Högsta förvaltningsdomstolen på Riddarholmen
”När katten är borta dansar råttorna på bordet”
– För att förstå rättsväsendets ovilja och slingrande dans kring ämnet lagprövning krävs förståelse för Sveriges lagstiftningsprocess och rättsväsendets ovilja bli granskade så häng med nu på en ”lustig” dans.
Sveriges lagstiftningsprocess.
Det är Sveriges riksdag som stiftar Sveriges lagar enligt vår författning, regeringsformen. Lagarna utövas av domstolar, myndigheter och ”offentliga organ” och ingen medlem av riksdagen, lagstiftarna, får enligt grundlag lägga sig i hur lagutövarna använder lagarna för rättsväsendet ska stå fritt från politisk påverkan. För att lagutövarna i våra domstolar och myndigheter ska använda lagarna så som lagstiftarna tänkt läser man ofta en lags förarbeten. Ett förarbete kan vara en proposition från en riksdagsledamot, ett betänkande från något av riksdagens arbetsutskott som justitieutskottet eller konstitutionsutskottet, en utredning (SOU) eller ett yttrande från lagrådet. Förarbeten inför en lag blir en förklaring och förtydligande av lagen och ingår som riksdagens beslutsunderlag om de bestämmer att införa lagen. När lagen beslutats i riksdagen ”lämnas lagen över” till lagutövarna inom myndigheter och rättsväsende. Ett betänkande kan se ut så här där lagstiftaren försöker förmedla ett tankesätt om ”Myndighetsutövning” :
Konstitutionsutskottets betänkande KU 1990/91:38 :
”En kommunal angelägenhet får i princip inte överlåtas till ett särskilt rättssubjekt om det i en författning har angivits att ett visst kommunalt organ skall handha denna. Slutligen gäller enligt 11 kap. 6 § tredje stycket regeringsformen (RF) att en förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning får överlämnas till ett privaträttsligt subjekt bara om det finns särskilt lagstöd för detta.”
Exempel SOU : Grundlagsutredningen SOU 2008:125, sidan 380:
”Ett område där möjligheten till lagprövning framstår som särskilt angelägen rör vissa centrala delar av fri- och rättighets-regleringen i 2 kap. regeringsformen. Här är det av särskild betydelse att grundlagens regler fullt ut får genomslag i rättstillämpningen. Ett närbesläktat exempel är lagprövning mot tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.”
”Normprövning i enskilda rättstillämpningsfall bygger på synsättet att föreskrifter ingår i ett hierarkiskt system där det finns olika nivåer: grundlag, vanlig lag, förordning samt myndighets föreskrifter och kommunala föreskrifter. Ordet ”lagprövning” används ofta i praktiken som synonym för normprövning och syftar då på normkontroll i hela den kedja av föreskriftsnivåer som nu nämnts.”
Lagprövning
10 § Finner ett offentligt organ att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte tillämpas. Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst.
Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag. Lag (2010:1408).
Baserat på lagtexten och grundlagsutredningen ställer jag nedan frågor till HFD som research arbete för denna och andra artiklar om medborgares rättigheter i sverige där jag vill informera dig om lagprövning och praktiska detaljer som hur en lagprövning inleds, vilka ärenden som kan lagprövas och eventuell preskription :
Mina frågor till Högsta Förvaltningsdomstolen 15 mars :
”Under min research om Författningsdomstol har jag stött på en intressant ovilja från Sveriges jurister förtydliga begreppet lagprövning enligt Regeringsformen 12 kap.§10.
Jag vänder mig till er på HFD eftersom ni har fått förtroendet förvalta våra lagar av oss medborgare, jag vill således få klarhet i om HFD klarar sin uppgift.”
1. B : Sker det genom att en enskild medborgare ställer krav om lagprövning på den förvaltning som handhar ärendet ?
2. A : Gäller det samtliga beslut ?
2. B : All hantering inom myndighetsutövning ?
2. C : Eller finns det undantag ?
3. A : Måste lagprövning begäras under pågående myndighetsutövning ?
3. B : Kan en lagprövning ske i efterhand, tex 1 år efter hantering ?
4. A : Hur ställs en begäran om prövning av medborgares rättighetsskydd enligt RF 12§10 ? Stämning ?
4. B : Till vem ställs begäran om prövning av en medborgares rättighetsskydd enligt RF 12§10 ?
Den 25 Mars svarar Högsta Förvaltningsdomstolen följande :
.
”Det är viktigt att Högsta förvaltningsdomstolen som domstol håller sig objektiv och opartisk. Domstolen lämnar således inte besked om hur en rättsregel bör tillämpas eller besked om vilka rättsregler som är tillämpliga i särskilda situationer. Högsta förvaltningsdomstolen är en domstol och ger därför inte juridisk rådgivning.”
”Högsta förvaltningsdomstolen kommer inte att göra något annat än att skicka detta svar till dig.”
– nu bör alla dina varningsklockar ringa, vad läste du just ?
.
Du har just fått redogjort här ovan att Sveriges högsta förvaltningsrättsliga instans som du som skattebetalare betalar för anser att de blir partiska om de avslöjar hur du ska ges möjligheten inleda en granskning av en myndighet som du betalar för.
Kategorier:Svensk politik
Reblogga detta på Life, Death and all between.