”Ska landsbygden bara finnas till som semestertillflykt för medelklassen i städerna?”

Slaktaren KG Nilsson i Ludvika skrev brev till landsbygdsministern.

Slaktaren och lokalpolitikern KG Nilsson har tröttnat på behandlingen av landsbygden. Han skrev ett brev till landsbygdsminister Jennie Nilsson – och läste dessutom in brevet på en film som hittills visats över 1,4 miljoner gånger på sociala medier.
– Ska landsbygden verkligen bara finnas till som semestertillflykt för medelklassen i städerna? undrar han.

https://www.allehanda.se/artikel/insandare/insandare-slaktarens-brev-till-ministern-ska-landsbygden-bara-finnas-till-som-semestertillflykt-for-medelklassen-i-staderna?fbclid=IwAR2s9_BCxvw3aS1Wsi1zVxUATMdCnfeVxcZTMFGehFvaMkcYNmigCyHn-QM
Här är brevet i dess helhet:

”Till Landsbygdsminister Jennie Nilsson.

Vart är den svenska landsbygden på väg? Vi är många som undrar det. Vi som lever och arbetar i de små industriorterna i Mellansverige, i byarna i Norrlands inland och i norra Skånes skogsbygder.

Ditt besök på min arbetsplats idag är säkert inte ditt första arbetsplatsbesök. Jag är med största säkerhet inte heller den första som vittnar för dig om situationen ute i landet. Jag gissar att det till stor del låter på samma sätt runt om i Sverige utanför de stora städerna.

Problemet är att vi sällan får svar, då känns det också som att ingen lyssnar.

Jag är själv född och uppväxt i Säfsbyn utanför Fredriksberg i Dalarna. Jag föddes i samma tid som den nya ekonomiska politiken fördes fram i Sverige av Socialdemokraterna, med privatiseringar, avregleringar och new public management.

Under min uppväxt fanns två matvaruaffärer, bemannad bensinstation, två kiosker, polisstation, post, bank, färgaffär och så vidare. Under tiden som jag passerade genom grundskolan försvann en verksamhet efter en annan. I dag finns inte mycket kvar, turismen har blivit den stora räddningen för bygden.

Den politiska viljan att satsa på en ort med en sakta sjunkande befolkning har inte funnits och det ena har gett det andra. Många har flyttat, även jag själv, för att kunna arbeta. Ska landsbygden verkligen bara finnas till som semestertillflykt för medelklassen i städerna?

I dag bor jag i Ludvika och pendlar ”bara” sex mil varje dag fram och tillbaks till jobbet. Det är heller inte mycket, från Fredriksberg är det sex mil till Ludvika där många arbetar, elva mil till närmaste akutmottagning, fyra mil till närmaste vårdcentral och fem mil om en ska köpa en liter mjölk efter klockan sju på kvällen.

Med dagens priser på drivmedel blir ett liv på den svenska landsbygden väldigt dyrt. Samtidigt som de högst avlönade jobben finns i storstäderna. Situationen är ohållbar, reallönerna måste upp eller drivmedelspriserna ner, så enkelt är det.

Det kostar idag 416 kronor att flyga till Stockholm från Warszawa. I princip lika mycket kostar det i bara diesel att åka med bil till Stockholm från Ludvika.

Är det miljön som regeringen värnar om och är det privatbilismen man ser som den stora skurken så är ju frågan varför vi överhuvudtaget har privatbilism kvar i våra tre största städer? Där det finns väl utbyggd kollektivtrafik. Och vad gör man åt H&M, Ericsson och Electrolux. Tre svenska företag som släpper ut årligen mer koldioxid globalt än hela Sverige?

Ludvika firar i år 100 år som stad. Ungefär lika länge har Ludvika varit baserat runt den stora arbetsköparen ABB. På samma sätt var Fredriksberg under sina glansdagar på 1960-talet uppbyggt kring pappersmassafabriken.

Strax innan årsskiftet såldes hela ABB:s verksamhet till Hitachi för 11 miljarder dollar, till aktieägarnas stora glädje. Vad händer när den japanska elektronikjätten inte tycker att de 2800 anställda i Ludvika är lönsamma längre? Kommer staten att säga upp samhällskontraktet med Ludvika då? Som det gjordes i Fredriksberg.

Förutom ABB har vi i Ludvika kommun ett av Sveriges största bryggerier, Spendrups i Grängesberg. Spendrups gjorde senast en vinst på 89 miljoner kronor och ABB i sin tur gjorde en total vinst på 21 miljarder. Båda företagen skattar utomlands, Spendrups i Nederländska Antillerna och ABB i Schweiz.

Hur kan vi inte längre få den samhällsservice och välfärd vi en gång haft? Ska min generation bli den första på 60 år som får det sämre än sina föräldrar?

Det finska skogsbolaget Stora Enso med huvudkontor i Helsingfors äger idag så gott som all skog i Ludvika kommun, Stora Enso gjorde senast en vinst på 6,5 miljarder kronor.

Vi som bor Ludvika kommun betalar även 34 procent i kommunal inkomstskatt. Trots detta ska kommunen göra nedskärningar på över 100 miljoner kronor över tre år.

Är det inte dags att återinföra kommunal bolagsskatt? Varför ska vanligt folks inkomster och konsumtion ständigt beskattas men aldrig vinst och kapital? Är det inte hög tid att utveckla det kommunala utjämningssystemet?

Sverige har under min livstid blivit ett rikare och rikare land. Det har aldrig funnits så mycket pengar som nu, sen jag föddes har BNP per capita ökat från 307 200 kr till
470 800 kr. Detta trots en stor invandring och en befolkning som blir allt äldre.

Men var tar pengarna vägen? Hur kan vi inte längre få den samhällsservice och välfärd vi en gång haft? Ska min generation bli den första på 60 år som får det sämre än sina föräldrar?

Den brittiska politikern Tony Benn sa att det finns fem frågor man bör ställa till varje makthavare:

Vilken makt har du?
Var fick du makten ifrån?
I vems intresse utövar du makten?
Inför vem står du ansvarig?
Och hur kan vi bli av med dig?

Jag är en vanlig hederlig svensk arbetare, mina frågor är ärligt ställda och dom kommer ur mina erfarenheter och min verklighet.”

KG Nilsson, slaktare, Ludvika

Fotnot: Karl Gustav Nilsson är även verksam som kommunpolitiker för Kommunistiska Partiet Ludvika



Kategorier:Svensk politik, Uncategorized

Etiketter:, ,

2 svar

%d bloggare gillar detta: