Under historiens gång utnyttjades religion systematiskt, som en metod för politiker, inte så sällan med aktivt stöd av prästerskapet, för att därigenom uppnå ett visst politiskt syfte. Redan i gamla Rom, användes ordet religion t.ex. som en plikt för romerska medborgare att med vårdnad uppfylla av politikernas föreskrivna riter till romerska Gudarna.

Karl Marx (1800-talet) hade en egen definition på begreppet religion och hävdade att religion är, som han uttryckte det: ” folkets opium”.

Ayatolla Khomeini (1902-1989) shiamuslimernas store ledare och grundare av den islamiska staten i Iran, med det officiella namnet ”Islamiska Republiken Iran” förklarade betydelsen av ordet religion, som ett ständigt pågående krig mot så kallade icke troende och proklamerade i sitt berömda tal i december 1982 att religion utan krig är en urvattnad religion, och hänvisade till profeten Mohammed med följande ord: ”De krig, vilka profeten förde mot de otrogna, har varit gudomliga gåvor till mänskligheten.”

På samma vis uppfattar även idag majoriteten av troende muslimer sin religion, som ett ständigt pågående krig i samförstånd med verserna i Koran, t.ex. vers: 2:187, 47:1, 47:9 osv.

Om man läser Koran, i syfte att hitta där några religiösa inslag blir det lätt för en att bli besviken, ty med med några få undantag är det väldigt svårt att hitta sådana kopplingar. Desto lättare går att finna avsnitt som uppmanar till våld, kvinnoförtryck, och hotelser mot de som inte vill anpassa sig efter de regler Koranen föreskriver. För att locka de troende att rätta sig efter texterna finns i Koranen även gott om löften, eller försäkran om ett lyckligt liv efter det världsliga, på andra sidan floden, med rena kvinnor, (Koran 4:60) överflöd av vin ljuvligt att dricka (Koran 47:16) men även hot om fruktansvärda straff för de som inte vill rätta sig efter reglerna.

Om man vill dra någon egen slutsats av islamismens historia, blir det väldigt svårt för så kallade ”icke troende” att inte uppfatta Islam som ett politiskt system i stället för religion, inte minst med tanke på att i de muslimska länderna vilka styrs av islamiska prästerskapet, får kvinnor offentligt avrättas genom hängning i byggkranar, där piskstraff, bigami och barnäktenskap hör till vardagen och yttrandefrihet är bara ett minne blott.

Med facit i hand och ett tillbakablick i historien blir det lätt i stället att konstatera att Islam i själva verket är ett omfattande politiskt rörelse i syfte att erövra så mycket makt i världen som möjligt, oavsett om det ska ske med våld eller genom politiskt inflytande.

I dagens läge har muslimerna lyckats överta den politiska makten i stora delar i världen, framförallt i Nordafrika Mellanöstern och i några av de asiatiska länderna t.ex. Pakistan, Bangladesh och Indonesien. Dessa länder styrs med lagar stiftade av prästerskapet, under täckmanteln att deras makt utgår från profeten själv, vilket naturligtvis saknar all grund, ty hur man än vänder och vrider på texterna i Koranen, eller läser historien om Islam-s grundare profeten Mohammed, finns det inte att hitta några som helst belägg för det påståendet.

Å andra sidan, finns även ett stort antal europeiska länder (förutom Japan och Angola, där Islam är förbjudet totalt som religion) vilka underkänner eller helt enkelt förbjuder Islam som religion, om än inte officiellt, så åtminstone i praktiken. I dessa länder är det näst intill omöjligt för muslimska ledare att få ett avgörande politiskt inflytande, även om de mot alla odds skulle få inträde till dessa länder som t.ex. Polen, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Rumänien, Kroatien, Ukraina med flera.

Enligt vissa källor, t.ex. Expo 2016 (några officiella siffror finns inte att tillgå) finns det över en miljon muslimer i Sverige. Beroende av det ständigt ökande antalet muslimer, med all säkerhet får vi räkna med att efter nästa riksdagsval kommer deras representanter i Sveriges Riksdag att förespråka särlagstiftning för så kallade ”troende” och övriga medborgare, vilket redan idag har vi sett exempel på, t.ex. då muslimska nämndemän försökte tillämpa muslimska lagar vid förhandlingarna i våra domstolar. (Nämndemän till domstolar utses av politiska partier i Sverige, vilket är unikt inom hela EU)

Det pågår idag en omfattande tävlan mellan våra riksdagspartier, möjligen med ett visst undantag av SD om att anknyta till sig så många nyinkomna muslimska medlemmar som möjligt, framförallt i syfte att visa hur islamvänliga dem är. Dessa nya medlemmar belönas så snart de har någorlunda inrättat sig, med viktiga poster inom respektive partier, vilket med hänsyn till det ständigt ökande antal asylsökare från muslimska länder, praktiskt taget är bara ett litet steg från ett totalt maktövertagande, inte enbart i dessa politiska partier utan så småningom även i Sveriges Riksdag med de konsekvenser vi har sett många exempel på t. ex. i Saudiarabien och Iran.

Josef Csiba

Kategorier:Uncategorized, Världspolitik

Etiketter:islam, Koranen, kvinnoförtryck