Toppekonomer: Nu kommer krisen – ”Allt blinkar rött”

Genom flera artiklar här på hemsidan har jag varnat för ”att något kommer att ske i höst”. Här kommer ytterligare en varning. Sluta vara så självcentrerad och ”bara kolla mobilen och Facebook” utan att se varningstecknen som blir allt tydligare inför våra ögon. Att förlita sig på SVT och andra propagandamedier är inte heller hållbart.

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

https://www.fplus.se/toppekonomer-nu-kommer-krisen-allt-blinkar-rott/a/e8X0Pg?utm_source=newsletter&utm_medium=email&utm_campaign=fplus_morgonkoll&utm_term=fplus_morgonkoll

 

Det finns inte längre några halmstrån kvar att klamra sig fast vid, varnar flera ekonomer som fPlus har intervjuat. ”Allt är ikryssat för recession, det enda som saknas nu är själva recessionen”, säger professorn Lars Jonung.

 

”Vi ser ingen motvind, men några orosmoln tornar upp sig”. Så sa finansminister Magdalena Andersson under en pressträff häromdagen när hon reviderade ned regeringens BNP-prognoser en aning.

Andra är betydligt mer oroade. Den senaste tiden har en rad krissignaler blinkat rött, både i världsekonomin och i den svenska ekonomin. En klassisk signal för ekonomer är när räntekurvorna inverteras, så att långivare som ger korta lån till staten får högre ränta än om de lånar ut på tio år. Detta skedde i USA strax innan finanskrisen 2008. Nu har det hänt igen – inte mindre än tre gånger på kort tid, vilket har fått ekonomer runt om i världen att studsa till. Det säger nämligen en del om den osäkerhet som råder för tillfället. Liknande mönster har även synts utanför USA.

”Allt är ikryssat för recession”

Flera tunga ekonomer som fPlus har intervjuat varnar nu för att situationen är mycket allvarligare än vad finansministern ger sken av. Och det är inte bara inverterade räntor som tyder på det.

– Allt är ikryssat för recession, det enda som saknas nu är själva recessionen, säger Lars Jonung, professor i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan på Lunds universitet.

Lars Jonung, professor i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan på Lunds universitet. Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN

Men det är omöjligt att säga exakt vilken dag, vecka eller månad som vändpunkten kommer, förklarar han. Inte heller går det att säga vad som kommer att få bägaren att slutligen tippa över. Lars Jonung avfärdar de kritiska röster som menar att han och andra ekonomer ropar varg helt i onödan. Spåren av vargen finns överallt, vi har bara inte sett den, menar han.

– Det vi kan se i våra tidsserier är att sannolikheten för en recession har ökat markant. Men det går inte att datera konjunkturen i realtid, framför allt kan vi inte exakt fastslå vändpunkten, säger han.

Bombmatta av illavarslande signaler

Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank håller med och radar upp varningsklockor på det globala planet. Handelskriget mellan USA och Kina och oron kring brexit är bara början. Oroligheterna i Hong Kongs finanscentrum och risken för upptrappade konflikter mellan Iran och västvärlden är några exempel. Stora delar av världens oljeexport passerar Hormuzsundet vid Irans kust, vilket gör att konsekvenserna skulle kunna bli omfattande. Vi ser just nu en bombmatta av illavarslande signaler i världsekonomin, säger han.

– Till exempel går Kinas bilförsäljning nedåt och tynger ned Europas konjunktur, inte minst i Tyskland som ju har uppenbara problem. Och när Europas ekonomi börjar hacka följer många länder med i fallet.

– Det enda som väger upp just nu är väl att USA fortsätter att tuffa på, trots allt som sker. Annars är många kryss ifyllda för en global recession. Risken i dagsläget ligger någonstans mellan 30 och 50 procent skulle jag säga.

Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank. Lars Pehrson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN

Och Sverige kommer inte undan det som sker på det globala planet, betonar Michael Grahn. Krymper världsekonomin så krymper även Sveriges möjligheter att exportera. Framför allt bör vi vara oroliga för inbromsningen som sker i Europa och Tyskland, eftersom det är där merparten av Sveriges handel och affärstransaktioner sker, menar han. Att den svenska inbromsningen redan har påbörjats är de flesta överens om.

– Vi har under lång tid sett att industriproduktionen är på väg ned. Men nu ser vi även att exportingången viker och att tjänstesektorn och detaljhandeln kommer in svagt. Det här är såklart tydliga indikationer om att tillväxtmotorn är på väg att försvagas, men det har ändå inte varit tillräckligt för att prata i termer av recession, säger Michael Grahn.

”Inte bra, inte bra alls”

Men häromdagen kom dystra signaler från arbetsmarknaden som enligt Michael Grahn kommer att ge svensk ekonomi en rejäl huvudvärk framöver.

– Nu försvann det sista halmstrået att klamra sig fast vid, säger han.

Färsk SCB-statistik visar nämligen att arbetslösheten ökade i juli med 0,9 procentenheter till 6,9 procent jämfört med för ett år sedan, vilket är den högsta nivån på nästan tre år. Och med tanke på de svaga siffrorna i juni och att sysselsättningen har varit fallande hela året, så har den dystra ”julisiffran” inte gått många ekonomer obemärkt förbi. ”Inte bra, inte bra alls”, skriver till exempel Nordeas chefsekonom Torbjörn Isakssons på Twitter.

Sommarens nedslående jobbsiffror är den kanske allvarligaste signalen hittills, anser Michael Grahn och flaggar för kommande neddragningar och en rad följdeffekter av att människor förlorar jobb och inkomster. Till exempel fallande bostadspriser och lägre konsumtion. Som bäst spår han nolltillväxt i Sverige.

– För någon vecka sedan kom siffror från Teknikföretagen som visade att övertidsuttaget har gått rakt ned i källaren och nu är lägre än 2008 då det var finanskris. Sedan kom siffror om få nyanmälda lediga jobb, och nu kommer alltså siffror om att arbetslösheten stiger, även i Sverige. Tyvärr är det en bekräftelse på det som vi har varit oroliga för, att en riktig recession snart är här. Det här är inte bra för Sverige, säger han.

Men han lägger in en brasklapp.

– Det finns alltid en viss osäkerhet kring arbetslöshetssiffror under sommarmånaderna. Det kan vara en synvilla, även om jag har svårt att tro det. Vi är i ett bekymmersamt läge, säger Michael Grahn.

Utanförskap trots högkonjunktur

Även Bettina Kashefi, chefekonom på Svenskt Näringsliv, är bekymrad över att utanförskapet fortfarande är stort. Hon varnar för att de som inte har kommit in på arbetsmarknaden i brinnande högkonjunktur riskerar att hamna i ett permanent utanförskap när konjunkturen vänder.

Samtidigt har centralbankerna bränt det mesta av krutet. Riksbanken har kritiserats från olika håll för att ha gasat för mycket i högkonjunktur och därför gjort slut på ammunitionen som nu behövs för att stimulera ekonomin. Det gör att blickarna har riktats mot finanspolitiken och vilket utrymme som egentligen finns för stimulanser.

”Det finns ju både skattehöjningar och skattesänkningar man kan laborera med”, sa Magdalena Andersson till TT häromdagen.

Frågan är ju vad det är för åtgärder hon syftar på? Just nu spekuleras det hejvilt.

Enligt Lars Jonung gäller det att hålla sig lite på mattan. Det som behövs nu är framför allt utbudsreformer, så att människor kommer i jobb och har någonstans att bo, resonerar han.

– Det har syndats under högkonjunktur, det har gjorts väldigt lite för att öka den långsiktiga tillväxtpotentialen. Man har tittat bort och inte sett de långsiktiga utmaningarna. En förbannelse som i alla fall måste bort är hyresregleringen, säger han.

Läs också:

 



Kategorier:Svensk politik, Uncategorized, Världspolitik

Etiketter:, ,

1 svar


  1. I could not resist commenting. Well written! I’ve been surfing online more than 3 hours
    today, yet I never found any interesting article like yours.

    It is pretty worth enough for me. In my
    view, if all webmasters and bloggers made good content as you did, the web will be much more useful
    than ever before. I will immediately take hold of your rss feed as I can not find your e-mail subscription link or newsletter service.
    Do you have any? Kindly allow me recognize so that I could subscribe.

Upptäck mer från Bakom kulisserna

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa