gång till. För att det inte ska bli några missförstånd kommer jag bli specifik, hoppas ni tillåter mig detta.
Det sociala toppmötet i Göteborg var regeringens huvudprioritet för Europapolitiken och skulle tillföra en ”social dimension” till Europasamarbetet. Vi moderater varnade  för en ny ordning där alltmer av välfärdspolitiken bestäms på EU-nivån i stället för nationellt. Löfven avfärdade vår kritik som en “skröna”. På samma sätt försöker de nu avfärda kritiken genom att hävda att vi lägger ut “dimridåer”.
Den sociala pelaren är i sig inte rättsligt bindande. Det är däremot den lagstiftning som EU-kommissionen presenterar och uttryckligen motiverar med hänvisning till att den sociala pelarens 21 principer ska bli verklighet. Att påstå att den sociala pelaren inte har något att göra med lagstiftningen som härleds ur den faller på sin egen orimlighet.
Det just för tillfället mest allvarliga förslaget som behandlas med hänvisning till den sociala pelaren rör en uppdatering av arbetsvillkorsdirektivet. EU-kommissionen kallar förslaget det viktigaste i arbetet med att göra verklighet av ett socialt Europa. Direktivet innehåller bestämmelser om vilken information om anställningen arbetsgivaren måste delge arbetstagaren. I sak är detta inget konstigt, men uppdateringen innebär att  att minimirättigheter introduceras i direktivet, som berör centrala delar av det vi i Sverige reglerar i kollektivavtalen och som förhandlas mellan arbetsmarknadens parter. Nu riskerar innehållet i svenska kollektivavtal att bli föremål för lagstiftning på EU-nivå, på samma gång hamnar hos EU-domstolen i stället för den svenska arbetsmarknadsdomstolen.

 

Därjämte behandlas just nu ett lagförslag som reglerar föräldraledigheten, också det motiveras med hjälp av den sociala pelaren. Vidare har vi inrättandet av en ny arbetsmarknadsmyndighet på EU-nivå, som hör och häpnar också motiveras av den sociala pelaren.

Inte nog med det, Socialdemokraterna har dessutom röstat för att sociala pelaren ska omsättas i skarpa politiska förslag. I en rapport förra året ställde sig Socialdemokraterna bakom följande text: “Europaparlamentet går än en gång ut med ett upprop om att det ska inrättas en verklig europeisk pelare för sociala rättigheter som främjar konvergens uppåt…”. Det kan naturligtvis vara så att vi har olika definitioner av mer lagstiftning. Så om de tre ovanstående lagförslagen inte räcker har EU-kommissionen på sin hemsida en flik som heter “Delivering on the European Pillar of Social Rights” där de konkreta stegen för att förverkliga den sociala pelaren presenteras.

 

Det är lätt att förstå varför Socialdemokraterna är offensiven och försöker förminska betydelsen av det som sker på EU-nivå och samtidigt misstänkliggöra oss moderater när vi kritiserar utvecklingen. Således skriver Olle Ludvigsson, ledamot för Socialdemokraterna i  GP innan jul att arbetsvillkorsdirektivet endast “i vissa delar är problematiska”. Hans kollega Marita Ulvskog hävdar i Dagens Arena att “de konservativas myt om att den sociala pelaren är startskottet för mer maktöverföring till EU stämmer helt enkelt inte”. I Expressen förnekar Marita Ulvskog att lagstiftning sker på grund av den sociala pelaren och hävdar bestämt att “den sociala pelaren är varken rättsligt bindande eller överför ytterligare makt till EU”.

Är det något som präglar Socialdemokraternas EU-politik är det just de dubbla budskapen. I ena stunden är den sociala pelaren och lagförslagen något bra. I nästa stund är de något dåligt. I den tredje är de något bra ganska bra. I de fjärde är de något ganska dåligt.
Ena dagen beskriver Socialdemokraterna farorna mot den svenska modellen gör ett stort nummer av att de står upp för den svenska modellen. Andra dagen förmår de inte ens att rösta emot samma lagstiftning i skarpa omröstningar.
Det var precis vad som skedde när Europaparlamentet utmanade det ansvariga sysselsättning utskottets förslag till arbetsvillkorsdirektivet.  Socialdemokraterna det enda svenska partiet som inte röstade emot. Detta trots de skrev en debattartikel dagen innan i Arbetet om hur dåligt förslaget var för den svenska modellen. Agerandet är dock symptomatiskt för Socialdemokraterna. De har en hög svansföring på hemmaplan, men en frapperande undfallenhet när det är skarpt läge i Bryssel.
Det är direkt pinsamt av Socialdemokraterna att påstå att det är vi moderater som sprider en felaktig bild av vad som händer med välfärdspolitiken i EU, när det är helt uppenbart att Socialdemokraterna sprider dimridåer för att inte inför det svenska folket behöva ta ansvar för konsekvenserna av den boll de satt i rullning. Till och med Socialdemokraternas närmaste vän, LO, har förstått allvaret i det som sker på social- och arbetsmarknadsområdet just nu. Tillsammans med Svenskt Näringsliv har de startat ett råd där de ska samverka för att tillvarata deras gemensamma intressen i arbetsmarknadsfrågor på EU-nivå.
Tiden är knapp och därför är det beklagligt att Socialdemokraterna inte kan erkänna situationens allvar och tillsammans med oss moderater försöka rädda den svenska modellen som vi känner den i dag. Väljarna förtjänar mer!


Kategorier:Svensk politik, Uncategorized

Etiketter:, ,

%d bloggare gillar detta: