Miljöskatterna kritiseras för att de skadar svenska företag och inte hjälper miljön. Nu bedömer experter som fPlus har pratat med att det blir ännu värre när nya miljöskatter införs.

https://www.fplus.se/miljoskatterna-sagas-forstor-for-foretagen-och-hjalper-inte-miljon/a/pL49gG

 

Det är tre miljöskatter som pekas ut som synnerligen olyckliga skapelser: bonus-malus-systemet på bilar, flygskatten och kemikalieskatten. Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Umeå universitet, säger till fPlus att miljöskatterna missar målet totalt.

– De flesta av våra miljöskatter är inte ens miljöskatter. De adresserar nämligen inte de faktiska miljöproblemen på ett bra sätt. Därför är miljöskatterna mer fiskala än styrande.

Professorn: missar målet och förstör för företagen

Runar Brännlund anser att miljöskatterna handlar om plakatpolitik där okunskap går i hand med att politikerna vill visa sig handlingskraftiga inför väljarna. Resultatet blir skatter som missar målet och förstör för svenska företag. Att höstbudgeten som presenteras i september skulle förändra något till det bättre, tror inte Runar Brännlund på.

– Det råder just nu en röra av styrmedel inom miljöpolitiken men jag är tyvärr inte optimistisk inför hösten. Det behövs en stor genomgripande reformering men jag är rädd för att vi istället får fler regleringar, säger han.

Tre skatter extra utskällda

En av skatterna som kritiseras för att inte hjälpa miljön det minsta är bonus-malus-systemet där bilar med mindre utsläpp får en ”bonus” medan de som släpper ut mer får betala en högre fordonsskatt ”malus”.

– Bonus-malus-systemet bestraffar innehav av fordon och inte utsläppen i sig. Skatten ska ju vara neutral intäktsmässigt men jag tror inte att matten kommer att gå ihop i slutändan, säger Runar Brännlund.

En annan kritiserad miljöskatt är flygskatten som beskattar själva resan och inte utsläppen den orsakar.

– Bolagen måste betala en skatt även om de flyger på luft, trots att utsläppen är noll. Flygskatten ger alltså inga som helst incitament till åtgärder som att byta bränsle eller annat. Detta är en helt misslyckad miljöskatt av flera skäl, säger Runar Brännlund.

Kemikalieskatten är den mest utskällda miljöskatten som dessutom skärptes från den 1 augusti. Runar Brännlund menar att den är feltänkt och konstig.

– Kemikalieskatten är den värsta av miljöskatterna. Där tar man ut en skatt per kilo och inte efter hur farlig produkten är. Det är mycket märkligt, säger han.

Robert Lönn, skattejurist och ansvarig för energi- och miljöskatter vid Svenskt Näringsliv, delar kritiken mot miljöskatterna i allmänhet och kemikalieskatten i synnerhet.

– Det är en fiskal skatt i gröna kläder som skapat stora problem för den svenska handeln. Kemikalieskatten borde aldrig ha införts och den bör avskaffas, säger Robert Lönn till fPlus.

20 000 jobb kan gå förlorade

Kemikalieskatten går ut på att beskatta kemikalier som flamskyddsmedel i elektronik och vitvaror. Systemet baseras på hur mycket varan väger. Exempelvis kan en spelmaskin som väger 3,3 kilo få ett extra prispåslag på 550 kronor. Samtidigt berörs inte utländska företag av skatten. Svenska konsumenter kan därför fortsätta att e-handla från utländska butiker som följaktligen kan behålla sina lägre priser.

Svensk Handel menar att situationen är ohållbar eftersom skatten slår hårt mot en redan utsatt bransch – var fjärde fysisk elektronikbutik har tvingats stänga de senaste sju åren.

– Det största problemet med skatten är att den enbart drabbar svenska företag vilket leder till att många jobb försvinner utomlands. Vi bedömer att upp till 2 000 jobb kan gå förlorade i Sverige på grund av skatten, säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel, till fPlus.

Inte utformade för att värna miljön

Svenskt Näringsliv är mycket kritiskt mot miljöskatterna och hur de är utformade. Robert Lönn larmar om att nya miljöskatter dessutom är på gång att införas under 2020 i form av skatt på plastbärkassar och kemikalieskatt på kläder och skor. Även skatt på avfallsförbränning diskuteras.

Han menar att flera av de skatter som benämns som miljöskatter synes vara utformade för att fylla statskassan snarare än att värna om miljön.

– Ibland kan det uppfattas som att politikerna i förväg bestämt sig för att införa en ny miljöskatt. I många fall är utredningarna för avgränsade för att säkerställa att en skatt verkligen är det bästa styrmedlet för att åtgärda ett visst miljöproblem, säger han.

Runar Brännlund varnar för att dåligt utformade miljöskatter som styrmedel kan rubba de naturliga marknadskrafterna.

– Det är allvarligt på lång sikt för en marknadsekonomi, säger han.

Lista: De tre värsta miljöskatterna

fPlus har låtit experterna Runar Brännlund och Robert Lönn utse de tre mest skadliga miljöskatterna.

• Bonus-malus-systemet: Miljöanpassade fordon med låga utsläpp premieras av staten med en ”bonus” upp till 60 000 kronor. Samtidigt drabbas bensin- och dieseldrivna fordon med en förhöjd fordonsskatt ”malus”. Experterna menar att systemet slår snett eftersom det bestraffar innehavet av fordon och inte själva utsläppen. Kritiken mot skatten är massiv. Bil Sweden vädjar till regeringen att ”sluta skatta sönder våra bilar”. Svebio menar att skatten misslyckas med att belöna alla klimatvänliga fordon.
• Flygskatten: Sverige är geografiskt EU:s tredje största land och flyget spelar enligt branschen en stor roll, särskilt för landsbygden. Flygskatten har införts, tagits bort och nu införts igen. Experterna menar att skatten missar miljömålen totalt och enbart kostar pengar. Grundfelet är att resan i sig beskattas och inte utsläppen den orsakar. Kritikerna anser att flygskatten tillsammans med bonus-malus är ytterligare ett dråpslag mot en redan hårt prövad landsbygdsbefolkning. Svenska Regionala Flygplatser varnar för att skatten till och med hotar enskilda flygplatsers överlevnad.
• Kemikalieskatten: Infördes i juli 2017 och skärptes i år. För att komma tillrätta med kemikalier i elektronik och vitvaror tas en skatt ut efter hur mycket produkten väger och inte hur farlig den är. Experterna hävdar att skatten går mer ut på att fylla statens kassa istället för att förbättra miljön. Skatten slår hårt mot den svenska handeln eftersom utländska e-handelsföretag inte berörs av skatten. Svensk Handel larmar om att svenska jobb utraderas.

Läs också: