24 mars 2023. Det är dagen då kontanter blir irrelevanta i Sverige för att handeln slutar ta emot dem, enligt en kommande studie. Och det är konsumenterna som driver på.
https://computersweden.idg.se/2.2683/1.690197/kontanter-slut-datum
Fem och ett halvt år – sedan är kontanternas saga all. Det deklarerade forskarna Niklas Arvidsson på KTH och Jonas Hedman på Handelshögskolan i Köpenhamn vid ett seminarium anordnat av Handelsrådet.
Inte så att kontanterna är avskaffade så snart – men då kommer de i praktiken inte längre att kunna användas, de tas inte emot längre ute i handeln.
I sin kommande studie har forskarna räknat på vilken tidpunkt som trenden med minskad kontantanvändning och handelns ökade kostnader för kontanthantering kommer till den kritiska punkt då det helt enkelt inte lönar sig för handlarna att ta emot dem längre. Den tidpunkten inträffar den 24 mars 2023 konstaterar de.
– När på dagen är vi inte riktigt säkra på, säger Jonas Hedman.
Läs också: Swish blev bankernas killer app – så ska tjänsten utvecklas
Handlarna är med på noterna. I den enkät som forskarna gjort tror hälften att de slutat ta emot kontanter senast 2025.
Däremot är det inte handlarna som driver på.
– 97 procent av handlarna tar emot kontanter – men bara 18 procent av konsumenternas betalningar sker i kontanter. Så det är konsumenterna som driver på, säger Niklas Arvidsson.
Kortbetalningarna dominerar stort och trots flera satsningar på mobilbetalningar så är den andelen fortfarande knappt skönjbar.
– Det ligger i princip på noll – 0,4 procent av alla betalningar görs via mobilen.
Läs också: Redan huggsexa om e-kronan – Riksbanken nedringd av it-leverantörer
I sin tur har också bankerna tryckt på för att få konsumenterna att överge kontanter och inom handeln driver också facket frågan eftersom de vill minska rånrisken.
Och handlarna har kontantfrågan uppe på sin radar – det är något de funderar kring, konstaterar forskarna.
Kontanthanteringen är redan i dag väldigt dyr för handeln.
– Vi har kommit fram till att handlarna i snitt lägger 113 minuter per dag på det, säger Niklas Arvidsson.
Det innebär en kostnad på 182 000 kronor per år för en kontantomsättning på 4,6 miljoner, det snitt som studiens 741 dagligvaruhandlare landar på. Det motsvarar 3,9 procent av varje köp. Men det är en kostnad som inte handlarna är medvetna om ännu.
– Där pekar de i stället på att bankkorten är dyra – men de kostar bara 0,4 procent av beloppet.
De faktorer som handlarna lyfter fram som mest avgörande för om de ska fortsätta eller sluta använda kontanter är i stället om det har en negativ påverkan på försäljningen, om det tas ett beslut i branschen, om förtroendet för korthanteringen skulle minska och frågan om de anställdas säkerhet.
– Om en stor aktör går före och slutar ta emot kontanter kan det snabbt påverka andra att följa efter. Samma sak om det tas något beslut i branschen. Samtidigt kan utvecklingen också bromsas om det uppstår osäkerhet kring korthanteringen, säger Niklas Arvidsson.
Men i grunden är det ändå kostnaden för kontanthanteringen som avgör. Ingen av de tillfrågade handlarna tror att deras försäljning kommer att öka om de lägger ner den – 83 procent tror att försäljningen kan sjunka upp till 10 procent.
Läs också: Så rustar Riksbanken när betalsystemen utmanas
Hur kommer det sig då att Sverige springer så långt före andra länder? Niklas Arvidsson tror att det beror på en historia av tillit för institutionerna.
– Vi är ett litet land som haft en väldigt stabil demokrati länge. För oss är det inget problem att pengarna bara syns på en internetsida – vi litar på det, säger han.
Är då Sverige redo att lämna kontanter så snart?
– Ja, det är stora delar av Sverige, men det finns också grupper som absolut inte är redo. Äldre, personer med funktionsnedsättningar, immigranter och mindre företag. Där måste man hitta lösningar som hjälper dem.
Vem har ansvar för att göra det?
– Det har i slutänden Riksbanken som ansvarar för kontanter och det pågår just nu en utredning kring kontanter där. Sedan har Post- och Telestyrelsen och Länsstyrelserna tillsammans ansvar för att följa upp och utvärdera tillgången till grundläggande betaltjänster. I praktiken vill dock staten att banker och andra företag ska tillhandahålla dessa tjänster.
Men hinner de verkligen med nu när utvecklingen går så fort?
– Nej, det gör de inte. Det finns en medvetenhet men det finns inga hållbara lösningar ännu, säger Niklas Arvidsson.
Kategorier:Svensk politik, Uncategorized
Bakom kulisserna 