Muslimsk kravbok på den svenska sjukvården

Myndigheten för stöd till trossamfund har låtit finansiera en bok om muslimska privilegier inom vården. Boken är framtagen tillsammans med muslimska samfund och har bekostats av myndigheten. Nya Tider intervjuar direktören för myndigheten om skriften.

 

Boken heter ”Din muslimska patient” och finns att ladda ner från myndighetens hemsida. Den vänder sig till personal inom vården som ska veta hur de ska bemöta muslimer, men också till muslimska patienter som får veta vilka rättigheter de kan förvänta sig. ”Information till dig som vårdar patienter med islamsk tro”, är bokens undertitel.

Muslimer ensamma om handbok

Manualen för bemötandet av muslimska patienter uppmärksammades först av Anosh Gashri i tidningen Dagens samhälle. Även bloggaren Rebecka Weidmo Uvell har skrivit om handboken och frågar sig var handboken är för vård av katoliker eller hinduer.

Faktum är att det endast är muslimer som har en egen kravbok. Buddhisterna har överhuvudtaget inga önskemål på den svenska sjukvården, men har däremot tagit fram en broschyr på fyra sidor om buddhistiska samarbetsrådet med upplysningar om att en munk kan besöka döende patienter och trösta anhöriga. Liknande information ger också kyrkan som även vill ha möjlighet att kunna tända ett ljus i samband med att någon dör.

Övriga religioner har vare sig särskilda önskemål eller information till sina medlemmar.
Den muslimska kravboken har fyrtio sidor. Framsidan illustreras av en muslimsk kvinna med slöja som givetvis inte går till sjukhuset ensam, bakom står en kvinnlig vän eller släkting och övervakar, också hon i slöja. Läkaren är också en kvinna i slöja och ringen på fingret visar att hon är gift. Den pågående läkarundersökningen sammanfattar många av de muslimska kraven.

Krav på privilegier

Nya Tider har läst handboken och sammanställt några av privilegierna som ska gälla för muslimer inom svensk vård.

● ”Förväntar sig att ha familjen nära omkring sig – gärna dygnet runt”

De muslimska kraven på den svenska sjukvården gäller bland annat patientens närhet till släktingar. ”Oavsett om en muslimsk patient vårdas på sjukhus eller hemma är det viktigt för många att de inte är långt ifrån sina släktingar”, kan man läsa i manualen. Det står även att muslimska patienter ”förväntar sig att ha familjen nära omkring sig – gärna dygnet runt”.

● Anpassade besöksdagar

Trots årslånga sjukvårdsköer är det ändå viktigt att sjukhusen tar hänsyn till och schemalägger sina läkartider efter när det passar muslimerna att besöka sjukhusen.
”En annan sak som kan vara viktigt för vårdpersonal att tänka på är att fredagar är muslimernas centrala gudstjänstdag. Många muslimska patienter, kanske särskilt de som regelbundet besöker sjukhuset, uppskattar därför att kunna få sin behandling förlagd till en annan dag i veckan.”, står det i manualen.

● Kvinnor får inte träffa andra män

Centralt i kraven är att kvinnor inte kommer i kontakt med män. Det handlar om att ändra hur sjukhusen är inredda och vilken personal som ska få arbeta. I skriften poängteras hur viktigt det är att kvinnor undersöks av bara kvinnliga läkare, men kravet gäller inte bara doktorn. ”Denna önskan gäller också annan personal som närvarar vid undersökningen såsom sjuksköterskor och undersköterskor, läkarkandidater och tolkar”.

Även med kvinnliga läkare ska sjukvården inte blotta någon intim del av en muslimsk kvinna såvida inte detta är nödvändigt. Det muslimska samfundet anser tydligen att läkare brukar göra detta i onödan och radar därför upp några exempel för att lära personalen när detta trots allt är nödvändigt. ”Till sådana nödvändiga tillfällen räknas läkarundersökning, operationer, barnafödsel”, skriver manualens författare.

Författarna har noterat att muslimska kvinnor ibland tvingas vara i samma rum som svenska män. ”Vid platsbrist kanske till och med i samma sal”, står i manualen som menar att ”detta upplever många muslimer som vi har pratat med som ett problem”. Författarna menar att ”muslimska patienter kan ha särskilda önskemål som rör just att blanda kvinnor och män”. Att svensk sjukvård respekterar detta är viktigt för att ”öka förtroendet för vården bland många muslimer.”

● Särskild mat

”För muslimer anses fläskkött och blodmat förbjudet som föda. Eftersom islam också påbjuder att allt kött skall slaktas enligt vissa särskilda metoder (så kal­lad ’halal-slakt’), finns det många muslimer som i Sverige väljer att helt avstå från allt kött”. Personalen påminns om att ”också till synes köttfria matvaror kan innehålla grisfett eller tillsatsämnen som framställts från grisar”.
För att vara muslimerna till lags ska vården köpa in särskilt insulin och mediciner som inte innehåller alkohol.

● Koranen, bönerum, bönemattor och scheman för bönetider på sjukhusen

Vid sidan av att rädda liv, menar författarna till handboken att det också är svensk sjukhuspersonals uppgift att skriva ut bönescheman och ge till muslimerna. I handboken beskrivs den muslimska bönen och hur viktigt det är att ”sjukhuspersonalen respekterar att få möjlighet att utföra dessa böner och att patienten får den tid de behöver för detta”. Vidare kan man läsa att: ”Vanligtvis tar varje bön upp till 15 minuter.” och ”under själva bönen är det viktigt för en muslim att inte bli avbruten eller störd.”

Utöver att läkare ska göra paus i sitt arbete i väntan på muslimens bön ska sjukhuset också tillhandahålla muslimsk rekvisita.
”En enkel sak kan vara att förvara några exemplar av Koranen som patienter kan låna. Ut­över detta efterfrågar ofta muslimer (enklare) bönemattor och tidtabeller för tidebönen”, står det i manualen.

Åke Göransson: Sjukvården ska göra sitt bästa för att vara muslimerna till lags

Det är myndigheten för stöd till trossamfund som finansierat skriften som går att ladda ner från deras hemsida. Nya Tider har kontaktat myndighetens direktör Åke Göransson för att få veta hur de resonerat om handboken.

NyT: Varför finns det en handbok om just muslimska patienter, inte några andra religioner?
– Som du ser så har även buddhisterna en skrift.

NyT: Det är väl skillnad på en broschyr där munkar erbjuder sig att besöka troende och en 40 sidor lång kravbok om hur sjukhus ska vara inredda, hur scheman ska göras och vilken personal som får jobba?
– Det är de önskemål som muslimerna haft.

NyT: Är det rimligt att en myndighet sprider och bekostar sådana här krav?
– Sjukvården ska göra sitt bästa för att möta de önskemål som finns.

NyT: Om någon exempelvis skulle ha önskemål om att inte vara i samma rum som muslimer ska sjukvården försöka tillmötesgå det också?
– Jag vill inte svara mer på dina frågor.

 



Kategorier:Hälsa, Svensk politik, Uncategorized

Etiketter:, ,

%d bloggare gillar detta: